Geniet som kastades ut i kylan

Alan Turing kortade ett världskrig, men fick inte leva som han ville.

Det ska sägas direkt: ordet geni är inget begrepp som står i läroböcker i psykologi. Ändå känner vi igen bilden av honom – för det är alltid en man – det ensamma geniet. Vi har sett honom i film och på tv, läst om honom i böcker. Personen som ser ett välbekant problem på ett nytt sätt och har kraften att kämpa för att bevisa sin tes samtidigt som omvärlden oförstående hånler.
Matematikern och logikern Alan Turing uppfyller myten om geniet på flera sätt. När andra världskriget bröt ut inställde han sig i Bletchley Park, en anläggning för kryptoanalys åtta mil nordväst om London. Radiosignaler skickades kors och tvärs över Europa, och det var inga svårigheter att snappa upp dem. Problemet var att signalerna var krypterade. För den som inte hade koden framstod meddelandena som ett gytter av slumpmässiga bokstäver. Att knäcka tyskarnas kodsystem Enigma sågs som närmast omöjligt. Men tack vare Alan Turings genialitet lyckades britterna med uppgiften.
Redan under antiken talade romarna om ”genius”, men det var under 1800-talet som genialiteten hade sin guldålder. Inte minst inom den romantiska rörelsen odlades geni­kulten. Men begreppet fick en mer mätbar definition först när intelligenstesterna utvecklades under 1900-talets början. Forskare vid Stanforduniversitetet i Kalifornien började 1921 följa delstatens intelligentaste barn, genierna, för att se hur deras begåvning tog sig uttryck. Jakten blev en besvikelse. Även om flera av dem blev framgångsrika, ägnade sig de flesta åt vardagliga yrken. De blev poliser och maskinskrivare i stället för uppfinnare och världsledare. Bland de kaliforniska barnen i rätt ålder för studien fanns två som senare tilldelades Nobelpris. Båda två hade lämnats utanför studien, eftersom deras intelligenskvot var för låg.
– Detta visade att mycket hög intelligens inte har så stark koppling till kreativ förmåga, säger Ingegerd Carlsson, kreativitetsforskare på institutionen för psykologi vid Lunds universitet.
Ingegerd Carlsson talar hellre om kreativa genier, där intelligensen är underordnad vad personen lyckas producera i form av originella lösningar och produkter.
– Kreativa genier tänker annorlunda. De klarar av både det som kallas konvergent och divergent tänkande. Det innebär att de både kan tänka logiskt för att nå fram till rätt svar och asso­ciera i många olika banor.
Enligt Ingegerd Carlsson har genier en tendens att vara i sin egen värld, att dagdrömma. Då ligger aktiviteten i hjärnbarken på en låg och jämn nivå. Det underlättar oväntade samspel mellan dess olika delar, vilket leder till originella idéer.
I vissa fall tedde sig Alan Turings tankemönster märkliga. I Bletchley Park hade han för vana att kedja fast sin mugg för att den inte skulle bli stulen, och han cyklade med gasmask för att skydda sig mot pollen. I kodknäckandet var det en tillgång att tänka både logiskt och fritt, eller konvergent och divergent, på samma gång.
Den tyska Enigma-maskinen utförde dåtidens mest avancerade kryptering. Varje bokstav gjordes om till en annan, så att ett meddelande blev oläsligt för den som inte hade en egen maskin och kände till de exakta inställningarna för den. Antalet alternativ var hundratusen miljarder miljarder, ett alldeles för stort antal för att gå igenom manuellt. Lösningen var att bygga egna maskiner, som successivt tröskade sig igenom alternativen tills de nådde lösningen. Den metod som Alan Turing utvecklade minskade antalet alternativ till en hanterbar mängd. Han  gjorde det möjligt att knäcka den särskilt svåra kryptering som användes inom flottan, ett problem som han fick jobba i princip ostört med eftersom det sågs som olösligt. Alan Turing såg det i stället som en utmaning. Enligt Ingegerd Carlsson är detta typiskt för kreativa genier.
– De gillar det komplexa, de outforskade sambanden. De har ett öppet sinne och tilltalas av det vi inte förstår, säger hon.
Så långt det ensamma geniet. Men också omgivningen spelar en stor roll. Att knäcka Enigma var trots allt ett lagarbete till stor del. Även de som omgav Alan Turing tillhörde Storbritanniens skarpaste hjärnor.
– Ett kreativt geni är inte ensamt. I motsats till myten krävs andra människor för att det ska bli något. Kreativa genier är ofta duktiga på att engagera andra personer i sitt arbete, säger Ingegerd Carlsson.
När Alan Turing knäckt flottans kod gick det att bestämma positionen för de tyska ubåtarna i Atlanten. Det gjorde att sjötransporter från USA kunde smita mellan dem och nå det isolerade Storbritannien. Utan mat, soldater och krigsmateriel skulle befrielsen av Normandie 1944 ha försenats rejält. Efter kriget sa Storbritanniens premiärminister Winston Churchill att kodknäckarna vid Bletchley Park förkortat kriget med två år, och menade att Alan Turing stått för det största bidraget av alla till segern.
År 1950 byggdes den första räknemaskinen med inbyggt minne efter Alan Turings ritningar – en direkt föregångare till den moderna datorn. Alan Turing intresserade sig för om maskiner någonsin skulle kunna tänka som människor, och formulerade även ett tanke­experiment för att avgöra om en maskin klarar uppgiften. Han föreställde sig att en person kommunicerar skriftligt med två parter: en människa och en maskin. När det inte går att avgöra vem av dessa som är vem har maskinen uppnått mänsklig intelligens. Det så kallade Turingtestet blev startskottet för forskningen om artificiell intelligens.
Både professionellt och privat tog Alan Turings liv en drastisk vändning 1952, då han anklagades för att ha utfört homosexuella handlingar, något som vid den tiden var brottsligt. För att undvika fängelse underkastade han sig en hormonbehandling, så kallad kemisk kastrering. Dessutom sparkades han från sitt arbete vid myndigheten för signalspaning. Två år efter domen hittades matematikern död i sitt hem med höga halter cyanid i kroppen. Sannolikt hade han tagit sitt liv. Kontrasten mellan Alan Turings gärning och den behandling han utsattes för på grund av sin homosexualitet är ramen för filmen The imitation game, som har premiär i januari 2015.
År 2009 fick Alan Turing upprättelse från officiellt håll, då den brittiska regeringen gick  ut med en postum ursäkt till honom.
Nils Otto är frilansjournalist och legitimerad psykolog.

3 faktorer som utmärker genier
1. Motivation: Genier har tid, ork och kraft att lägga på sitt arbete, och framhärdar trots misslyckanden.
2. Personlighet: Genier har en öppenhet och ett intresse för det komplexa. De lockas av det de inte förstår, snarare än att avskräckas.
3. Tänkande: Genier kan växla mellan olika sätt att lösa problem. De involverar en större del av hjärnan när de tänker.
Källa: Ingegerd Carlsson