Få bättre självförtroende som förälder. Psykologens 5 bästa tips.
Bild: Graham Samuels
Känner du igen känslan av att avsluta dagen med en gnagande oro för att inte ha lyckats speciellt bra i föräldraskapet i dag heller? Då är du långt ifrån ensam. Forskning visar att självtvivel och skuldkänslor är vanligt hos föräldrar, men behöver det verkligen vara så? Samspelet med barn i familjelivet är mycket mer känslomässigt intensivt än vad samspelet med andra individer i andra kontexter är. Barn behöver hjälp med allt från den dagliga omsorgen till att hantera ilska och vardagliga besvikelser. När vi föräldrar har hjälpt till med ett bekymmer uppstår snart ett nytt, och ett behov som har tillfredsställts avlöses direkt av nästa. Trycket på förälderns konstanta prestationer i föräldrarollen är stort, och återkopplingen från barnet kan ofta upplevas som negativ. I lägen där man jobbar och sliter men sällan känner att man lyckas, är det svårt att känna att man räcker till. Därför svajar självförtroendet lätt i familjelivet.
En annan föräldrautmaning är att det finns många olika bud om vad som är bäst för barn och hur man bör utöva föräldraskap. Som engagerad förälder stöter man på mängder av information och det är svårt att avgöra vad som är tillförlitligt och inte. Många upplever att de behöver ta beslut jämt i vardagen, från vilken mat barnet ska äta till hur länge hen får se på skärm, och varje beslut upplevs som avgörande. Det kan bli väldigt stressande att vara i detta osäkra läge och det kan kännas som att det är omöjligt att göra helt rätt.
Hur kan man då tänka och göra som förälder för att minska graden av oro, stress och osäkerhet kopplat till föräldraskapet, och i stället få mer känsla av avslappning, lugn och nöjdhet? Här kommer fem tips som kan göra dig tryggare i din föräldraroll och öka ditt föräldrasjälvförtroende:
- Acceptera din osäkerhet. Att tvivla och fundera över om man gör rätt är en viktig del av föräldraskapet; det ingår i att vara en bra förälder och är positivt för barnet. Förälderns ständigt närvarande fråga ”vem är du och vad behöver du?” hjälper till att synliggöra barnet och dess skiftande behov över tid. Med osäkerheten följer nämligen en lyhördhet och följsamhet som i de flesta fall bidrar till att barnet blir förstått och mött i sina behov. Du behöver inte vara helt konsekvent, säker eller känna dig lugn inuti för att vara bra för ditt barn. Tvärtom så är ditt barn lyckligt lottat som har en flexibel, sunt tvivlande och engagerad förälder!
- Sortera ut dina egna värderingar. Du kan inte leva någon annans föräldraskap, eller ha någon annans familjeliv. Försök att formulera för dig själv vad som är viktigast för just dig i ditt föräldraskap och fokusera på det. Kanske är det viktigt för dig med kvällsrutinerna, men du bryr dig egentligen inte så mycket om hur matsituationen ser ut? Eller så vill du verkligen att barnen får vara ute i naturen under sin uppväxt, men det är inte lika viktigt att de håller på med sport? Kanske vill ni i familjen ha mest fokus på gemensamma aktiviteter, eller så är ni ett gäng introverta personer som trivs bäst med att göra saker på varsitt håll? Det är lätt att bli stressad av andras föräldraskap och tro att man måste vara som andra. Men försök att våga strunta i sådant som inte betyder så mycket för dig. Lägg energi på det du prioriterar och tillåt dig att vara nöjd med det specifika föräldraskap du ger ditt barn.
- Släpp idén om att bara du formar ditt barn. Beteendegenetiska studier visar att det som avgör hur en person utvecklas till stor del beror på medfödda tendenser hos individen och den miljö som personen stöter på utanför familjekontexten. När forskningen sammanfattades i en studie från 2016, som leddes av psykologen och beteendegenetikern Robert Plomin, konstaterades att det främst är det biologiska släktskapet som gör att syskon är lika varandra och inte familjemiljö eller föräldraskap. Det verkar som att vi av tradition har överskattat föräldrars påverkan på barns personligheter och hur deras liv blir. Föräldrars roll är snarare att erbjuda barnen en miljö som möjliggör för dem att kunna bli sig själva i lugn och ro, utan alltför mycket påfrestningar som tar ork och kraft. Denna insikt kan vara skrämmande till en början, men släpper man taget om tron att man kan påverka allt, så kan det medföra att det blir lättare att vara här och nu och fokusera på det viktigaste – den dagliga samvaron med barnet och kärleken i relationen.
- Välj positiva samspel framför uppfostran och konflikter. En negativ effekt av att ha hög stressnivå i sitt föräldraskap är att det kan bli väl mycket fokus på att genomföra olika ambitiösa uppfostringsprojekt. Tyvärr leder detta ibland till att det blir mycket konflikter och bråk mellan förälder och barn och det kan öka stressen och osäkerheten hos föräldern ytterligare. Om du har hamnat i en sådan ond cirkel är det bra att försöka sänka kraven ett tag och fokusera på att ha det trevligt och mysigt med ditt barn i stället. När ni båda har fyllts på med positivt utbyte av varandra är det ett mycket bättre läge att genomföra förändringar. I en studie från 2017 visade amerikanska psykologiforskare att det finns kopplingar mellan hög föräldrastress och det som kallas harsh parenting, vilket är när föräldrar har en hård och inte så lyhörd uppfostringsstil mot sina barn. Bråk är inte trevligt för någon, lägg i stället huvudfokus på ett varmt klimat i familjen och på att ha det fint ihop. Fler positiva stunder stärker både relationen till ditt barn och ditt eget föräldrasjälvförtroende.
- Glöm inte dina vuxenbehov. Ibland kan ett träningspass, en öl på stan med en vän eller en god middag med din partner vara det som gör absolut mest för den inre känslan av att duga i sitt föräldraskap. Vi vuxna behöver andra vuxna! För stöd, bekräftelse, glädje och tillhörighet. Det är så lätt att tro att andra lyckas mycket bättre än man själv gör och i samtal med andra blir det ofta synligt att vi alla kämpar med liknande svårigheter och utmaningar. Även föräldrar behöver bekräftelse och omsorg, precis som de små barnen, och emotionellt påfyllda föräldrar får lättare att möta vardagens utmaningar utan att hamna i alltför mycket tvivel på den egna förmågan.
