Därför älskar vi katastroffilmer

Bild: Johan Paulin
I den svenska katastrofthrillern Avgrunden börjar marken plötsligt rasa under fötterna på Kirunaborna. Huvudrollen som säkerhetschef i Kirunavaaragruvan spelas av Tuva Novotny och Richard Holm har regisserat. Filmen är inspelad på plats i Kiruna samt i Tammerfors i Finland och på Kanarieöarna.
Vad har du lärt dig i arbetet med filmen?
– Jag har lärt mig massor om Kiruna. Vi började skriva manus för tre och ett halvt år sedan och då hade jag aldrig varit där. Filmen vi har gjort är en slags infotainment, alltså ett underhållande äventyr där det samtidigt finns en jäkla massa att lära sig om vad som händer däruppe just nu. Att man flyttar en stad för att gruvan kommer för nära och marken spricker sönder. Att man sedan bygger en helt ny stadsdel från scratch dit människor flyttar och börjar lite om. Det finns liksom ingen patina där, ingen historia ännu och det sociala experimentet är jätteintressant att följa, säger regissören Richard Holm.
Varför älskar vi katastroffilmer?
– Det handlar i grund och botten om verklighetsflykt! I dåliga tider brukar skräck- och katastroffilm bli ännu mer populärt. En förklaring är att människor då gillar att se något som är värre än den värld vi lever i själva just nu. Vi behöver andra människor omkring oss mer än någonsin i dåliga tider. I genren katastroffilm så kommer människor ofta samman för att rädda varandra och då spelar plötsligt politiska olikheter och familjekonflikter inte längre någon roll. Det brinner mer någon annanstans och vardagsbråket blir plötsligt helt oviktig. Det känns skönt.
Läs mer: Film och skörhet med Sanna Lenken