”All min identitet satt i fotbollen”
Bild: Kajsa Juslin/KT-kuriren
En passningsskicklig innermittfältare som också är stark defensivt. Så brukar fotbollsspelaren Nicklas Maripuu beskrivas. Nyligen skrev han på ett nytt kontrakt för superettanlaget Brommapojkarna. Dessförinnan spelade han i Degerfors IF. Men tiden där blev inte riktig som han tänkt sig. Inför premiärmatchen med Degerfors mådde han allt sämre. Till sist ringde han och sa att han blivit sjuk.
– Jag mådde successivt sämre under några månader. Det blev en tryckkokare som till sist kokade över. Jag kunde inte spela, så först ljög jag och sa att jag var fysiskt sjuk. Först nästa dag berättade jag hur det egentligen stod till.
Under 10–15 års tid hade Nicklas Maripuu då lidit av mörka, depressiva perioder då han mådde psykiskt dåligt. Ändå försökte han pressa sig att spela fotboll och låtsas som om allt var som det skulle.
– Det var ett invant beteendemönster i mig. Jag pressade mig och lyssnade inte efter hur jag egentligen mådde.
Prestationskraven inom fotboll på toppnivå är, precis som i andra elitidrotter, högt. Det var en del av problemet. Ett annat var att Nicklas Maripuus självkänsla endast var kopplad till fotbollskarriären.
– All min identitet satt i hur jag presterade på fotbollsplanen. Det enda som räknades var att prestera under träningarna så att jag skulle bli uttagen till matcher, och väl där handlade det om att leverera. Så visst hade jag prestationsångest, men det handlade också om att livet smalnade av och bara handlade om fotboll. Jag försakade mina behov av att utforska andra delar av mig själv.
Efter den inställda premiärmatchen fick Nicklas Maripuu till sist hjälp. Först via en online-psykolog och sedan en psykiater som skrev ut antidepressiva mediciner. I dag går han regelbundet i terapi hos en psykolog.
Vad har du lärt dig av det?
– För det första vågar jag prata om mina jobbiga känslor och saker som jag mår dåligt över. Jag har också lärt mig att det är viktigt att söka stöd. För det andra att det är viktigt att vidga sina vyer och inte sätta för mycket av identiteten i sitt yrke. Livet är större än så.