Så funkar utmattningssyndrom

lores19_HIRES_MOPS_CaseUtmattning_Selene_8560_fix
Det känns som att hon faller ut för ett stup. Selene Cortes sitter gråtfärdig hos läkaren. Hon är bara så extremt trött. Irriterad! Kommer inte ihåg någonting, kan inte koncentrera sig. Hon blir sjukskriven för depression och skickas hem – läkaren missar utmattningen. Efter två år börjar Selene Cortes jobba igen. År 2009 kommer andra barnet – och året efter nästa krasch. 
– Jag kände en enorm skuld och skam. Jag misslyckades på jobbet och förstod inte att det inte var mitt fel. 
Den här gången skrev läkaren ”utmattningssyndrom” i sjukintyget. Ordinerade medicin och psykoterapi. I terapin insåg Selene Cortes att hon använde prestation för att döda ånges​t – och att det berodde på hennes röriga, våldsamma barndom. 
– ​Nu vågar jag lyssna på de bortträngda känslor som ofta gömmer sig bakom ångesten. 
Hjärnan är fortfarande känslig för stress, och hon planerar in vila i kalendern. Selene Cortes jobbar ​i dag ​för psykisk hälsa på organisationen Mind och som föreläsare. I maj kommer hennes och psykiatern Marie Åsbergs bok Man dör inte av stress, man slutar bara leva (Gothia fortbildning). Foto: Joel Nilsson.

Rekordmånga går in i väggen. När kraven ökar orkar hjärnan inte med.

”Jag trodde att jag hade blivit knäpp. Du menar att det här är vanligt?”

Så säger många av de patienter som kommer till Giorgio Grossi, docent i medicinsk psykologi och psykoterapeut på Stressmottagningen i Stockholm. Med symtom som extrem trötthet, minnesrubbningar och förvirring är det kanske inte konstigt att patienterna är rädda att de har blivit galna när de drabbats av utmattningssyndrom.

– Många tror att det är en fråga om svaghet, att de känner efter för mycket. I själva verket är de som går in i väggen minst lata – de pressar sig till det yttersta, säger Giorgio Grossi, som tillsammans med psykologen Kerstin Jeding skrivit boken Vägen ur utmattningssyndrom (Natur & Kultur).

I dag är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till sjukskrivningar i Sverige och ”anpassningsstörningar och reaktion på svår stress”, där utmattning ingår, står för drygt 40 procent av alla sjukskrivningar inom gruppen psykiatriska diagnoser.

Receptet för utmattning är enkelt: Du gör för mycket och vilar för lite. Stress är inte farlig i sig utan hjälper oss att prestera. Hjärnan skickar ut signaler som aktiverar det sympatiska nerv-systemet. Då utsöndras bland annat stresshormoner som adrenalin, noradrenalin och kortisol. Pulsen och andningen ökar, blodtrycket stiger.

Men det här tillståndet är bara tänkt att pågå i några timmar eller dagar. När stressen har pågått för länge slutar människor fungera. De har blivit sjuka. Vad händer då i hjärnan vid utmattningssyndrom? Vi vet inte så mycket om det.

– De studier som finns visar till exempel att strukturer i främre pannloben, den prefrontala hjärnbarken, som ska hjälpa oss med planering, förnuft och rationalitet, blir överbelastade och nedsatta. Det förklarar glömska, virrighet och svårighet att fatta beslut. I stället växer amygdala, som styr känslomässiga reaktioner, vilket förklarar lättväckt irritabilitet, stresskänslighet och oförmåga att varva ner, säger Giorgio Grossi.

Men varför kör så många slut på sig? Nedskärningar inom offentlig sektor, särskilt efter finanskrisen på 1990-talet spelar in, enligt Giorgio Grossi. Flest drabbade finns fort-farande inom vård, skola och omsorg. Men de som sjukskrivs för utmattning blir allt yngre och allt fler män går in i väggen. Privata livshändelser har också betydelse. Tre fjärdedelar av dem som är sjukskrivna för stressrelaterad psykisk ohälsa är kvinnor.

– Många av de kvinnor vi träffar fungerar som familjens projekt-ledare. De har tidigt lärt sig att ta ansvar, inte bara för den egna kärnfamiljen utan även för hela tjocka släkten.

En annan förklaring till de höga siffrorna är enligt Giorgio Grossi att arbetstempot och kraven på arbetsmarknaden har ökat de senaste 20 åren.

– Det förväntas mycket av oss, inte minst på grund av ny teknologi. Moderna arbeten handlar mycket om mentala krav. Vi arbetar ofta i projekt där vi ska bearbeta information och respondera snabbt, säger han.

lores19_HIRES_MOPS_CaseUtmattning_Gabriel_8679
Gabriel Wikström är sjukvårdsministern som blev sjuk. 2014–2017 var han inte bara ansvarig för sjukvården​ i den socialdemokratiska regeringen,​ utan även för folkhälso- och idrottsfrågor. Ett andra barn var på väg samtidigt som han pendlade mellan Stockholm och Västerås. Det blev till slut för mycket. Gabriel Wikström blev sjukskriven för utmattningssyndrom och lämnade regeringen.
– Det var existentiellt jobbigt. Jag lämnade mycket av mitt gamla liv bakom mig. Jag hade varit heltidspolitiker i runt sju år och politiskt aktiv ännu längre. Det var svårt att acceptera att jag hade blivit sjuk och inte orkade, och det påverkade självförtroendet.
Efter 1,5 års sjukskrivning mår Gabriel Wikström bra och har ägnat de senaste månaderna åt Socialdemokraternas valanalysarbete. Han har blivit bättre på att säga nej och känna efter vad han egentligen vill och tycker är roligt. Utmattningen har också skapat distans till politiken.
– Jag känner mindre krav på prestation och att jag måste ha en viss position för att ha en plats i samhället. Det viktiga är att jag är jag, att göra skillnad och att vara med familjen. Foto Joel Nilsson.

Höga krav på jobbet har en avgörande betydelse för utbrändhet. Det menar psykologen och arbetsmiljöforskaren Anna-Carin Fager-Lind Ståhl vid Linköpings universitet. Hon och Christian Ståhl, biträdande professor i arbetslivs-inriktad rehabilitering, har tillsammans med kanadensiska forskare mätt graden av utmattning hos drygt 1 700 anställda i sju organisationer. De fick vid två tillfällen med två års mellanrum svara på frågor om utmattningssymtom, krav, socialt stöd och handlings-utrymme, alltså möjligheten att själv bestämma över sitt arbete.

Inom arbetsmiljöforskning har den så kallade krav–kontroll–stöd-modellen använts länge. Den utvecklades för mer än 30 år sedan av Robert Karasek, amerikansk arbetsmiljöforskare, och den svenska stressforskaren Töres Theorell.

– Modellen utgår från att socialt stöd och handlingsutrymme skyddar mot negativa effekter av höga krav. Vi fann att det inte var så. När vi granskade tidigare forskning fanns det inte heller mycket stöd för antagandet. Det råder inga tvivel om att socialt stöd och stort handlings-utrymme är bra, men det räcker inte om kraven är för höga, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl.

Risken är att det förebyggande arbetet kan bli felriktat, menar hon. I dag ligger fokus mycket på stresshantering och att individen ska lära sig att hantera kraven.

– Det är som att vi försöker laga trasiga delar i ett större system som är trasigt i sig. Det enda som hjälper är att sänka kraven och arbetstempot.

Utmattning är inget nytt. Redan 1869 skrev den amerikanske läkaren George Beard om diagnosen neurasteni, vars symtombild i stort påminner om utmattningssyndrom. På 1960-talet kom den amerikanska psykologiprofessorn Christina Maslach med begreppet ”burnout”, som blev ”utbrändhet” på svenska.

Sjukskrivningar går i vågor. Det berättar Marie Åsberg, professor i psykiatri vid Karolinska institutet och den som myntade begreppet utmattningssyndrom år 2003. Den senaste sjukskrivningsvågen kom i sviterna av finanskrisen på 1990-talet. Både privat och offentlig sektor skar ner, och kraven ökade för dem som fick behålla jobbet, med resultatet att människor blev sjuka. Från 2003 gick utvecklingen ner igen till historiskt låga siffror 2010. Marie Åsberg ser tre möjliga förklaringar till det.

– Runt år 2000 blev Försäkringskassan mer restriktiv och följde sina rutiner. Epidemin väckte också stort intresse, och alla tidningar skrev om utbrändhet. Varenda människa visste att stress inte alltid var bra. För det tredje hade de som blivit sjukskrivna antingen blivit friska eller sjukpensionerats.

Men nu befinner vi oss alltså på rekordhöga nivåer igen. Marie Åsberg tror att en anledning är att det kommit en ny generation som inte är förberedd på stress.

– Arbetet i offentlig sektor har även ändrat karaktär med ökad digitalisering och det enorma kravet på att rapportera allt man gör. Folk känner att de inte har möjlighet att jobba på ett etiskt korrekt sätt och känner samvetspress.

Utmattning uppstår alltså när vi inte lyssnar på kroppens signaler om behov av återhämtning. Men varför lyssnar vi inte? Marie Åsberg tror att det huvudsakliga skälet är att vi känner att vi måste jobba. Det kan vara för att andra människor är beroende av att du presterar, till exempel patienter, elever, äldre på äldreboenden eller dina kolleger. Kanske vet du att det inte kommer någon vikarie om du är sjuk eller ledig.

– Det kan handla om att man är rädd för att visa sig svag. Vi har fått lära oss att kämpa på och vara duktiga. Jag tror att vi skäms om vi inte klarar det. Människor vill i allmänhet göra det som förväntas av oss, säger Marie Åsberg.

lores19_HIRES_MOPS_CaseUtmattning_ANNA_8636
VHjärtklappning. Synrubbningar. Kroppen som skakar. Under utmattningens värsta period kan Anna Nörby Gennerud knappt lämna huset.
– Dagen jag klev in på Stressmottagningen och blev sjukskriven började mitt nya liv. Jag insåg, också tack vare samtalsterapi, att jag inte levde på det sätt jag ville.
Hon hade under 20 år haft ett roligt men krävande jobb inom kommunikationsbranschen. När äldsta dottern inte ville gå i skolan sa Anna Nörby Gennerud upp sig för att ta hand om henne. Kraschen kom när dottern kunde börja skolan igen.
I dag lever Anna Nörby Gennerud mer utifrån sina värderingar. Hon jobbar deltid som politisk sekre-terare för Liberalerna i Botkyrka kommun och utbildar sig till terapeut. Men utmattningen har satt sina spår. Hon blir lätt trött och måste vara noga med återhämtning. I podden Anna och Pekka diskuterar hon mänskliga frågor, livsval och sårbarhet med sin terapilärare.
– Att våga vara sårbar kan, tror jag, fungera som prevention mot utmattning. Jag har gjort många saker för att undvika att visa mig sårbar, som att styras av rädslan för att göra fel och för vad andra ska tycka. Foto: Joel Nilsson.

Giorgio Grossi på Stressmottagningen tror att de höga sjuktalen också kan bero våra samhälls-ideal. Graden av individualism är hög i Sverige – vi identifierar oss inte så mycket med en storfamilj eller klan. Vi ligger även i topp när det gäller sekularisering. Det här gör oss både självständiga och ensamma. Det ultimata ansvaret för att ”lyckas i livet” vilar på individen.

– Vi ska fatta alla rätta beslut och det är ditt eget fel om du misslyckas.

Att lyckas är dessutom något annat i dag jämfört med för 50–60 år sedan. Då jämförde vi oss med grannen, men i dag matas vi, inte minst ungdomar, med bilder på sociala medier av vad det innebär att vara lyckad. Det handlar om scenarier av typen Hollywoodstjärna med miljonbelopp på banken.

Giorgios Grossi menar att smarta telefoner och sociala medier är fantastiska verktyg. Men de kan också få oss att tappa tidsstrukturen och göra så att arbete och fritid flyter ihop.

– Hjärnan får aldrig en chans att vila. Vi är mentalt trötta men i stället för att ta en promenad eller stirra in i väggen plockar vi fram mobilen och stimulerar oss mentalt.

Det går att bli frisk och komma tillbaka. Men det kan ta tid. En pågående studie från Institutet för stressmedicin följer upp patienter med utmattningssyndrom. Den visar att många fortfarande känner sig trötta sju år efter insjuknandet. De har koncentrations- och minnesstörningar och är mer stresskänsliga än innan de blev sjuka.

Vila är nyckeln både för att förebygga och behandla utbrändhet, förklarar Giorgio Grossi. Men människor under press tenderar att prioritera bort återhämtning. De slutar träffa vänner, träna, ta pauser och äta regelbundet. Återhämtning är allt som fyller på med energi. Helst ska det vara något som står i kontrast till det du precis gjorde – huvudprincipen är att gå från knopp till kropp eller tvärtom.

Men i ett prestationsbaserat samhälle blir återhämtning lätt en prestation. Vi ska springa ett visst antal mil och till och med meditationsappen räknar hur ofta du mediterar. Patienter som presterar återhämtning får i uppgift att våga göra fel.

– Prestation handlar alltid om att leverera resultat. För att släppa kraven behöver du vara närvarande och nyfiken i stunden. Hur är det för mig att meditera eller springa? säger Giorgio Grossi.

En längre version av Jennie Aquilonius artikel publicerades i Modern Psykologi 4/2019Pappersutgåva | För skärm (Google play) | För skärm (Itunes) | Prenumerera


Gillade du den här artikeln? Stöd Modern Psykologis journalistik genom att swisha valfri summa till: 123 157 9937. Skriv ”MP Online” i meddelanderaden.


PLYKOLOGISCENEN_logos_under_medium
Möt Selene Cortes och Marie Åsberg på Psykologiscenen på Bokmässan:

TORSDAG 26/9

14:30 – 14:50
Man dör inte av stress, man slutar bara att leva – om utmattningssyndrom
Alla med barndomstrauman blir inte sjuka i utmattning. Och de flesta som blir sjuka i utmattning har inga särskilda barndomstrauman, men det kan finnas ett samband. Det vet Selene Cortes som berättar ärligt om en sårig barndom som hon har försökt hantera med en ångestdriven duktighet som överlevnadsstrategi. Möt henne i ett samtal med senior professor Marie Åsberg, som forskat om utmattning sen 1990-talet och som myntade begreppet utmattningssyndrom.
Samtalsledare: Jonas Mattsson, Modern Psykologi. Arrangör: Gothia Fortbildning


Pressbild N&K Kerstin Jeding Giorgio Grossi
Giorgio Grossi och Kerstin Jeding, författare till boken Vägen ur utmattningssyndrom.

Möt Giorgio Grossi med flera på Modern Psykologis Psykologikväll:

TISDAG 5/11

En kunskapskväll om att förebygga stress, hantera utmattning och att komma tillbaka.

Stress har blivit en del av vår vardag och stressrelaterad ohälsa är i dag den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning. Under den här kvällen får du kunskap om hur stress fungerar samt konkreta råd för hur du kan förebygga ohälsosam stress, samt hur det går att komma tillbaka efter stressrelaterad ohälsa.
Arrangör: Modern Psykologi och Natur & Kultur

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s