Kan barnet vara hemma i tre år?

Är det dumt att vänta med att sätta sitt barn i förskolan tills det är tre år? Vilka är för- och nackdelarna? Jag känner mig så kluven då uppmuntran att vara hemma är näst intill obefintlig.

Ett kort svar på din fråga är: Nej, det är sällan fel att vara hemma med sina barn till treårsåldern. Men du är ju själv medveten om att det finns både för- och nackdelar, och det är också så att det alltid finns undantag från generella råd, så jag ska utveckla mitt svar lite.

Varför jag inte tycker att det är dumt att vänta med förskolan tills barnet har fyllt tre, är att de första tre åren i ett barns liv är de allra viktigaste ur anknytningssynpunkt. Det sociala samspel som barn under sina första tre år i livet behöver är samspel med en eller ett par personer åt gången som barnet känner väl och litar på. Att lära sig följa regler, samspela med jämnåriga och göra saker i grupp tillsammans med en massa andra barn, är inte något som så små barn har behov av ännu.

Därmed inte sagt att man behöver skydda sitt barn från gruppsammanhang, men barnets eget – ganska ringa – behov av sådant tillfredsställer man utan problem om man själv har ett umgänge med vänner och släkt, och om man inte är en helt passiv stugsittare, utan gör sådant som att gå till lekparken och kanske delta i sångstunder och liknande.

Jag skrev inledningsvis att det här rådet kanske ändå inte gäller riktigt alla barn och alla föräldrar. Jag tänker till exempel på att om man som förälder tycker att det är tråkigt och jobbigt att vara föräldraledig eller om man begränsas av fysisk eller psykisk sjukdom. Samma sak kan gälla om man har ett ovanligt aktivt eller utåtriktat barn, som man som förälder inte riktigt hinner eller orkar ge den stimulans det behöver.

För att hemmavistelsen ska bli bra så krävs det alltså att man också är beredd att ägna en hel del tid åt sitt barn, och att man tycker att det är roligt att prata med, läsa för och lära ut saker till barnet. Om man däremot njuter av att göra just detta så finns det ingenting som säger att det skulle vara bättre för barnet att vara på förskola. Jag hör många föräldrar beskriva att de känner sig ifrågasatta när de vill tillbringa de första åren av sina barns liv tillsammans med dem, och jag har mycket svårt att förstå vad denna kritik bottnar i. Kanske är det gamla otidsenliga ”hemmafruideal” som spökar, men du skriver ju inte om du är kvinna eller man, så jag vet förstås inte om detta kan vara aktuellt i ditt fall.

Ibland får man strunta lite i vad andra tycker och göra det som känns bäst för en själv. Sådana situationer kommer du att hamna i många gånger när du nu är förälder. Eftersom det är bra för barn att ha föräldrar som vågar stå upp för både sig själva och sina barns rättigheter och behov så är det bara att sätta igång redan från start.

⁄ Jenny Klefbom, legitimerad psykolog

***

Läs även: Hur lycklig är jag egentligen?

Läs även: Så viktiga är vänner när du är singel