”Vi dras till enkla förklaringar”
Psykologen Mattias Lundberg om varför ovetenskapliga teorier säljer.
Bild: Mårten Levin
I sin bok Psychobusiness (Mrshyper förlag) frågar sig psykologiforskaren Magnus Lindwall och psykologen Mattias Lundberg varför så många populärpsykologiska idéer säljer trots att de saknar vetenskapligt stöd. Författarna granskar allt från attraktionslagen och NLP till personlighetstester och ”neuro”-trender, och ger förklaringar till varför vi dras till dem.
Vad är det viktigaste du lärt dig?
– Kanske framför allt att ingen av oss är immun mot dålig psykologi. Vi vill alla tro att vi är rationella, men när vi söker svar på svåra frågor dras vi lätt till enkla förklaringar och människor som utstrålar säkerhet. Det gäller även mig. Jag har också blivit mer ödmjuk inför vetenskapens sätt att arbeta. Forskning ger sällan enkla eller definitiva svar, och just därför är den så värdefull. Den påminner oss om att skilja mellan det vi vet, det vi tror och det vi hoppas är sant. Den insikten har gjort mig mindre intresserad av tvärsäkra svar och mer intresserad av bra frågor, säger Mattias Lundberg som också påpekar att vetenskap inte handlar om att alltid ha rätt, utan om att vara beredd att ändra sig när bättre kunskap kommer.
Den tanken genomsyrar boken, som riktar kritik till den marknad där stora löften ibland väger tyngre än evidens och beskriver de ekonomiska och mänskliga kostnaderna av detta.
– Ibland väljer människor eller organisationer metoder som saknar vetenskapligt stöd i situationer där besluten får stora konsekvenser. Det kan handla om rekryteringar, ledarskapsutveckling eller insatser för människor som mår dåligt. Då är den ekonomiska kostnaden egentligen den minst allvarliga. Den verkliga kostnaden uppstår när människor blir felbedömda, får fel insatser eller tappar förtroendet för psykologi därför att de blivit lovade mer än vad metoden faktiskt kan leverera.
Hur resonerar du om metoder faktiskt fungerar men saknar vetenskapligt stöd?
– Att något verkar fungera är en bra utgångspunkt för att forska vidare, men det är inte samma sak som att vi vet att metoden fungerar. Vi människor är ganska dåliga på att avgöra vad som orsakar en förändring. Förbättringar kan bero på naturliga variationer, förväntningar, sammanhanget eller helt andra faktorer än själva metoden. Samtidigt tycker jag inte att man ska avfärda alla nya idéer bara för att forskningen ännu inte hunnit i kapp. Men då behöver man vara ärlig med osäkerheten. Det är stor skillnad mellan att säga ”det här verkar lovande, men vi vet inte säkert ännu” och att marknadsföra något som om effekterna redan vore bevisade.
***
Läs även: Kan man vara för positiv på jobbet?
