Nytt nummer: Corona och psykologin
När Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, i maj undersökte hur folk förändrat sitt beteende under coronapandemin, låg tre saker i topp: vi bjuder inte längre hem folk lika mycket, vi reser inte som tidigare och vi undviker att pussas och kramas.
Den påbjudna sociala isoleringen är ett säkert recept på psykiskt och fysiskt lidande.
Jag hör till dem som tror på den svenska linjen med få tvångsåtgärder och en lättare nedstängning av samhället än vad andra länder har genomfört. Inte minst för att strategin inte leder till fullt så stort lidande på lång sikt som hårdare tag skulle ha gjort. Det är förvisso ingenting jag kan veta säkert, men det finns kvalificerade prognoser, till exempel den rapport som Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin i Region Stockholm gav ut i slutet av april.
Utifrån erfarenheter från sars-epidemin 2003 och finanskrisen 2007–09 pekar rapportförfattarna på en rad negativa effekter. De som redan lider av psykisk ohälsa får förvärrade symtom, personer som isoleras drabbas av posttraumatisk stress och depression, och barn löper ökad risk för att misslyckas i skolan och för att utsättas för våld i hemmet.
Hårdast slår det mot de fattigaste. Omkring 10 000 personer i USA, Kanada och Europa uppskattas ha tagit sina liv till följd av finanskrisen. Hur den ekonomiska nedgång som vi är på väg in i nu riskerar att slå vågar jag knappt tänka på.
Coronapandemin visar tydligt hur starkt sammanlänkad fysisk och psykisk hälsa är med ekonomin. Låt oss hoppas på att politikerna ser de här sambanden och tar alla dessa områden på lika stort allvar.
För att förstå hur samhället kan hantera pandemin på ett sätt som minimerar det psykiska lidandet, men även för att du som individ ska hitta sätt att må så bra som möjligt, har vi fyllt juninumret av Modern Psykologi med artiklar på temat. Men också mycket annat.
– Jonas Mattsson, chefredaktör och ansvarig utgivare
