Därför tappar du balansen i livet. Forskarens bästa tips för att hitta den igen.
Vi tror gärna att multitasking är ett tecken på effektivitet, men i praktiken fungerar hjärnan bäst när den får fokusera på en sak åt gången.
Bild: iStock
Att jaga deadlines, hantera tuffa arbetsuppgifter som aldrig tycks ta slut eller försöka få in lite tid för skratt, gemenskap och återhämtning under arbetsdagen är något som många känner igen. Men ofta stannar det inte där. För många fortsätter pusslandet, stressen och känslan av otillräcklighet även efter arbetsdagens slut. Att hitta balansen i vardagen – mellan arbete, fritid, familj, återhämtning och allt däremellan kan många gånger kännas som ett ”mission impossible”.
I dag lever många med en komplex vardag där olika roller och aktiviteter avlöser varandra, eller pågår parallellt. Varje roll kommer med sina egna krav och förväntningar, både från omgivningen och från oss själva. Många gånger går vi med känslan av att andra förväntar sig att vi ska göra saker på ett visst sätt, som vi försöker uppnå – även om det inte alls är i linje med våra egna önskningar och mål.
Ofta kommer dessa outtalade förväntningar från normer och ideal i vår omgivning, från sociala medier eller vår uppväxt. Tillsammans skapar de en vardag där vi lätt hamnar i ett ständigt görande, snarare än ett medvetet levande. Det är inte ovanligt att vi då slår på ”autopiloten”: vi gör, presterar och levererar utan att riktigt stanna upp och fråga oss varför, hur det känns eller om vi ens vill. Utöver alla uttalade krav och uppgifter som fyller vår kalender finns de dolda och outtalade aktiviteterna – allt det vi gör utan att vi ”ser” det, men som tar mycket av vår energi. Exempelvis all mental planering, ”vad ska jag köpa i present?”, ”vem ska köra barnen?”, ”det där behöver fixas”.
Så vad kan vi då göra åt det? Mycket, som tur är. Ofta handlar det mindre om stora livsstilsförändringar, och mer om små justeringar som gör oss mer medvetna i vardagen, och där autopiloten slås på mer sällan. Nyckeln till detta ligger inte nödvändigtvis i perfekta scheman eller strikt självdisciplin, utan mer i förmågan att skifta, välja och justera — något som jag i min forskning valt att kalla flex-ability.
Flex-ability handlar om förmågan att kunna vara, möta och mötas med flexibilitet utifrån de förutsättningar som råder. Det handlar också om att bli mer lyhörd för vad vi behöver, för vad som ger mening, energi och återhämtning i just din vardag, och att skapa utrymme för de små beslut som gör stor skillnad över tid. Vad kan du då konkret göra för att främja balans i vardagen och hälsa och tillämpa flex-ability?
Gör en sak i taget – ge hjärnan en chans att hinna ikapp
Vi tror gärna att multitasking är ett tecken på effektivitet, men i praktiken fungerar hjärnan bäst när den får fokusera på en sak åt gången. Delat fokus leder till fler fel, högre stressnivåer och lägre upplevelse av kontroll.
Medans att göra en sak i taget är ett sätt att öva flex-ability: att medvetet välja vad, hur och varför man gör något i stunden, istället för att hoppa mellan olika aktiviteter eller rusa från en till en annan oavsett vad kroppen eller hjärnan mäktar med.
Planera dina dagar och veckor med lite luft – det är där balansen bor
När kalendern ligger kant i kant får minsta avvikelse en negativ dominoeffekt. Genom att planera med ställtid och lägga in små buffertar mellan möten och uppgifter skapar du utrymme både för det oväntade samtalet som kan dyka upp, men också en stund för hjärnan att avsluta den aktiviteten, innan du börjar med nästa. Ibland kan det handla om en minut, ibland om tio minuter.
Inventera din vecka – vilka aktiviteter ger och vilka tar energi?
Det är inte enbart mängden aktiviteter som avgör hur vi mår, utan också variationen.Genom att regelbundet reflektera över vilka aktiviteter som fyller på respektive tömmer dina resurser kan du göra små justeringar som skapar en mer hållbar rytm.
Det handlar inte om perfektion, utan om medvetna val. Målet är en vardag där måsten och meningsfulla aktiviteter får samexistera på ett sätt som känns rimligt, och där du upplever en bra balans som främjar din hälsa.
Träna på mikropauser – återhämtning behöver inte vara avancerad
Återhämtning är en central del av både fysisk och psykisk balans. Många gånger kan små mikropauser under dagarna göra en stor skillnad, och är också mer realistiska och hållbara än stora livsprojekt.
Djupa andetag, en minut i solen, ett kort skratt med en kollega eller en snabb promenad kan räcka för att sänka stressnivåerna och återställa fokus. Återhämtning kan vara aktiv eller passiv, ensam eller tillsammans – poängen är att den görs medvetet och motsvarar vad du behöver här och nu.
Be om hjälp – balans är ett gemensamt projekt
Att ta hjälp är inte ett tecken på bristande kompetens, utan på god självkännedom och flex-ability. Om det blir för mycket, eller orken tryter, oavsett om det gäller en överfull arbetsvecka eller vardagslogistik hemma behöver ansvaret ibland delas upp eller delegeras bort. Du är den enda som vet hur mycket du har eller hur du mår, så du behöver kunna förmedla det till andra.
Främja sömn med en digital paus – låt dagen landa innan du gör det
En god natts sömn är en viktig byggsten för upplevelsen av balans i vardagen och vår hälsa. Att lämna mobilen utanför sovrummet och istället skriva några korta reflektioner om dagen som varit kan hjälpa hjärnan att ”stänga ner”. Det är också ett sätt att flytta fokus från det reaktiva (notiser, flöden, intryck) till det reflekterande: Hur har dagen varit? Vad var det bästa idag? Något som bidrar till både närvaro, avslappning och meningsfullhet.
Lyssna på kroppen – och ta bort prestationen
Som vuxna är det många som tappar bort vad som är roligt, vilka aktiviteter som är meningsfulla, vad som ger oss energi. Många av oss tänker att det vi gör behöver få ett resultat och präglas av prestation. Men kroppen behöver inte perfektion, den behöver signaler om att vi bryr oss.
Vad är meningsfullt för dig? En lugn stund i skogen, städa hemmet, träffa vänner, gå ut och dansa, sticka, måla, läsa, delta i någon fritidsförening eller aktivitet, lagsport, musik?
Poängen är att du väljer det för att det känns bra – inte för att du ska vara bra eller för att det måste ”ge ett resultat”. Våga prova något nytt varje år, och inspirera och tipsa din omgivning om vad som ger dig energi och får dig att må bra.
Det handlar alltså både om vad vi gör, varför vi gör det men också hur vi gör det. Ta en stund idag och reflektera över hur din vardag ser ut: Vilka aktiviteter fyller den, och vad har de aktiviteterna för värde för dig?
Louise Karlsson är arbetsterapeut, föreläsare och forskare. Hennes fokus ligger på att främja hälsa i vardagslivet. Fler tips från henne finns på Instagram där hon heter vardagsforskaren.
