Våga vara operfekt – del 2

Innan jag började forska brukade jag tänka att människor antingen var äkta eller falska. Äkthet var helt enkelt en egenskap som man antingen hade eller inte hade. Jag tror att det är det som vi oftast menar när vi säger om någon att ”hon är så äkta”. Men när jag började tränga djupare in i ämnet och samtidigt arbeta med mig själv insåg jag att äkthet, i likhet med många andra eftersträvansvärda personlighetsdrag, inte är något vi har eller inte har. Det är något som vi gör – ett medvetet beslut om hur vi vill leva.

Äktheten består av några olika val som vi måste göra varje dag. Det handlar om att välja att öppna sig och vara sann. Välja att vara ärlig. Välja att låta andra se vem man egentligen är. Det finns människor som medvetet övar sig i att vara äkta och människor som inte gör det, och så finns det vi som är äkta ibland och mindre äkta ibland. Tro mig – fast jag vet massor om äkthet och jobbar på den biten så kan jag också, när tvivlen och skamkänslorna tar över, sälja mig billigt och bli vem som helst som du vill att jag ska vara.

Tanken att vi kan välja att vara äkta upplevs ofta som både hoppingivande och krävande. Det är en hoppfull tanke just för att äkthet är något som vi sätter värde på. De flesta av oss dras till människor som är varma och jordnära och ärliga och strävar efter att själva bli sådana. Samtidigt känns det kravfyllt just för att vi, även om vi inte har tänkt särskilt mycket på det, vet vilken svår uppgift det är att vara äkta i en kultur som vill diktera allt från hur mycket vi ska väga till hur vi ska inreda våra hem.

Eftersom det verkade så svårt att vara äkta i en kultur som vill att vi ska ”passa in” och ”vara till lags” bestämde jag att jag skulle ta mitt eget material till hjälp och definiera vad äkthet är, så att jag fick något att utgå ifrån. Hur är äktheten beskaffad? Vilka olika inslag skapar det sanna jaget? Jag kom fram till följande: Att vara äkta är att dagligen frigöra sig från den man tror att man borde vara och i stället bejaka den man är. Valet att vara äkta innebär:

– att värna om modet att vara operfekt, sätta gränser och tillåta sig att vara sårbar.

– att tillämpa den medkänsla som föds ur vetskapen om att alla människor har såväl starka som svaga sidor.

– att vårda den samhörighet och känsla av att höra till som bara kan uppstå när vi tror på att vi duger. Äktheten kräver att vi lever och älskar av hela vårt hjärta – också när det är svårt, också när vi brottas med skammen och rädslan att inte duga, och framför allt när glädjen är så stark att vi blir rädda för att ge oss hän.

När jag började träna upp min äkthet och självkänsla på ett medvetet sätt tyckte jag att det var som att löpa gatlopp mellan mina gremlins varenda dag. De kan vara både högljudda och envisa: ”Tänk om jag tycker att jag duger men andra inte tycker det!”, ”Tänk om jag låter andra se mitt operfekta jag och ingen gillar det!”, ”Tänk om mina vänner/anhöriga/kolleger tycker bättre om mitt perfekta jag…du vet, hon som tar hand om allt och alla!”

När vi går emot systemet kan det ibland slå tillbaka mot oss själva. Det kan yttra sig i allt från höjda ögonbryn och viskningar till relationsproblem och ensamhetskänslor. Det kan också hända att våra sanna röster möts av elaka och skambeläggande reaktioner. När jag forskade i äkthet och skam kom jag fram till att kvinnor mycket ofta känner skam när de säger vad de tycker. Så här formulerade intervjupersonerna dilemmat med att vara äkta:

– Du ska se till att ingen känner sig illa till mods, men du ska vara ärlig.

– Du ska inte såra någon, men du ska säga vad du tycker.

– Du ska framstå som kunnig och bildad men inte som en besserwisser.

– Du ska inte säga något som är impopulärt eller kontroversiellt, men du ska visa att du vågar gå emot majoriteten.

Saken är den att äktheten inte alltid är det säkraste alternativet. Att hellre välja att vara sann än att vara populär kan bli en mycket riskfylld strategi som tvingar ut oss på oprövad mark. Och jag som har gett mig ut på sådan mark många gånger, jag vet att man kan åka på rejäla smällar när man lämnar sin trygga zon.

Fortsättning följer i del 3…