Därför mår vissa svenskar bättre än andra. Petri Kajonius vet.
Är välbefinnande något vi skapar i våra egna liv på egen hand? En ny studie av drygt 15 000 svenskar visar att både personlighet och nära relationer har större betydelse för välbefinnande än inkomst och utbildning. Enligt studien var den starkaste riskfaktorn för lågt välbefinnande personlighetsdraget neuroticism. Samtidigt var låg ensamhet och goda relationer till ens partner och vänner några av de starkaste skyddsfaktorerna. Men hur mycket av välbefinnandet handlar egentligen om arv, och hur mycket beror på miljön?
– Baserat på enorma mängder data från 50 års tvillingforskning vet vi att cirka 50 procent av variationen mellan individer beror på deras genetik, säger Petri Kajonius, personlighetsforskare vid Lunds universitet och en av forskarna bakom studien.
– En medveten livsmiljö kan absolut kompensera för medfödd sårbarhet, men de flesta människor hänfaller och drivs ändå av sin genetiska propensitet. Den som har en genetisk sårbarhet för psykisk ohälsa kan till exempel få svårare att långsiktigt upprätthålla nära relationer eller en meningsfull vardag.
Han påpekar också att relationer och personlighet går hand i hand – alltså att vi dras till olika typer av personligheter beroende på hur vår egen ser ut.
– Självfallet finns det samband mellan personlighet och vilka relationer man mår bäst i. En mycket samvetsgrann person kan till exempel få svårt att leva med en slarvig partner, medan hög öppenhet enligt tidigare forskning är kopplad till ökad skilsmässorisk.
Ett annat fynd i studien om välbefinnande var generationsskillnaden. Yngre svenskar rapporterade betydligt lägre välbefinnande än äldre.
– Det intressanta är att skillnaderna mellan äldre och yngre ökar och har börjat synas tydligt först under det senaste decenniet, vilket måste betyda något, säger Petri Kajonius.
Men exakt vad och vad som ligger bakom är fortfarande oklart. Petri Kajonius nämner framtidstro, klimatoro och sociala medier som möjliga förklaringar. Hans slutsats är att varken arv eller miljö ensamt avgör hur vi mår.
– Svenskar är födda med unika dispositioner för välbefinnande och dessa dispositioner uttrycker sig i våra personligheter och vad vi gör med våra liv. Vad vi gör med våra liv kommer sedan att ha en viss effekt tillbaka på vårt välbefinnande.
***
