Våga vara operfekt – del 10
Under tio veckor bjuder vi er läsare på exklusiva utdrag ur boken Våga vara operfekt av Brené Brown – häng med!
Det nionde livsrådet – värna om det meningsfulla arbetet
Frigör dig från dina egna tvivel och andras krav
En viktig del av mitt jobb är att hitta samband. Det mest centrala för mig är att se och benämna de subtila och ofta outtalade sambanden mellan våra tankar, känslor och handlingar. Ibland är kopplingarna lätta att få syn på och faller på plats utan vidare. Andra gånger kan de vara undflyende, och det kan vara bökigt och snårigt att reda ut sambanden. Det här livsrådet hörde till den bökiga och snåriga kategorin, men med tiden upptäckte jag vissa slående samband. Redan på ett tidigt stadium i projektet fick jag klart för mig att den helhjärtade livsstilen inbegrep något som många av mina intervjupersoner kallade för meningsfullt arbete. Andra talade om att ha ett kall. Och vissa berättade helt enkelt att deras arbete gav upphov till en mycket stark känsla av att ha åstadkommit något meningsfullt. Alltihop framstod som ganska självklart, om det inte hade varit för den där besvärliga listan med ord som tycktes vara viktiga och på något sätt höra samman med människors strävan efter att arbeta med något meningsfullt:
- talang och begåvning
- andlighet
- försörjning
- engagemang
- andras krav och förväntningar
- tvivel på den egna förmågan
Jag kallar den för besvärlig för att det tog lång tid för mig att komma fram till hur alla orden hörde ihop. Den trötta delen av mig ville strunta i de där ”extraorden”, ungefär som när Steve skruvar ihop en Ikeamöbel och får tolv skruvar över. Jag ville ta ett steg tillbaka, skaka lite på listan och säga: ”Det får duga! Det är nog meningen att det ska bli några ord över.” Men jag kunde inte göra så. Alltså monterade jag isär teorin om meningsfullt arbete, intervjuade fler personer, hittade sambanden och satte ihop rådet igen. Jag kom fram till följande:
- Alla har talang och begåvning för olika saker. När vi odlar vår begåvning och delar med oss av den skapar det mening i livet.
- När vi slösar bort vår begåvning ställer det till oreda i livet. Det är nämligen inte bara ”lite synd” om vi inte använder de gåvor som vi har fått, utan vi får plikta för det med vårt psykiska och fysiska välbefinnande. När vi inte använder vår begåvning till att göra något meningsfullt får vi problem. Vi känner oss vilsna och tyngs av känslor som tomhet, frustration, bitterhet, skam, besvikelse, rädsla och till och med vrede.
- Många av oss som söker ett andligt samband ägnar för mycket tid åt att stirra upp mot himlen och undra varför Gud är så långt borta. Gud finns inom oss, inte ovanför oss. Att dela med sig av sin begåvning är ett av de mest verkningsfulla sätten att närma sig Gud.
- Att använda sin begåvning och talang i meningsfullt ar- bete kräver ett mycket stort engagemang, eftersom ett meningsfullt arbete inte alltid är ett arbete som man kan försörja sig på. Vissa lyckas få ihop allt och använder sin begåvning i ett arbete som ger näring åt själen och ställer mat på bordet, men de flesta får pussla lite mer.
- Ingen kan säga vad som är meningsfullt för någon an- nan. Vi kan inte låta samhället avgöra om det är att ha ett jobb utanför hemmet eller vara hemma med barnen, om det är att vara jurist eller lärare eller konstnär. På samma sätt som vår begåvning är unik är också det som ger oss mening unikt för var och en av oss.
EGNA TVIVEL OCH ANDRAS KRAV
Våra gremlins kan hindra oss från att värna om det meningsfulla arbetet. De börjar med att säga elaka saker om vår begåvning:
- ”Alla kanske har någon särskild talang … utom just du. Det är kanske därför du inte har upptäckt den ännu.”
- ”Jo, det där är du bra på, men det är ingen riktig talang. Det är inte tillräckligt stort eller viktigt för att vara en riktig talang.”
När vi tvivlar på oss själva blir det svårare för oss att upptäcka vår begåvning och dela den med andra. Om denna process dess- utom är ett sätt för oss att bejaka själen och komma närmare Gud kan osäkerheten också undergräva tron.
Gremlins lever högt på alla måsten och borden – själva mottot för vår strävan att passa in, för att hävda oss och bli perfekta och populära.
- ”Du borde se till att tjäna pengar, inte skapa mening.”
- ”Du borde bli när du blir vuxen. Alla för- väntar sig det.”
- ”Du måste hata ditt jobb; det är det som menas med ett jobb!””Om du var modig borde du säga upp dig och lyssna på ditt hjärta. Bry dig inte om pengarna!”
- ”Du måste välja, antingen ett jobb som du älskar eller ett som gör att du kan försörja dina närmaste.”
Om vi ska kunna vinna över tvivlen och kraven får vi se till att ta kontroll över budskapen. Vad skrämmer oss? Vad står det på vår borde-lista? Säger vem? Varför? Gremlins är som småbarn: om man ignorerar dem låter de ännu mera. Ofta är det bäst att helt enkelt ta emot budskapen. Skriv ner dem. Jag vet att det låter som motsatsen till det man vill göra, men det som händer när vi skriver ner budskapen och tar kontrollen över dem är inte att de får mer makt utan att vi får mer makt. Vi får möjlighet att säga: ”Jag fattar. Jag märker att jag är rädd för det här, men jag tänker göra det ändå.”
KUL ATT TRÄFFAS. VAD JOBBAR DU MED?
En annan sak som kan ställa sig i vägen för meningsfullt arbete är vår vilja att beskriva dem vi är och det vi gör på ett ärligt sätt. I en värld där jobbet ofta kommer först är den vanligaste frågan: ”Vad jobbar du med?” Förut gjorde jag en grimas varje gång någon ställde den frågan till mig. Det kändes som om jag hade två saker att välja på: antingen krympa mig själv till en lättsmält slogan eller göra människor snurriga i huvudet. Mitt nya svar när någon frågar mig vad jag jobbar med är: ”Hur mycket tid har du på dig?”
År 2009 träffade jag Marci Alboher, som är författare/föreläsare/coach. Om du undrar över snedstrecken tycker jag att de passar bra eftersom hon har skrivit boken One Person/Multiple Careers: A New Model for Work/Life Success. Alboher intervjuade hundratals personer som har flera jobb parallellt och kom fram till att den sortens yrkesidentitet – forskare/berättare, konstnär/mäklare – fogar samman olika intressen och talanger som inte ryms inom en och samma yrkesbana och låter dem komma till uttryck på ett helgjutet sätt. I hennes bok finns många berättelser om personer som har skapat ett meningsfullt arbete genom att vägra låta sig be- gränsas av en enda yrkesbana. Bland exemplen finner vi en hamnarbetare/dokumentärfilmare, en managementkonsult/ serietecknare, en jurist/kock, en kirurg/dramatiker, en investeringsekonom/rappare och en psykolog/fiolbyggare.
Anledningen till att jag ville berätta för dig om snedstreckseffekten är att jag träffar på så många i skribent–konstnärssfären som är rädda för att kalla det de gör vid dess rätta namn. Ta till exempel kvinnan som jag träffade på en konferens för sociala medier för ett tag sedan. Hon är revisor/smyckesmed och jag var så glad att jag fick träffa henne, för jag hade köpt ett par riktigt fina örhängen av henne på nätet. När jag frågade henne hur länge hon hade varit smyckesmed rodnade hon och sa: ”Om det vore så väl! Jag är revisor. Jag är ingen riktig smyckesmed.” Då tänkte jag: Men det är dina örhängen jag har på mig just nu, inte din kulram. När jag pekade på mina öron och sa: ”Du är ju visst smyckesmed!” log hon bara och svarade: ”Jag tjänar inte särskilt mycket pengar på det där. Jag gör det bara för att jag älskar det.”
Hur befängt det än kan låta förstår jag vad hon menar. Jag avskyr att kalla mig författare, för jag tycker inte att det låter rätt. Jag är inte tillräckligt mycket författare. Att vinna över tvivlet handlar om att tro på att man duger och strunta i vad världen säger att man borde göra eller vad man borde kalla sig. Varje termin skickar jag med mina studenter ett citat från teologen Howard Thurman. Det har alltid varit ett av mina älsklingscitat, men nu när jag har forskat om meningsfullt arbete har det fått en ny innebörd: ”Fråga inte vad världen behöver. Fråga vad som gör dig levande och börja göra det. Det världen behöver är människor som har blivit levande.”
Läs fortsättningen i del 11..
BRENÉ BROWN är socionomen, forskaren och författaren som fått miljontals människor att fundera över möjligheten att få ett lyckligare liv genom att våga vara sårbara och modiga. Hennes föredrag om sårbarhet vid TEDx-konferensen har visats närmare 60 miljoner gånger! Kika på det här. Läs vår stora intervju med Brené här.
Våga vara operfekt (Libris förlag) är en av sårbarhetsforskaren Brené Browns bästsäljande böcker. Sedan den publicerades för tio år sedan har den fått stor betydelse för många människor och även för Brené Brown själv som ofta har återkommit till den. Precis som i sina övriga böcker väver Brown här ihop sin egen forskning på området med berättelser från sitt eget och andras liv. Nu kommer boken i en jubileumsutgåva där författaren ser tillbaka på hur hennes liv har förändrats sedan hon började öva sig i att leva mer helhjärtat.
