Bråka mindre med barnen i 6 steg
Psykologen Linda Backman tipsar om hur du uppfostrar med antiauktoritär psykologi.
Hamnar du ofta i konflikter med ditt barn? Det första du bör känna till är att det är helt normalt. Till exempel har hela nittio procent av alla treåringar vredesutbrott varje vecka – de flesta har ett varje dag som i snitt varar i fyra minuter. Det andra du bör känna till är att det är vi vuxna som har ansvaret för att hjälpa våra barn att lyckas. Det tredje du bör veta är att det i de flesta familjer finns utrymme för förbättring.
Här är sex metoder som har bevisad effekt när det gäller att hjälpa föräldrar som ofta bråkar med sina barn.
1. Välj dina strider. De flesta bråken mellan barn och föräldrar handlar om sådant som grundar sig i att föräldern vill barnets bästa: att stänga av surfplattan, borsta tänderna och äta upp maten. I en omtalad studie från 1995 filmade forskarna James Snyder och Gerald Patterson några föräldrars samspel med sina barn under tio dagar i följd. Det visade sig att en stor del av konflikterna kunde förklaras av att föräldrarna i början trappat upp konflikten och sedan gett efter när barnen började bråka. Ett första steg mot mindre bråk är därför att helt stryka några av de situationer som ger upphov till tjat. Lista alla konflikter du och ditt barn har under en given dag. Gör därefter något radikalt: Stryk två tredjedelar av dessa! Du ska alltså välja att släppa konflikterna under några dagar för att se vilken effekt det har på er konfliktnivå. Om du har bestämt dig att läggdags inte är bland de högst prioriterade konflikterna, så kan du påminna barnet att det snart är dags en halvtimme innan den vanliga sovtiden och föreslå att du ska läsa saga eller hjälpa till att välja pyjamas. Du får alltså påminna och hjälpa till så mycket som möjligt, men inte gräla på barnet.
2. Sätt gränser på rätt sätt. I en studie av forskarna Lynn Schrepferman och James Snyder 2002 deltog föräldrar till 46 barn som sökt hjälp med konflikthantering hos socialtjänsten. En utvald del av föräldrarna fick öva på att låta barnen vinna konstruktiva diskussioner, men att inte ge efter om barnen trappade upp bråket. Vid en uppföljning två år senare, visade det sig att barnen till föräldrarna som lärt sig att stå på sig i viktiga frågor och kompromissa i konstruktiva lägen hade hela 50 procent mindre risk att hamna i trubbel med rättvisan.
Det är väldigt viktigt att du i förväg funderar på vilka regler du har och vilka gränser du kan sätta. Gör gärna det här tillsammans med den andra föräldern om det finns en sådan. Om du inte har klart för dig var dina gränser går, så kommer det att bli svårt att lugnt stå på dig när barnet trappar upp konflikten för att få sin vilja igenom. Om du ger dig när barnet trappar upp konflikten, så finns en risk att barnet kommer att lära sig att det lönar sig att bråka för att få sin vilja igenom. Kom ihåg att ditt barn övar på konfliktlösning när hen bråkar med dig. Låt barnet därför vinna när det ger mer konstruktiva förslag och ge beröm för det.
3. Umgås. Många föräldrar upplever att nästan all tid med barnen går åt till att tjata om olika vardagsaktiviteter. Det är problematiskt ur många synvinklar. Psykologen och forskaren Martin Forster menar att det för varje tjat eller anmärkning behövs runt fem kärleksfulla handlingar. För att lyckas behöver du ägna mer tid till umgänge med ditt barn.
För att få in mer tid tillsammans kan du införa en gemensam stund varje dag. Då är tanken att barnet ska styra vad ni gör och hur. Om barnet vill bygga med lego, rita eller spela tv-spel tillsammans, så gör ni det. Tanken är sedan att du som förälder ska öva på att vara extra följsam. Du ska svara på barnets initiativ och försöka att inte ”styra upp” leken eller distrahera barnet med en massa frågor.
4. Påpeka när barnet gör rätt. Psykologen Dominique de Quervain har undersökt varför vi människor har en medfödd tendens att vilja straffa andra som gjort fel. Teorin är att det varit en evolutionär fördel för dem som snabbt kunde sätta gränser gentemot medlemmar ur flocken som exempelvis förstör för andra. Vi föräldrar får därför dessvärre en känsla av att vi gjort något bra när vi skäller, sätter gränser eller straffar våra barn.
Hur reagerar barnen på att bli straffade? Dessvärre leder straff och skäll inte till att barn lär sig.
5. Barn lär sig av att lyckas. Neuropsykologen Anna van Duijvenvoorde har i sin forskning visat att barn under elva år har en intensiv aktivitet i de områden i hjärnan som aktiveras vid inlärning när de får återkopplingen: ”Nu blev det rätt!” När de får reda på att de gjort fel, sjunker hjärnaktiviteten i inlärningsområdet. För personer över 15 år var resultatet motsatt. De lärde sig mer av att få veta om när de gjorde fel. I åldern elva till femton verkar det som att det sker en gradvis mognad från att behöva mer positiv feedback till att även kunna ta till sig negativ återkoppling utan att tappa motivationen. Tillrättavisningar är med andra ord inte så värst effektivt om ditt barn är under elva år.
6. Sortera situationer som skapar problem. Det föräldraskap som förespråkas av de flesta psykologer i dag är till stor del antiauktoritärt. Det fokuserar på att umgås mer, öka positiv uppmärksamhet och att släppa konflikter.
En metod du kan tillämpa för att öva på just det här är att sortera problemsituationerna i tre olika mentala korgar. I korg A hamnar alla konflikter där barnet eller någon annan riskerar att skada sig, exempelvis om barnet slår andra eller om barnet vägrar använda säkerhetsbälte. Korg B är för alla konflikter som handlar om viktiga saker för barnets utveckling – exempelvis att gå till skolan, borsta tänderna, äta mat, göra läxor och så vidare.
Alla konflikter som handlar om att du och ditt barn vill olika saker när det gäller mindre viktiga saker, till exempel städning, val av kläder eller att barnet ska smaka på olika sorters mat, hamnar i korg C. Just dessa är som du förstår inte lika viktiga, medan B och framför allt A är icke-förhandlingsbara.
Linda Backman är legitimerad psykolog. Hennes artikel publicerades först i Modern Psykologi 8/2017: Pappersutgåva | För skärm (Google play) | För skärm (Itunes) | Prenumerera
Gillade du den här artikeln? Stöd Modern Psykologis journalistik genom att swisha valfri summa till: 123 157 9937. Skriv ”MP Online” i meddelanderaden.
