Vad vinner vi på att säga nej?

Lördagsshopping var länge en kär vana för Jessika Lagrelius. En runda i klädbutikerna inne i Umeå passade extra bra när hon behövde egentid under de stressiga småbarnsåren.

– Jag shoppade för att slappna av och fick en kick av att få känna mig härlig i en ny tröja. Jag blev också glad av att få höra att jag var fin i den, säger hon.

Efter den heta sommaren 2018 och IPCC-rapporten från FN:s klimatpanel senare under hösten samma år, var det inte längre lika lustfyllt att gå i affärer. Plötsligt förstod hon allvaret. Men det var inte så att hon inte hade funderat över industrins påverkan på klimatet tidigare.

– Även innan hade jag försökt läsa på, men det var svårt att få grepp om statistiken, säger hon.

Men nu ville hon göra något mer, inte bara sluta flyga. Hon skulle ändra sin livsstil för att minska sitt klimatavtryck. Att kraftigt dra ner på köttet var inte så komplicerat, då sambon redan var vegetarian.

– Jag var väl inte en superköttig person, men jag åt ändå medelmycket, säger hon.

Henrik Lagerlund är professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet och har skrivit boken Matens filosofi: Hur du blir en filosofisk foodie (Fri Tanke). Han är ”i stort sett” vegan, trots att han gillar kött. När han slutade äta animaliska produkter mådde han först dåligt.

– I början var det väldigt jobbigt; jag fick nästan fysisk abstinens och gick runt med en känsla av att det var någonting jag saknade. Jag funderade över om jag hade ätit ordentligt, säger han.

Trots att det är vi själva som har bestämt oss för att börja leva efter andra principer – och säga nej till de snabba kickar vi är vana vid – kan vi uppleva en tomhet till en början. Det är den hedonistiska lyckokänslan vi går miste om, förklarar han. 

– Även om du har ett mål kan det skapa lidande hos dig själv till en början, både kroppsligt och psykiskt. Negativa känslor kan komma när du förlorar den rena njutningsupplevelsen av att till exempel få bita i en god köttbit när du är på restaurang, säger han.

Men Henrik Lagerlund fortsatte envist projektet att bli vegan – och efter ett tag mådde han mycket bättre.

– Jag fick mer energi än tidigare. Nu ger det mig en djup tillfredsställelse att leva efter mina principer – att rent intellektuellt göra någonting som är bra, både för klimatet och för mig själv. Det ger en annan form av lyckokänsla än den man får genom att söka snabba kickar. Det gör att jag lever ett mer reflekterat liv, säger han.

Jessika Lagrelius hade svårare att dra ner på shoppingen än på köttet. Samtidigt som hon handlade nya kläder trängde hon undan intellektuella resonemang om påverkan på klimatet. Nya kläder gav löfte om mer lycka i livet, om så bara för en kort stund. Den behagliga känslan av att äga nya plagg släppte dock ofta redan efter ett par tvättar, men det stoppade henne inte från att ge sig ut igen och jaga nya fynd. Det här fortsatte trots att kickarna blev allt svagare.

– Jag var egentligen ganska stressad och hade ångest av klimatskäl, men handlade kläder ändå, säger hon.

Att börja säga nej och avstå från aktiviteter som brukar ge njutning, oavsett om det är av hälsoskäl vi gör det – eller av klimatskäl – är trots allt en stor omställning för oss, menar Kristina Berglund, som forskar om psykologiska aspekter av beroende, främst alkoholberoende, vid Göteborgs universitet.

– De flesta av oss har en last – vi äter godis, chips eller tar till shopping, när vi till exempel är stressade eller har ångest. Det här är ett inlärt beteende som kan släppa oron för en stund och ge trygghet. Det är därför det kan vara svårt att sluta, säger hon.

Att hantera negativa känslor med att dricka alkohol är inte ovanligt, men kan leda till beroende. Vid ett utvecklat alkoholberoende har hjärnan stöpts om så att man fungerar bättre med drogen i kroppen än utan, samtidigt är det inte alls säkert att man längre får några kickar av berusningen.

– Den ena stunden kan alkohol innebära lösningen på ett problem, den andra stunden är alkohol tvärtom ett gift som tar dig till stupet, säger Kristina Berglund.

Hennes forskning har visat att det är lättare att bli av med alkoholberoende om man helt avstår från att dricka och har som målsättning att sluta dricka, än om man tillåter sig att dricka lite grann, eftersom det då är lätt att falla dit igen.

För de flesta av oss är det lättare att avstå helt från kött, än att vara måttfull och bara äta det ibland, hävdar Henrik Lagerlund. Men vi är olika som individer, en del klarar måttfullhet bra.

– En del är principfasta, andra styrs av känslor, säger han.

Jessika Lagrelius äter dock gärna kött ibland, två gånger i veckan. Hon tycker att det är gott. Men för två år sedan bestämde hon sig för att gå ett steg längre i att minska sitt klimatavtryck. Hon skulle försöka sluta köpa nya kläder. Men precis som när det gällde kött, ville hon inte vara extremt hård mot sig själv. Hon shoppar fortfarande begagnat. Om plagget inte finns på second hand tillåter hon sig att köpa nytt ändå.

– Behöver jag ett par nya handskar och jag inte kan hitta några begagnade handlar jag nya, säger hon.

Hon shoppar ganska mycket på second hand, kanske för mycket, säger hon. Och inte bara sådant som hon verkligen behöver. Det ger henne kickar.

– Men min gräns går här just nu. Jag har försökt styra om njutningen till en mer hållbar njutning, säger Jessika Lagrelius.

Enligt Kristina Berglund kan det vara nödvändigt att ersätta förlorade kickar med andra saker, som också ger oss tillfredställelse, så som Jessika Lagrelius har gjort.

– Det kan innebära en kick i sig att göra någonting som man tror är gott för sig själv och andra, som att säga nej till något som man är övertygad om är dåligt, som att avstå kött eller alkohol. Det är också självklart att man hittar andra saker som ger tillfredställelse och njutning i livet, säger hon.

Vad som ger oss njutning och kickar är inlärt – och vi kan lära om.

– Hur vi har ätit när vi var små sätter djup prägel på oss. Ofta innebär det väldigt mycket kött och fisk, säger Henrik Lagerlund.

Att följa sina ideal och mål kan ibland vara svårt rent praktiskt. För den ovane kan det vara svårt att veta vad man behöver ha för ingredienser hemma för att kunna slänga ihop en bra och näringsriktigt komponerad vardagsmiddag utan kött.

– Ska man ta sig ur det här dagliga köttätandet behöver man nästan stöd, som om man ska ta sig ut ett alkoholberoende, säger han.

Det tror Kristina Berglund också. Om ens vänner och bekanta är veganer och normen i umgängeskretsen inte är att dricka alkohol vid alla ceremonier, blir beslutet att avstå inte lika svårt.

– Vi ser att alkoholkonsumtionen går ner bland ungdomar och det kommer allt fler alkoholfria alternativ. Jag tror att det kommer att bli trendigt att inte dricka alkohol. En tredjedel av alla 17-åringar har inte druckit en droppe, visar preliminära resultat från vår forskning om ungdomar och alkohol, säger Kristina Berglund.

När Jessika Lagrelius och hennes sambos bil gick sönder beslutade de sig för att inte köpa någon ny. De skulle få klara sig genom att vara med i en bilpool, och i övrigt åka kommunalt, cykla – och använda spark. Men det innebär vissa logistiska utmaningar, som att få hem tunga matkassar i snöoväder. Då kan det hjälpa att se livsomställningen som en tävling, menar hon. Hon brukar fantisera om att hon är ute på ett äventyr.

– Jag älskar utmaningen, jag känner mig stolt och stärkt i den jag är. Här är jag, tänker jag. Jag har tagit sparken och det går bra, säger hon.

Hon brukade logga sitt klimatavtryck i en app förut – det sporrade henne att kämpa vidare och hålla humöret uppe. Att känna ett starkt ”vill-ha”, men veta att det är fel kunde ofta drabba henne förr. Det händer inte längre, menar hon. Ibland hamnar hon bredvid ett skyltfönster av misstag.

– Då undrar jag hur jag kunde tycka att det var så härligt att köpa nytt. Jag kan undra varför jag ens ska vara på stan, eftersom det inte är njutbart, säger hon.

Beroende på personlighetstyp kan man också få en kick av att ha så bra självkontroll.

– Initialt kan det ge kickar att ha kontroll över sin kropp. Men för en människa som älskar sinnlighet och livets goda är det njutningen som ger tillfredställelse, inte självkontroll, säger Kristina Berglund.

En känsla av att vara duktig, kanske duktigare än sina kompisar som fortfarande äter kött eller shoppar, kan man kanske dra nytta av. 

– I början, när det var ett verkligt val för mig att äta veganskt och jag hela tiden var tvungen att stå emot för att hålla fast vid mina principer, då kände jag mig stolt, säger Henrik Lagerlund.

Jessika Lagrelius trivs med sin nya klimatvänliga livsstil.

– Mina tidigare shoppingrundor, som gav ordentliga, men kortvariga, kickar förr, saknar jag inte alls. Jag trivs med den här nya livsstilen och har mindre ångest. Och det är tillfredställande att känna att jag gör rätt; det ger mig små mikrokickar varje dag, säger hon.

Samtidigt kan hon fundera över hur stort ansvar hon själv ska ta, hur mycket hon ska ändra sitt liv.

– Ibland undrar jag hur långt jag ska gå. Jag har hamnat på en platå nu. Jag kan inte tänka mig att sälja mitt hus. Det vore en för stor uppoffring, i alla fall innan andra också gör förändringar i sina liv, säger hon.

För Jessika Lagrelius har det hjälpt att identifiera vilka positiva effekter hennes livsomställning har för hennes egen del också, inte bara för klimatet.

– Jag jobbar med att försöka hitta fler positiva poänger med det jag gör. Jag vet att kroppen mår bättre utan rött kött. Och jag brukar tänka att det går åt mindre pengar nu. Jag vill kunna säga till mina barn att jag gjorde vad jag kunde, eller i alla fall att jag gjorde det som jag tyckte var rimligt.

Maja Lundbäck är frilans-
journalist.