Inför valet. Så här svarade riksdagspartierna om psykisk ohälsa

Vi ställde samma två frågor till alla partier:

– Vad vill Socialdemokraterna göra för att stärka den psykiska hälsan bland unga, och vad gör ni nu?

Den ökande ohälsan bland unga måste tas på allvar. Det ska vara enkelt att få stöd när man behöver det, genom en bättre Elevhälsa, fast läkarkontakt på vårdcentralen och kortare köer i BUP. Men vi vill också satsa på det förebyggande arbetet.

Unga människor måste kunna klara skolan, skaffa ett jobb och sin första bostad. Sociala medier har förändrat ungas vardag i grunden, på gott och ont. Samtidigt som det har blivit lättare att hålla kontakt och utveckla sina intressen bidrar sociala medier också till ökad stress, skärmberoende och utsatthet. Vi vill se en effektiv 15-årsgräns för sociala medier. Vi vill också tillsätta en utredning för att få mer kunskap om de bakomliggande orsakerna till barns och ungas försämrade psykiska hälsa.

– Vilken tycker ni är den viktigaste utmaningen/frågan för svensk psykiatri och hur jobbar ni med den?

Samhällets och hälso- och sjukvårdens insatser för personer med psykisk ohälsa behöver förbättras. Statistiken är entydig. Under ett antal decennier har det blivit allt vanligare med psykiatriska diagnoser samtidigt som läkemedelsbehandling med psykofarmaka ökat.

Psykiatrin är i behov av ökade och långsiktiga resurser. Den satsning regeringen gjort är välkommen men tidsbegränsad vilket försvårar långsiktigheten. Vi vill stärka regionernas ekonomi genom att bland annat indexera deras generella statsbidrag så att de höjs med inflationen varje år. Det skulle ge regionerna starkare ekonomi och bättre planeringsförutsättningar – inte minst för psykiatrin.

Svaren kommer från Socialdemokraternas partikansli.

Vad vill ni göra för att stärka den psykiska hälsan bland unga, och vad gör ni nu?

Sverigedemokraterna vill motverka den psykiska ohälsan bland ungdomar.

Allt fler unga uppger att de mår psykiskt dåligt, ensamheten ökar och fler får psykiatriska diagnoser. Det visar att något grundläggande har gått fel, både i samhället och i hur stödet till barn och unga fungerar.

Trygga familjer, vuxenansvar, gemenskap och en skola med kunskapsfokus, studiero och tydliga ramar är avgörande för att unga ska må bra. Vi vill stärka de tidiga insatserna, så att barn och unga fångas upp tidigare genom elevhälsan och primärvården, innan problemen växer sig allvarliga.

Vi vill stärka tillgången till BUP, korta köerna och se till att unga får rätt hjälp i tid. Vi vill också att skolan ska ge elever bättre kunskap om psykisk hälsa och ohälsa. Samtidigt behöver psykiatrins öppenvård stärkas. För de svårast sjuka behövs bättre vårdkedjor, mobila team och tätare uppföljning efter utskrivning.

Tillsammans med regeringen har vi medverkat till en nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention samt beslutat om en nationell utredningsfunktion vid suicid. Syftet är att samhället bättre ska kunna dra lärdom av självmord och förebygga nya tragedier.

Vilken tycker ni är den viktigaste utmaningen för svensk psykiatri, och hur jobbar ni med den?

Den största utmaningen är att psykiatrin är överbelastad och att vården skiljer sig för mycket åt mellan regionerna. En ung människa som mår psykiskt dåligt ska inte få sämre hjälp bara för att hon eller han bor i fel del av landet.

Vi är också kritiska till att psykisk ohälsa hos unga alltför ofta möts med medicinering. Läkemedel kan ibland vara nödvändigt, men får aldrig bli en enkel standardlösning när det egentligen krävs samtalsstöd, fungerande vårdkedjor, trygg skolmiljö, vuxennärvaro och psykosociala insatser.

Därför vill vi stärka BUP och psykiatrin i stort, bygga ut öppenvården, förbättra vårdkedjorna och öka den statliga styrningen. En särskilt viktig del är att vården bättre måste klara unga med samsjuklighet, där psykisk ohälsa, beroendeproblematik, självskadebeteende eller social utsatthet ofta hänger ihop.

Målet är en mer likvärdig psykiatri i hela landet, med kortare köer, bättre uppföljning och tydligare ansvar.

Svaren kommer från Sverigedemokraternas partikansli.

Vad vill Moderaterna göra för att stärka den psykiska hälsan bland unga, och vad gör ni nu?

Moderaterna driver att alla barn och unga ska ha rätt till en lagstadgad vårdgaranti på 30 dagar för en första bedömning hos BUP. Vi vill också höja åldersgränsen för BUP till 21 år, för en bättre övergång till vuxenpsykiatrin. Stärka första linjens psykiatri för att avlasta BUP, fast vårdkontakt för unga med svår psykisk sjukdom och återinföra skolhälsovården är andra förslag.

Ingen tidigare regering har satsat så mycket för att motverka psykisk ohälsa. Under mandatperioden har det gjorts en överenskommelse med SKR om BUP med en miljard kronor, en nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention, öppnat en stödlinje för psykisk hälsa och exempelvis satsat 5,4 miljarder kronor på psykiatrin under 2026. Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag att sammanställa forskning om skärmtid och psykisk hälsa.

Vilken tycker ni är den viktigaste utmaningen/frågan för svensk psykiatri och hur jobbar ni med den?

Det övergripande problemet är bristen på tillgänglighet, genom hela vårdkedjan. Ända från elevhälsan och primärvårdens första linje till specialistpsykiatrin och vuxenpsykiatrin.

Den moderatledda regeringen har genomfört större satsningar mot psykisk ohälsa än någon annan regering (se ovan). Framåt vill Moderaterna att elevhälsans roll och organisation reformeras. Vi vill att skolhälsovården ska återinföras. Första linjens vård för barn och unga ska ges i skolan. Det är anser vi är vägen att upprätthålla vårdkedjan och ge barn- och ungdomspsykiatrin goda förutsättningar att fungera.

Svaren kommer från Moderaternas partikansli

– Vad vill Centerpartiet göra för att stärka den psykiska ohälsan bland unga, och vad gör ni nu?

I Centerpartiet är vi mycket oroade över dagens situation och menar att det nu krävs historiska satsningar på barn och ungas psykiska hälsa för att vända trenden. Vi vill öka tillgängligheten till elevhälsan, ungdomsmottagningarna och BUP för att mycket snabbare kunna möta upp och stödja ungdomar som mår dåligt, men det handlar också om att ge ungdomar framtidstro genom att minska utslagningen i skolan, stärka föreningslivet och öka möjligheten till arbete.

– Vilken tycker ni är den viktigaste utmaningen/frågan för svensk psykiatri och hur jobbar ni med den?

Tillgängligheten är den största utmaningen inom såväl barn- och ungdomspsykiatrin som vuxenpsykiatrin. Därför vill vi stärka första linjens psykiatri inom primärvården och förbättra kompetensförsörjningen inom specialistvården med fler psykiatrer och psykologer, samt specialiserade undersköterskor och sjuksköterskor. Vi vill också öka tillgängligheten online, exempelvis genom digitalt samtalsstöd och internetbaserad KBT.

Svaren kommer från Christofer Bergenblock, hälso- och sjukvårdspolitisk talesperson, Centerpartiet.

– Vad vill ni göra för att stärka den psykiska ohälsan bland unga, och vad gör ni nu?

Stärk skolan och skolhälsovården. Skolan är det viktigaste. Skolan ska kunna härbärgera alla typer av elever. Fixar man inte skolan är det lätt att känna jag duger inte. Jag är kass. Satsa hårt på att ge elever i Låg- och mellanstadiet stöd. Barn med sämre psykisk hälsa har ofta svårare i skolan och sämre skolprestationer kan i sin tur påverka den psykiska hälsan negativt. Stoppa det i tid. Samhället behöver kraftsamla för att stärka barn och ungdomspsykiatrin. Fler dörrar och tidiga insatser. Skolhälsovården, ungdomsmottagningar, primärvård. Om vi kommer in tidigt så minskar kön. Tänker på att barn borde kunna träffa kuratorn på skolan.

1) Tillräckliga och långsiktiga resurser till BUP,

2) stärkt elevhälsa, så att fler barn får hjälp tidigt innan problemen blivit så allvarliga att BUP blir enda alternativet,

3) lägre trösklar till stöd, särskilt för barn med ångest, sömnproblem, stress, skolsvårigheter eller tidiga tecken på psykisk ohälsa, och

4) stärkt kompetens om beroende inom BUP, eftersom många unga har en kombination av psykisk ohälsa och beroendeproblematik.

Idag verkar diagnoser ge förutsättningen för att få hjälp i skolan. Av de barn som tar sina liv har bara ungefär en tredjedel haft någon typ av kontakt med barnpsykiatrin. Så fler vuxna kring barnen. Orsakerna är förstås individuella men utvecklingen handlar sannolikt om samhället vi lever i, med de ökande kraven och förväntningarna vi har på oss och de krav vi själva ställer på livet och hur det ska vara.

– Vilken tycker ni är den viktigaste utmaningen/frågan för svensk psykiatri och hur jobbar ni med den?

* Psykiatrin har länge varit underfinansierad det behövs resurser för att lyfta psykiatrin.

* Att samsjuklighetsutredningen blir en reform på riktigt.

Det behövs bra tillgängliga behandlingar. En framträdande anledning bakom den ökade förskrivningen av psykofarmaka tycks vara att andra metoder att möta den växande psykiska ohälsan inte är tillgängliga i tillräcklig grad. Utöver psykofarmaka erbjuds i regel kortvarig manualbaserad psykologisk behandling, ofta baserad på kognitiv beteendeterapi (kbt). Längre psykoterapibehandling och psykoterapier med annan inriktning erbjuds sällan inom den offentliga vården. Dessa typer av behandling medför därmed stora kostnader för den enskilde och tillgången till dem blir därmed en klassfråga.

Psykisk ohälsa kan ta sig många olika uttryck och grunda sig i många olika faktorer. Den kan därför också behöva behandlas med olika metoder. Vänsterpartiet tror att flera möjligheter till vård och behandling mot psykisk ohälsa skulle kunna ge bättre resultat. Vi vill därför se en utredning av möjligheterna att inom primärvården erbjuda terapi hos utbildade legitimerade terapeuter, med kravet att de inte ska vara vinstdrivande.

Svaren kommer från Karin Rågsjö, sjukvårdspolitisk talesperson, Vänsterpartiet.

Vad vill ni göra för att stärka den psykiska ohälsan bland unga, och vad gör ni nu?

Kristdemokraterna vill stärka den psykiska hälsan bland unga genom att göra hjälpen mer tillgänglig och minska köerna till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Just nu satsar regeringen tillsammans med SKR 1 miljard kronor för att korta väntetiderna, öka kapaciteten inom BUP och se till att fler barn och unga får bedömning, utredning och behandling inom 30 dagar. Vi har även infört nationella utvecklingsteam som hjälper regionerna att jobba på rätt sätt och träffa fler patienter, det skapar förutsättningar för kortare köer. Målet är att unga ska få rätt stöd i tid och slippa vänta i månader på hjälp. Vi ser redan nu att köerna minskat med 10% till att får vård och behandling inom 30 dagar och halverats inom 90 dagar under denna mandatperiod.

– Vilken tycker ni är den viktigaste utmaningen/frågan för svensk psykiatri och hur jobbar ni med den?

En av de största utmaningarna för svensk psykiatri är de långa väntetiderna och de stora skillnaderna i vård mellan olika delar av landet, inte minst inom ätstörningsvården. Kristdemokraterna vill stärka ätstörningsvården, säkerställa att fler får hjälp i tid och införa ett statligt huvudmannaskap för sjukvården så att vårdens kvalitet inte avgörs av var man bor. Vår politik bygger på övertygelsen om varje människas unika och okränkbara värde och på att människor ska mötas med respekt, ansvar och omtanke. Därför vill vi också ge fler barn möjlighet att lyckas i skolan genom tidiga insatser, speciallärarstöd och särskilda undervisningsgrupper när det behövs. Med rätt stöd i rätt tid kan fler människor få bättre förutsättningar att må bra och nå sin fulla potential.

Svaren kommer från Kristdemokraternas parti – och riksdagskansli.

Vad vill ni göra för att stärka den psykiska hälsan bland unga, och vad gör ni nu?

Unga ska ha en framtid att längta till. Därför vill Miljöpartiet stärka den psykiska hälsan på flera nivåer: i skolan, vården, arbetslivet, bostadspolitiken och arbetet för jämlikhet. Vi vill främja hälsa innan vård behövs, genom fritidsliv, kultur, civilsamhälle och minskad ekonomisk ojämlikhet. Samtidigt behövs tidigare stöd: starkare elevhälsa, psykologkompetens på vårdcentraler och tydligare uppdrag för ungdomsmottagningar. Vi vill också korta köerna till BUP och förbättra övergången till vuxenpsykiatrin, men det förebyggande arbetet måste prioriteras minst lika högt.

Vilken tycker ni är den viktigaste utmaningen/frågan för svensk psykiatri och hur jobbar ni med den?

Den största utmaningen är att vården inte hänger ihop tillräckligt bra: många får vänta för länge, bollas mellan verksamheter eller får hjälp först när problemen blivit allvarliga. Det handlar både om bristande tillgänglighet och om en allvarlig kompetensbrist, där personalen ofta arbetar under pressade villkor och där arbetsmiljön gör det svårt att rekrytera och behålla erfarna medarbetare. Miljöpartiet vill stärka hela vårdkedjan, från förebyggande och tidiga insatser till specialistpsykiatri, BUP, vuxenpsykiatri, suicidprevention, ätstörningsvård och mobila psykiatriteam. För oss är lösningen både mer långsiktiga resurser och bättre arbetsvillkor – för utan personal som orkar och vill stanna kvar går det inte att bygga en mänsklig, jämlik och tillgänglig psykiatri.

Svaren kommer från Miljöpartiet de grönas rikskansli.

– Vad vill ni göra för att stärka den psykiska ohälsan bland unga, och vad gör ni nu?

Liberalerna vill stärka föräldrastödet redan på MVC och genom BVC. Särskilt lågstadiets klasser behöver bli betydligt mindre och undervisningsgrupper införas för både spets och extra stöd. Inget barn ska hållas tillbaka och inget barn lämnas efter. Barn ska ha bättre möjlighet till rik fritid, med mindre skadligt inflytande via skärmar.

I regeringen har vi påbörjat ett arbete för starkare elevhälsa. Vi vill att skolläkare, sjuksköterskor, kuratorer och psykologer ska finnas tillgängliga på alla skolor. Elevhälsan ska tydligare regleras och ha en säker länk till sjukvården så att barn inte slussas runt. Fler psykologer behövs i primärvården och första linjens psykiska vård. Vi vill att mer vård bedrivs småskaligt av yrkespersoner. För de barn som behöver BUP behöver de orimliga väntetiderna kortas och vården utformas med kontinuitet.

– Vilken tycker ni är den viktigaste utmaningen/frågan för svensk psykiatri och hur jobbar ni med den?

Liberalerna vill fullt ut införa personliga relationer även i psykiatrin. Det kräver ett fokus på människan, i detta fall på barnets behov och på behoven hos de vårdutbildade som barnet möter. Både i primärvård och i långvarig specialistvård ska det vara självklart att en kunnig, namngiven person följer individen över tid, ansvarar för samordning av vård, läkemedel och uppföljning, samt fungerar som en trygg punkt att vända sig till. Yrkespersoner ska ha självklar rätt till fortbildning under hela sitt yrkesliv och tillräckligt många kollegor, t.ex. genom statlig finansiering av alla nivåer från PTP-psykolog till ST-läkare/specialistpsykolog. Dessutom vill vi införa självvald inläggning som standard i hela landet.

Svaren kommer från Liberalernas riksdagskansli.

***