Hyssens mästare fyller 60 år!
Den första boken om Emil i Lönneberga kom 1963.
Bild: © Björn Berg, Bildmakarna Berg AB
SOLIDARITET
Att Emil ses som en illbatting är bara vad som syns på ytan. Det finns i själva verket en stark solidaritet inom familjen men även till andra i socknen. Det menar Björn Sundmark, professor i litteratur vid Malmö universitet. Han har skrivit en analys av Emil i Lönneberga i antologin Intergenerational solidarity in children’s literature and film (2021).
HYSS
Ordet hyss verkar inte finnas i så många språk. Hyss kan förklaras som ett oavsiktligt normbrott, till skillnad från ett bus som har mer med avsikt att göra. Emils hyss präglas av påhittighet, nyfikenhet och är ett uttryck för experimentlusta, tycker Björn Sundmark.
LEK ÄR BARNENS MINDFULNESS
Barns bus och lek är livsviktig och kan aldrig ersättas av en skärm, menar psykologen och lekforskaren Margareta Öhman. Hon kallar lek för ”barns mindfulness”, eftersom den spelar stor roll för barnens möjlighet att få återhämtning. Leken är också den arena där barn lär sig att utforska makt, relationer och där de lär känna varandra. Den utvecklar vår förmåga att se saker ur andras perspektiv och den hjälper barn att utforska, få kontroll och öva på turtagning.
EMILS DIAGNOSER
”Många är de som menar att Emil uppfyller kraven för en adhd-diagnos, och om man går på en föreläsning om adhd är en bild på Emil nästan ett obligatorium. Och jo, visst kan man argumentera för det, även om jag inte är helt övertygad. Impulsiviteten är väl det tydligaste draget, alla idéer som blir till hyss på ett ögonblick. Aktiv motoriskt är han ju också, men det skulle ju också kunna handla om att han behöver vara det för att kunna utföra sina många fantastiska idéer och infall. Koncentrationssvårigheter tycker jag inte direkt att det finns belägg för, men svårt att förutse konsekvenserna av sitt agerande är ganska lätt att skriva under på. Men jag värjer mig emot att reducera Emil till en pojke med adhd. Kanske slår jag in öppna dörrar, men det är klart att han är så mycket mer.”
Så skriver författaren och psykologen Jenny Jägerfeld om Emil – läs hela hennes text här.