5 x klimatpsykologi

Begreppet motivated reasoning beskriver hur vi omedvetet processar information så att vi kommer fram till vår redan förutbestämda slutsats. Det motiverade resonemanget har iakttagits inte minst bland personer som vill rättfärdiga sina kanske inte helt smarta klimat­beteenden.

Det är främst fattiga och kommande generationer som påverkas av klimatförändringarna. Med tanke på att den rika livsstilen primärt har orsakat förändringarna, är det de minst skyldiga som drabbas mest. Om man hör till den rikare delen av mänskligheten och inte ser sociala orättvisor som ett problem kan det därför vara lättare att ignorera klimatforskningens resultat.

Ett första steg till att dämpa klimatångesten och agera klimatsmart kan tas i ditt eget kök. I kokboken Eat good: Recept som förändrar världen (Max ström 2018) har klimatnestorn Johan Rockström och doktoranden Victoria Bignet vid Stockholm resilience centre kokat ihop recept på de råvaror som frestar minst på planeten. För kulinarisk expertis står kocken Malin Landqvist.

Om man bilpendlar eller flyger mycket kan det vara knepigt att se på sig själv som miljömedveten, även om man vill vara det. Vad vi då upplever kallas kognitiv dissonans, som innebär att vi tycker på ett sätt men beter oss på ett annat. För att bota den måste vi förändra antingen vår attityd eller vårt beteende. Eftersom vi har svårt att ändra våra vanor använder vi bortförklaringar för att ändra attityden. Typ: ”Det spelar ingen roll om jag slutar åka bil, alla andra fortsätter ju göra det.”

En undersökning från SOM-institutet vårem 2018 gav vid handen att 61 procent av svenskarna led av så kallad klimatångest, alltså var mycket oroliga för klimatförändringar. Undersökningar har också visat att det är unga kvinnor som är mest oroliga.