Svartsjuka – på gott och ont

Bakom svartsjuka gömmer sig en cocktail av otrevligheter: sorg, ganska mycket ångest, en nypa ilska, en smula äckel samt även en hel del skam. 

– Svartsjuketankar kan vara svåra att stå ut med och det beror troligen på de känslor som dessa tankar väcker, säger Johan Åhlén, psykolog och forskare vid Karolinska institutet.

Forskarna är överens om att de här tankarna uppstår när ens relation hotas av tredje part. Om vi upplever att vår kärlekspartner börjar rikta starkt intresse för någon annan är det inte konstigt om vi börjar må dåligt och att hjärnan varvar upp.

Fast den dag man börjar känna att man måste kontrollera sin omgivning för att minska tankarna har man ett problem, förklarar Johan Åhlén.

– Man kanske vill försäkra sig om att ens partner inte är otrogen, och går igenom mobiltelefonen, eller så förbjuder man sin partner från att göra olika saker, säger han.

Orostankar om att bli övergiven och utbytt kan ibland dyka upp och försvinna, och sedan kanske det inte är så mycket mer med det. Men, de kan också vara återkommande, plågsamma och påträngande – i stil med tvångstankar.

– Många har någon gång fått för sig att man måste tvätta händerna fast man inte är smutsig, eller tänkt tanken att man kanske kommer att hoppa framför en tunnelbanevagn. De här tankarna har ett syfte, de hjälper oss att vara vaksamma. Men vid tvångssyndrom blir tankarna så omfattande att man börjar anpassa livet efter dem. Även svartsjuka kan ha en sådan beteendemässig komponent, säger Johan Åhlén.

I en studie gjord på tusen personer, som har rekryterats för att de själva upplever svartsjuka, undersöker han nu hur livet påverkas för personer som upplever svartsjuka i romantiska relationer. Syftet är att undersöka i vilken omfattning tankar och beteenden går ut över arbetsförmåga, sociala relationer och fritid. Han ställer också frågan om man skulle vilja ha hjälp med att hantera sin svartsjuka. I dag är det svårt att hitta bra hjälp för den som behöver det, eftersom vetenskapligt utvärderade psykologiska behandlingar som hjälper mot svartsjukeproblematik saknas.

– Det är ganska konstigt, eftersom svartsjuka kan leda till mycket negativa, ödesdigra konsekvenser, säger han.

Brottsförebyggande rådet, BRÅ, har visat att motivet till dödligt våld i nära relationer i majoriteten av fallen är svartsjuka i samband med separation.

Samtidigt som ett svartsjukt beteende kan få dödliga konsekvenser kan det också vara ett agerande som förlänger våra liv, enligt Jaimie Krems som är forskare i experimentell psykologi vid Oklahoma state university i USA. Hon studerar svartsjuka i vänskapsrelationer, som hon menar kraftigt påminner om svartsjuka i romantiska parförhållanden. Många vänskapsrelationer försvagas, rinner ut i sanden – och tar slut.

– Många upplever att det är en tredje part som ligger bakom, säger hon.

Hon hävdar att svartsjuka i vänskapsrelationer är en förbisedd aspekt för hur vänskapsrelationer består över tid.

– Vi har goda skäl att vara bra på att upptäcka om någon lägger in en stöt på vår bästa vän. Nära vänner är viktiga stöttepelare i livet. Och vår forskning visar att svartsjuka inte uppstår på grund av brister hos den som har de här känslorna, snarare är svartsjuka en ganska fantastisk anpassning, som har hjälpt oss att hålla fast vid våra vänner, säger hon.

Att ha och behålla vänskapsrelationer är viktigt för den egna hälsan, visar studier. Näst efter att sluta röka är vänner den faktor som har visat sig kunna påverka livslängden allra mest. Vi har därför all anledning att agera om någon försöker sno vår bästis. Om vi blir svartsjuka kan det trigga igång en rad beteenden som syftar till att behålla vännen.

– Svartsjuka kan få oss att bete oss lite trevligare och mer uppmärksamt gentemot vännen. Andra svartsjuka beteenden, som att övervaka vännen, sprida negativt skvaller om eller slå konkurrenten på käften kanske snarare framkallar en rynka mellan ögonbrynen, säger hon.

Svartsjukt beteende som syftar till att vinna tillbaka en vän fungerar ibland – ibland inte. Det fungerar nio gånger av tio om rivalen är en okänd person, enligt Jaimie Krems, men bara knappt hälften av gångerna om konkurrenten redan var en vän av något slag.

i en forskningsstudie, som hon nyligen publicerat i Journal of personality and social psychology, fick runt 3 000 deltagare svara på frågor utifrån olika hypotetiska scenarier, men också utifrån händelser som de fått i uppgift att återkalla i minnet. Av studierna kan hon konstatera att det är vanligt att ha känt sig svartsjuk i en vänskapsrelation. Känslan att bli bortvald står i centrum. Ju mer vi värdesätter vår vän, desto mer svartsjuka kan vi bli.

– Att uppleva svartsjuka i en vänskapsrelation innebär inte att det är något fel på dig. Vi känner så här för att vi oroar oss för att vi ska förlora en person som vi värdesätter högt, säger hon.

Hon menar att fler borde erkänna sin svartsjuka för sig själva.

– Sådana här känslor ingår i att vara människa. Tricket är att erkänna och acceptera svartsjukan som man upplever – och att försöka göra någonting konstruktivt. Kanske innebär det att vi helt ärligt bör berätta för vännen hur mycket vänskapen betyder för oss, säger hon.