Antropologen avlivar tre myter om familjen

I sin bok Familjeformeln (Natur & Kultur) avlivar antropologen Caroline Uggla ett gäng myter om föräldraskap och familj – här är några av dem.

Varje barn behöver upp till 13 miljoner kalorier innan det själv kan skaffa egen mat och leva självständigt. Det är långt fler än vad en ensam mamma kan skaffa fram. Många måste hjälpa för att få det att gå ihop, men man kan lösa det på en massa olika sätt. Hos jägar-samlare står kvinnor för en stor del av kalorierna – och mostrar, äldre barn och mormödrar har varit jätteviktiga för barnens överlevnad. Man kan faktiskt säga att vi inte är skapade för att leva i kärnfamilj. Det var först efter den industriella revolutionen och en kort period under efterkrigstiden som kärnfamiljen fanns i bred utsträckning. 1950-talets hemmafruar som tog hand om barnen utan att samtidigt jobba för att försörja dem var ett historiskt undantag.

Jägar-samlare har väldigt höga skilsmässotal. I vissa folkgrupper slutar nära hälften av äktenskapen i skilsmässa. Och ofta bryter man då upp redan under det första året som gifta. Det pekar på att skilsmässor har funnits under en väldigt stor del av vår evolution. Vanligast är att en separation eller skilsmässa inträffar för att det är svårt att ta hand om de gemensamma barnen. Par som har mer resurser (vare sig det är kalorier eller pengar) håller oftare ihop än andra, såväl hos folk som bor på slätter och regnskogar som i Norden idag.

Tvärtom. Hos Hadzafolket upptäckte man att de äldre kvinnorna var bland de personer som drog in mest kalorier till småbarnen. Mor- och farmödrarna gick upp tidigt, kom hem sent och kunde ofta samla in fler kalorier än de som kom från männens jakt. Hur viktiga mormödrar är idag varierar mellan olika samhällen men antagligen har de spelat en avgörande roll för att vi människor utvecklats som vi gjort.

Läs mer: om den så kallade mormors­hypo­tesen och en intervju med Caroline Uggla här!