Därför mår vi så bra av yoga

Kan man verkligen frisätta sin inre styrka genom att använda sig av kraftfulla kroppspositioner? Tyvärr har resultaten från forskning som studerar dessa så kallade power poses visat sig vara svåra att koppla till faktiska känslor av makt och kontroll – och dessutom svåra att replikera. Även om vi ännu inte säkert vet mekanismerna bakom, och i vilken utsträckning, som olika kroppsställningar påverkar människans psyke, så visar vår forskning att många lärdomar finns inom det forskningsfält som studerar psykologiska fördelar med yoga.

I en av våra studier fick hälften av deltagarna utföra enkla yogaposer i två minuter, medan andra hälften fick göra så kallade power poses under lika lång tid. Efteråt rapporterade personerna som stått i yogaposerna att de hade mer energi, bättre självförtroende och kände sig starkare än den andra gruppen. Det är bara en av alla studier som visar på yogans positiva effekter för välbefinnandet – men vad ligger bakom denna energiboost?

En teori är att yogans psykologiska fördelar är kopplade till funktionen i vagusnerven. Vagusnerven är en av de tolv kranialnerverna och ingår i det autonoma nervsystemet, som ligger bortom viljans kontroll och ansvarar för funktioner såsom andning och matsmältning. Intressant nog verkar vagusnerven ha ett finger med i spelet även när det gäller känsloreglering och välbefinnande, även om vi är långt ifrån att veta på vilket sätt.

Yoga är en praktik utan tävlingsmoment, som innefattar fysisk träning genom att man intar olika kroppspositioner (asanas på sanskrit) och håller dessa i kombination med kontrollerad andning (pranayama) och meditationstekniker. De senaste decennierna har intresset för yoga ökat lavinartat i västvärlden. I USA räknar man till exempel med att över 31 miljoner människor utövar yoga någon gång i livet. Yogans positiva effekter på såväl fysisk som psykisk hälsa och personlig utveckling har konstaterats i flertalet studier. Yoga har visat sig kunna minska kronisk smärta, den kan vara en bra hjälp vid astma och diabetes – och yoga kan hjälpa människor som lider av psykiska besvär såsom depressioner, ångest och ptsd. Regelbunden yogautövning har också visat sig gynna friska personer genom att öka välbefinnandet och höja livstillfredsställelsen samt öka självförtroendet och minska stress. Forskningen visar också att yoga kan minska utmattning och ge en känsla av ökad energi.

Vår nämnda studie var ovanlig i jämförelse med andra som studerar effekter av yoga på så sätt att den tittade enbart på just positionerna (asanas) och deras effekt på självförtroendet. Yogaforskningen har annars mest varit inriktad på att studera hur meditationen och andningen påverkar oss. I en genomgång av 465 studier om yoga och välmående, visade sig bara 169 av dem inkludera just den fysiska aspekten av asanas och dess effekter. Vad vi vet, så har bara två studier tidigare fokuserat på endast asanas och dess psykologiska effekter. I vår studie jämförde vi effekterna av yogapositionerna som kallas tadasana, urdhva hastasana och garudasana med två ”high power-poser” och två ”low power-poser”. Efter att ha gjort två yogaposer kände sig försökspersonerna mer energifyllda, starka och med en känsla av mer kontroll än de försökspersoner som fått göra de olika ”power-poserna”. Känslan av energi påverkade deras självförtroende och välmående och de kände sig alla mer nöjda med sig själva än före yogan. Vi tror att dessa effekter har mindre att göra med kraftfullheten och känslan av dominans i poserna, och mer att göra med den återkoppling kroppen får i yogapositionen och vilken effekt dessa har på det parasympatiska nervsystemet – den del som ansvarar för kroppens omedvetna handlingar och funktioner.

”High power-poserna” sågs som mer dominanta och självsäkra än yogaposerna, men var ändå mindre effektiva när det kom till att öka självförtroendet. Så om det inte hade att göra med budskapet som kroppshållningarna och positionerna signalerade, vad var det då som påverkade deltagarnas psykiska välbefinnande när de stått i yogapositionerna? Vi kan inte säga säkert, men resultatet kan diskuteras i ljuset av vad vi från tidigare forskning vet om yogans effekter.

De spridda effekterna av yoga verkar kunna kopplas till en gemensam nämnare: funktionen i vagusnerven, som skjuter ut från hjärnans undersida och kopplar ihop hjärnan med kroppen. Vagusnerven passerar bland annat hjärtat, levern, lungorna och tarmarna och den spelar en nyckelroll när det gäller vårt parasympatiska nervsystemet, vårt ”vilo- och matsmältningssystem” som också kontrollerar hjärtrytm och innebär lugn och ro.

Vagusnerven verkar också inblandad i vårt känsloliv och i viss mån reglera vårt omsorgsbeteende, vilket förklarar varför en välfungerande vagusnerv gör att vi känner oss lugna, avslappnade och trygga i vår relation med andra – men kopplingen går även åt andra hållet: känner vi oss lugna, avslappnade och sociala så stimuleras även vagusnerven. Detta betyder i sin tur att det är möjligt att skapa en positiv spiral av välmående, genom att antingen påverka kroppen – eller själen. Den samlade forskningen tyder på att en välfungerade vagusnerv (det som brukar kallas ”cardiac vagal tone” och syftar till vagusnervens påverkan på hjärtat) positivt kan påverka känsloreglering och sociala beteenden och samtidigt dämpa aggression och minska ångest. Detta styrker vår teori om att yoga – meditationen, andningen och kroppspositionerna – kan påverka vagusnerven. Våra studier tyder på att också korta yogasessioner kan få positiva effekter och öka vårt välbefinnande.

Agnieszka Golec de Zavala och Dorottya Lantos är psykologi-forskare vid University of London. Översättning Karin Skagerberg. Texten har tidigare publicerats på theconversation.com