Anders Hansen: ”Skilj på att vilja ha och att njuta”

Aktuell med ny bok om hjärnans akilleshälar.

Text:

Bild: Stefan Tell

I april kom psykiatern och författaren Anders Hansens nya bok, Hjärnans akilleshälar: hur din hjärna lurar dig, och vad du kan göra åt det, ut. Den handlar om hur och varför vår hjärna ibland tycks svika oss så enormt.

Vilken av hjärnans akilleshälar är din favorit? 

– Den som påverkat mig mest är tveklöst att den blixtsnabbt delar in alla i ett vi och ett dem och att detta automatiskt aktiverar förväntningen att ”vi” är bättre och mer pålitliga. Av det har jag lärt mig att om jag känner en instinktiv tveksamhet inför personer från andra länder eller kulturer så är det okej, det är så vi människor är byggda. Men jag behöver inte följa den instinkten. Kunskapen gör att jag kan ”over-rida” den. Om man däremot inte vet att hjärnan funkar så riskerar man att tro att impulsen att vara försiktig med ”dem” beror på att de verkligen är opålitliga.

– Vad som också har ofantlig påverkan på mitt och alla andras liv är att vilja ha och njuta är olika saker i hjärnan. Vilja ha drivs av dopamin som får oss att ständigt vilja ha mer mat, resurser, säkerhet och sex. Njuta drivs av endorfiner. Att känslan att vara nöjd snabbt går upp i rök om önskningarna uppfylls, beror på att hjärnan är utvecklad att aldrig få nog då dopaminsystemet är mer lättaktiverat än endorfinsystemet.

Vad är det viktigaste du har lärt dig om hjärnan?

– Att den är ett biologiskt organ och att den som vill förstå sig själv och andra inte kan hoppa över hjärnan, precis på samma sätt som den som vill förstå sin cirkulation inte kan hoppa över hjärtat.

Vad önskar du att människor visste om sin egen hjärna?

– Att hjärnans viktigaste uppgift är att hålla oss vid liv, inte att göra oss lyckliga eller smarta. Och att den inte förändrats särskilt mycket på 10 000 eller ens 20 000 år. Det betyder att det organ som skapar våra känslor, minnen och vår upplevelse av att existera är en överlevnadsmaskin för savannen och att vi därmed drivs av instinkter som hjälpt människor överleva i en livsfarlig värld där det var ont om mat. De instinkterna gör oss inte lyckliga i en värld av överflöd. Om man låter den kunskapen sjunka in kommer det att befria en.

***

Läs även: Hur kreativ är AI?