”Vi vänder det hotfulla till något löjeväckande” Rachel Molin satsar på samtidssatir i höst
Julia Lyskova, Rachel Molin och Magnus Krepper bjuder på sång, dans och gestaltning av den sjuka samtiden i Extrainsatt på Kulturhuset Stadsteatern.
Bild: Matilda Rahm
I en serie föreställningar som hela tiden förnyas kommer det att levereras imitationer och samtidssatir på Stadsteatern i Stockholm i höst. Föreställningen heter Extrainsatt och bakom idén står regissören och skådespelaren Rachel Molin.
– Jag är väldigt svag för att ses tillsammans i ett rum och på ett humoristiskt sätt förhålla sig till det vi alla har sett och varit med om, nämligen nyhetsflödet. Det är ju någonting som jag gjorde i alla år på radion i programmet Public service och nu kommer vi göra det live, säger hon.
Tillsammans med Rachel Molin på scen finns skådespelarna Julia Lyskova och Magnus Krepper. Förutom satir över veckan som har gått innehåller föreställningen lite längre sketcher som avhandlar ämnen som varit på tapeten de senaste åren. Manusförfattare är Essy Klingberg, kulturredaktör på Svenska Dagbladet, komikerna K. Svensson och Mattias Kornebäck – samt psykologiprofessorn Mats Lekander.
– Vi kommer bland annat att djupdyka i detta med psykisk ohälsa och varför den verkar öka så. Det handlar om den psykiska ohälsan i framtiden. Det är därför vi har med Mats Lekander, för att det också ska vara förankrat i den vetenskapliga världen. Vi kan utgå från relevant statistik och sedan knorra till det och skapa dramatik och komik utifrån det. Jag ville att den här gruppen skulle ha en förankring i olika kompetenser och ändå vara erfarna komiker, eller vara vana vid att raskt blicka ut över samtiden och hitta en rolig vinkel på densamma.
– Jag vet också att det kan finnas ett psykologiskt motstånd mot att ta sig ut till teatern en kväll. Det är så mycket man konkurrerar med, så mycket andra saker som vill ha publikens uppmärksamhet. Föreställningen är lätt på det sättet, den är en och en halv timme lång – en tid som man psykologiskt kan omfamna i sitt inre kalendersystem.
Föreställningen kommer att uppdateras veckovis och förutom manusförfattare och skådespelare finns pianisten Jonas Edwall med på scenen. Rachel Molin utlovar sång, dans och gestaltning av den sjuka samtiden.
– Genom satiren vänder och vrider vi på det som händer och laddar liksom ur makten ur det. Satiren kan vända det hotfulla till någonting löjeväckande – på ett sätt handlar det väl om att övermanna rädslor. Föreställningen kommer att vara så som teater ska vara: ett ställe där man får lite lindring, lite omskakning och där man kan få känna hopp. Jag tycker skratt är att känna hopp.
***
