Annons

Så hittar du ljuset i mörkret

Ljuset är viktigt för vår livskvalitet, eftersom det gör vår omvärld synlig för oss.

Redan när du diskade faten rena från jordgubbar och grädde på midsommardagen hade solen bestämt sig: från och med nu kommer jag att visa mig alltmer sällan. Nu är höstmörkret här och det påverkar våra kroppar. För ungefär tio år sedan upptäckte forskare att ögat innehåller celler vars enda uppgift är att suga åt sig ljus och meddela kroppen om det är dag eller natt. När ljuset träffar näthinnan går en signal till tallkottkörteln att stänga av produktionen av sömnhormonet melatonin. I takt med att höstmörkret faller blir signalerna färre. Många upplever hur krafterna börjar tryta.

– Ungefär hälften av oss har mindre aktivitetslust och känner sig inte lika glada och sociala under vintern, säger Thorbjörn Laike, docent i miljöpsykologi vid Lunds universitet.

I stället för att läsa morgontidningen i den gryende solen får vi nöja oss med att bläddra i skenet från den elektriska belysningen. Med alla lampor påslagna må köket se ljusare ut än under en högsommardag, men det är ljus av lägre kvalitet. Solljuset innehåller en mängd olika våglängder, och ögats ”dag eller natt-celler” kan bara ta upp en särskild våglängd: den som ger blått ljus. Den våglängden saknas ofta i glödlampor. Ljuset från de nya miljövänliga LED-lamporna är visserligen långt ifrån lika välgörande som solljus, men de har åtminstone mer av blått i sig än glödlampor har.

– LED-lampor är oftast helt okej. Men det är viktigt att ljuset är indirekt, så att man inte blir bländad av det. Om ljuset är för starkt drar ögat ihop sig och tar upp ljuset sämre, säger Thorbjörn Laike.

Det bästa sättet att få ett ljustillskott under vintern är att ta en promenad vid lunchtid och att arbeta nära ett fönster. Men visst görs försök för att på konstgjord väg återskapa solens förträfflighet. En del av dem som blir så nedstämda under vintern att de drabbas av årstidsbunden depression, SAD (seasonal affective disorder), har tidigare kunnat erbjudas ljusterapi av landstinget. Ljusterapi innebär att patienten under ett par veckor vistas 1–2 timmar per dag i ett upplyst rum. Ljusstyrkan i rummet går att jämföra med en mulen sommardag, och ljuset innehåller liksom solljus hela färgspektrumet. Men enligt SBU, den myndighet som utvärderar de metoder som används inom sjukvården, kan man än så länge varken bekräfta eller förkasta att ljusterapi verkligen hjälper vid SAD.

– Sidoljus är behagligt att vistas i och dessutom ser man vackrare ut, säger Kai Piippo, som bland annat hämtar inspiration från ljussättningen i porträttmålningar av den nederländske 1600-talskonstnären Rembrandt.

Ljus är inte bara en medicinsk faktor för vårt välbefinnande. Under den långa nordiska innesittarvintern är det också en stämningsskapare, menar Kai Piippo, som är ljusdesigner och författare till boken Ljussätt ditt hem
(Ica bokförlag, 2010):

– Ljuset är viktigt för vår livskvalitet, eftersom det gör vår omvärld synlig för oss. Det är som ett eget byggmaterial, den viktigaste faktorn mellan människan och arkitekturen.

Det ultimata, tycker Kai Piippo, är att ha ett hem där ljusstyrkan enkelt går att anpassa efter situationen. Starkt ljus när du letar efter skorna i hallen, men ett varmare och mjukare sken till kvällsmaten. Dessutom bör vi tänka utanför den snäva lampboxen. Vi är vana vid ljus som strålar från en källa med begränsad yta, till exempel en glödlampa fäst i taket. Idealt är i stället att ljuset kommer från större ytor och från olika håll. Det bör byggas in i tak, bänkar, lister och dukar, menar Kai Piippo. Då skapas mjuka skuggor liknande dem som uppstår i vanligt dagsljus. När ljuset reflekteras i taket uppstår känslan av att befinna sig utomhus en molnig
dag. Dessutom vinner människors ansikten på att belysas från sidan.

– Sidoljus är behagligt att vistas i och dessutom ser man vackrare ut, säger Kai Piippo, som bland annat hämtar inspiration från ljussättningen i porträttmålningar av den nederländske 1600-talskonstnären Rembrandt.

En annan faktor i ett trivsamt inomhusljus är hur det får färgerna i rummet att framträda. Många av de nya miljölamporna har hög färgtemperatur och utstrålar därför blått ljus. Men ett alltför blåblekt ljus
får oss att se sjuka ut och är inte särskilt angenämt att befinna sig i. Dessutom är färgåtergivningen ofta inte lika bra som hos glöd-lampor, vilket gör att en del föremål kan se konstiga ut. Särskilt starkt reagerar vi
om maten får en oväntad ton, säger Thorbjörn Laike:

– Det är något som sitter djupt i oss, och det är för att hjälpa oss att undvika dålig mat. Om hjärnan inte får rätt information kan vi tycka att en apelsin ser grön ut eller tro att risgrynsgröten är möglig. Innan du köper en ny lampa kan du dels kontrollera på förpackningen hur god färgåtergivningen är, dels be att få testa den i butiken. Sätt din hand under skenet. Om hudtonen ser normal ut är det en okej lampa, tipsar ljusdesignern Kai Piippo.

Mörkrets framfart kan vi inte stoppa, men det är alltså möjligt att lysa upp livet även utan solcharter och recept på ljusterapi. Vetenskapligt eller inte: det finns flera företag som säljer ljusterapilampor för hemmabruk.
Under de senaste åren har det dessutom öppnats ljuscaféer på olika håll i Sverige, där den ljustörstande kan fika i full belysning. Som en klok person sade en gång, i alla fall nästan: Förbanna inte mörkret. Tänd en lampa.

***

Text: Anette Lindh

Toppbild: Unsplash