Man måste faktiskt inte älska sin kropp

Kroppsneutralitet beskrivs ibland som en medelväg mellan de polariserade bilderna att antingen älska eller hata sin kropp. Förhållningssättet riktar sig till den som känner sig desillusionerad av kroppspositivismen; att det är svårt att hela tiden älska sin kropp. Det finns också de som uttryckt oro inför att detta mer kroppsneutrala förhållningssätt i slutänden kan få en negativ effekt på hur man ser på sin kropp – men forskningen pekar dock på att en neutral inställning till kroppen snarare kan förbättra välmåendet, om den tillämpas på ett korrekt sätt.

Begreppet kroppsneutralitet dök upp runt år 2015 men blev mer etablerat året därpå när det började användas i arbetet med kvinnor med ätstörningsproblematik, bland annat i workshops ledda av Anne Poirier. Hennes syfte var att hjälpa deltagarna att förstå att detta att ”älska sin kropp” inte alltid är ett realistiskt mål. Enligt Anne Poirier är dessa workshops och tankar sprungna ur idén om – och förståelsen för – att det för vissa männi-skor är ett alltför stort steg att gå från att ha varit extremt missnöjd med sin kropp till att plötsligt älska den.

Men kroppsneutralitet är mer än ett mellanting mellan att älska och hata sig själv. Ett av målen med kroppsneutralitet är att förändra hur människor tänker på sin fysiska uppenbarelse – eller snarare att se till att de inte tänker så mycket på eller är så upptagna av den. Denna inställning hämtar inspiration från mindfulness och uppmuntrar till att ”bara vara”. Ett annat av målen är för människor att kunna existera i sina kroppar utan att hela tiden döma dem eller ha så starka åsikter om sitt utseende. Kroppsneutralitetsrörelsen uppmuntrar oss att ta ett steg tillbaka från samtal om våra kroppar och vårt utseende, vilket i sin tur ger oss tid att njuta av annat i livet.

I den bemärkelsen handlar kroppsneutralitet om acceptans – vi älskar troligen inte våra kroppar varje minut och sekund, men det gör inget. Förespråkare för kroppsneutralitet uppmuntrar oss att acceptera våra kroppar så som de är, och att inte straffa oss själva även om vi inte har en kropp som enligt samhällsdefinitionen är ”perfekt”. Ett annat inslag är strävan efter att förändra samhällets fokus på utseende. I stället för att fokusera på hur våra kroppar ser ut, uppmuntrar kroppsneutraliteten oss att fokusera mer på vad våra kroppar kan göra. En sådan syn betonar alltså en uppskattning av att vara hälsosam, stark och kunna utföra saker med sin kropp, snarare än att dess värde bestäms utifrån hur den ser ut.

Trots att begreppet kroppsneutralitet blivit allt vanligare på senare tid, finns fortfarande väldigt få studier om effekten av en kroppsneutral syn – och hos vissa forskare finns till och med en oro för att kroppsneutraliteten ska få motsatt effekt och resultera i ännu negativare kroppsuppfattning, om människor nu nöjer sig med att bara ”tolerera” sina kroppar.

Kroppsneutralitet har mycket gemensamt med det som forskare kallar för ”positiv kroppsuppfattning”, positive body image. Positiv kroppsuppfattning brukar definieras som att man tar hand om sin kropp, är bekväm med den samt accepterar upplevda fysiska skavanker. En positiv kroppsuppfattning lägger också vikt på vad kroppen kan göra, snarare än hur den ser ut. Även om detta tankesätt påminner om det vi kallar för kroppsneutralitet, så är de två begreppen inte helt synonyma. Ett sätt att se på det är att betrakta kroppsneutralitet som ett steg på vägen mot en positiv kroppsuppfattning. För även om båda tankesätten lägger fokus på att uppskatta vad våra kroppar kan göra (snarare än hur de ser ut), så innefattar en positiv kroppsbild en mer aktiv uppskattning och respekt för kroppen.

Mycket forskning tyder på att en positiv kroppsuppfattning är associerat med en rad hälsofördelar. Exempelvis är männi-skor som uppskattar sina kroppar mer benägna att ta till sig sunda matvanor och hälsofrämjande beteenden, såsom att söka vård för sjukdomar i tid. Dessutom är en positiv kroppsuppfattning kopplat till bättre psykiskt mående, som färre depressioner, bättre självkänsla, mer självmedkänsla och högre livskvalitet.

Huruvida du siktar på att uppnå enbart kroppsneutralitet eller strävar efter en positiv kroppsuppfattning, kommer troligen att påverkas mycket av dina tidigare livserfarenheter och hur du känner inför din kropp i dag. Det finns mycket hjälp att få, både i bokform och resurser online, som kan hjälpa dig på vägen mot en sundare inställning till din kropp. Det finns också en hel del aktiviteter man kan ägna sig åt för att känna mer uppskattning för sin kropp – dessa brukar kallas förkroppsligande aktiviteter, embodying activities, och de hjälper till att stärka känslan av att höra hemma i kroppen. De stärker också känslan av att vara avslappnad i, och vilja ta hand om, den egna kroppen utan att tänka på den som ett objekt. Exempel på den här typen av aktiviteter är dans, yoga, olika typer av sport, men också promenader i naturen. Förkroppsligande aktiviteter tros bidra till just ”förkroppsligande”, eller själslig och kroppslig integrering – som karakteriseras av en känsla av att ”vara ett” med sin kropp. Forskning visar att denna typ av förkroppsligande aktiviteter kan bidra till en sundare kroppsbild. Exempelvis fann forskare i en studie, att i jämförelse med icke-yogande personer så var yoga-utövare mer benägna att ha en positiv syn på den egna kroppen. De var också mindre benägna att objektifiera den.

Att lämna gamla tankesätt kring våra kroppar bakom oss kan vara svårt, i synnerhet eftersom vi hela tiden påminns om hur viktigt utseendet är. Att förändra sin inställning till kroppen kan ta tid, och det är mänskligt att snubbla på vägen dit. Men om du är en av dem som inte tycker att det hjälpt att i grunden inta en ytligt ”positiv” syn på din kropp, genom att försöka vara kroppspositiv – så kan det vara värt att testa en annan ingång och börja med kroppsneutralitet.

Viren Swami är professor i socialpsykologi vid Angela Ruskin University, Storbritannien. Texten är tidigare publicerad på theconversation.com. Översättning: Karin Skagerberg