Hur bra är den nya nätterapin?

WiStock-990599286
Karin Skagerbergs artikel publicerades först i Modern Psykologi 10/2018. Foto: Istockphoto

Ett skriande behov av psykologer har öppnat upp en marknad för terapi via videosamtal. Men hur bra är det?

Slipp vänta i veckor på att träffa din husläkare, för att sedan vänta ytterligare för möta den psykolog du remitterats till. Och slipp försöka få livspusslet att gå ihop för att åka till vårdcentralen. Nu kan du nämligen få tala med en psykolog samma dag som du söker hjälp.

Ungefär så ser marknadsföringen ut för de nya tjänster som erbjuder videosamtal med psykolog via app eller dator.

Och visst finns behovsluckan som de säger sig fylla. En tredjedel av Sveriges vårdcentraler saknar en psykolog, trots att cirka en tredjedel av alla som vänder sig till primärvården har psykiska besvär, enligt Psykologförbundet.

Kry är den i dag största digitala vårdgivaren och erbjuder sedan i mars, utöver läkare, även psykologhjälp direkt i mobilen. Du betalar som när du går till en fysisk vårdcentral i privat eller landstingets regi.

– Ibland fokuserar man på att ge rådgivning och ibland har personer ett större behov av behandling. Då finns möjlighet till flera besök hos samma psykolog, precis som i den vanliga vården. Med skillnaden att väntetiderna inte är lika långa, säger Lina Anderhell, som är legitimerad psykolog och arbetar hos Kry.

Kry har 50 anställda legitimerade psykologer som tar emot patienter via videolänk. Företaget har också knutit till sig den välkända barnpsykologen och KI-forskaren Martin Forster, som ska leda arbetet med en specialsatsning på kbt för barn och unga.

Även digitalläkartjänsten Doktor 24 planerar att inom kort erbjuda direktkontakt med psykologer i sin tjänst, i första hand i form av chatt. I dag erbjuder de hjälp i form av iKBT, internetbaserad kognitiv beteendeterapi, i samarbete med företaget Psykologpartners. Det handlar om behandlingar på 8 till 10 veckor, där patienten får hjälp genom övningar att arbeta med hemma, vilka följs upp av legitimerade psykologer som ger återkoppling en gång i veckan. Just nu har Doktor 24 fyra iKBT-program: vid depression, oro/ångest, stress och sömnbesvär.

– Vi uppskattar att ungefär 10 procent av våra patienter i dag söker för något av dessa problem, och det utan att vi marknadsfört våra psykologtjänster. Det säger något om behovet, säger Christoffer Berg, som har titeln mental health manager på Doktor 24.Psykologförbundets ordförande Anders Wahlberg ställer sig positiv till de digitala psykologtjänsterna.

– Ja, inte minst till iKBT- behandling, som i många fall har starkt forskningsstöd – iKBT är evidensbaserat och givetvis ett bra komplement till fysiska möten, säger han och tillägger att man från förbundets sida är förtjusta i Krys lösning, där man kan få träffa en psykolog direkt och slipper omvägen via en läkare, som först måste skriva en remiss.

Psykologen Lina Anderhell på Kry har tidigare arbetat på vårdcentral och även med iKBT. Utöver att det är lätttillgängligt tycker hon att en fördel med digitala möten är att man kan hjälpa människor i deras hem.

– Jag märker en skillnad när jag träffar patienter i en miljö där de känner sig trygga. Mötena blir mer genuina och avslappnade. Dessutom kan det vara värdefullt för oss som psykologer att träffa och se patienten i den egna miljön.

Gemensamt för de digitala läkartjänsterna är att deras vård ska motsvara den hjälp man kan få på vårdcentralen. För psykologiska besvär betyder det hjälp för mild till måttlig psykisk ohälsa, såsom nedstämdhet, oro och stress. Utöver tjänster som Kry och Doktor 24 finns på marknaden en rad appar och onlinetjänster som enbart erbjuder psykologhjälp, där vissa är knutna till primärvården och vissa där man får betala helt ur egen ficka. Rent tekniskt fungerar de på liknande sätt: Ofta inleds kontakten med att man loggar in via nätet eller laddar ner en app och får besvara frågor om sina besvär, innan man tilldelas en tid för chatt och/eller videosamtal med psykolog.Ett exempel på detta är den ”ganska avancerade bot” som Christoffer Berg på Doktor 24 beskriver. Där möter patienterna först en bot som ställer frågor till dem i en chatt. Utifrån svaren bedöms vilken vårdnivå som verkar lämplig. Några uppmanas direkt att söka sig till akutmottagning, andra får tid hos läkare medan vissa får tips på egenvård.

– Det är ett sätt inte driva besök till läkare i onödan. Risken är annars att man tar resurser från mycket sjuka och ger till dem som kanske inte har så stora behov och skulle klara sig med egenvårdsråd, säger Christoffer Berg.

Men alla är inte helt positiva till de nya digitala psykologtjänsterna. Christian Rück är överläkare, lektor i psykiatri och forskningsgruppledare vid Karolinska institutet. Han tycker att ett problem är att en del använder vilseledande forskningsbaserad argumentation.

– Man har till exempel ofta ”forskningschefer”, men utan att det bedrivs någon forskning och det är ju en missad chans till kunskapstillväxt. Ibland när man läser om tjänsterna som erbjuds låter det som att behandlingarna är beforskade, trots att de inte är det i den form de levereras. Det gör det svårt för konsumenten att veta vad som är vad.

Att en behandling har bra forskningsstöd betyder inte att den fungerar när den används på ett annat sätt än det som studerats. Därför är det viktigt att nya studier görs när behandlingen genomförs på nya sätt, påpekar Christian Rück.

Han lyfter också fram att det i dag saknas kvalitetssäkring av digital psykoterapi i Sverige, medan exempelvis NICE, den brittiska motsvarigheten till svenska SBU, har en granskningsprocedur innan digitala behandlingar integreras i vården. Sverige riskerar att få en vildvuxen flora av kvalitets- och skräpbehandlingar, där den som söker vård inte kommer att kunna se skillnad, menar Christian Rück.

– Men jag vill också framhålla att det görs bra saker på smarta och effektiva sätt här. Det finns potential att använda resurser på ett bättre sätt via dessa plattformar och man skapar gränssnitt som uppenbarligen fungerar och är smidiga, säger han.

Risken för onödig vård har varit en annan återkommande kritik mot nätläkartjänsterna generellt. Frågan är om det även på psykologsidan finns en risk för att människor söker för sådant som de egentligen inte behöver hjälp med och därmed dränerar vården på resurser.

– Det är en stor och svår fråga när vården blir mer tillgänglig och fler söker vård, samtidigt som totalsumman för vårdkostnaden ska hållas konstant, säger Christian Rück.

– Hur ser man till att det inte bara blir bra för dem som aktivt kan söka vård själva på ställen där det inte finns någon tröskel, medan andra får vänta jättelänge på behandling? Det är kanske inte de här företagens ansvar, men det är en illusion att tro att ökad tillgänglighet bara är av godo, säger han.

Men Anders Wahlberg på Psykologförbundet är ännu inte särskilt orolig för överkonsumtion.

– Jag ser liten risk för det. Som det ser ut nu finns ett större vårdbehov än vad det finns tillgängliga psykologer på vårdcentralerna. I de fall där människor söker för problem som ännu inte utvecklats till en sjukdom, exempelvis stor oro, så får man i stället den hjälp man behöver i ett så pass tidigt skede att det slipper utvecklas till något annat, säger Anders Wahlberg.

Han ser också positivt på de nya tjänsternas potential att få människor att tidigare söka hjälp hos psykolog.

– Vi vet att snabba insatser förbättrar prognosen samt att ju tidigare man söker hjälp, desto lättare är det i många fall att ta emot den. De digitala tjänsterna är ett bra komplement till – men inte en ersättning för – fysiska möten. Det är om man bestämmer sig för att modellen ska gälla för alla som man är farligt ute. Ibland behöver man möta en annan person, en psykolog, och då måste den möjligheten finnas. One size doesn’t fit all.

Det var bland annat den tanken som fick psykologen Fredrik Sandin att starta företaget Ahum. Det är en förmedlartjänst som matchar hjälpsökande med lämplig psykolog. Ahum fungerar som en mellanhand mellan privatpraktiserande psykologer och patienter, där man erbjuds antingen videomöten eller fysiska träffar. I nuläget har företaget cirka 250 psykologer anslutna på olika håll i landet. Ahum är ingen vårdtjänst, utan klienten betalar själv psykologens taxa, på runt 600–1 000 kronor per tillfälle.

– Idén föddes när jag i min egen verksamhet såg hur fel det kan bli när patienter hamnar hos en psykolog eller terapeut som inte passar. Detta är en återkommande debatt mellan psykologer, huruvida metoden eller alliansen mellan patient och behandlare är viktigast. Jag tänker att det är en kombination, men att man litegrann tappat att det finns en relationsaspekt i psykologkontakten som är viktig, säger Fredrik Sandin.

Han ger exemplet med att det på en vårdcentral kanske bara finns en psykolog, och är den personen man och patienten vill träffa en kvinnlig psykolog så blir det genast svårt.

Fredrik Sandin ser många fördelar med videomöten – inte minst vad gäller problematik med mycket skam inblandat – där kan tröskeln att över huvud taget gå till en psykolog vara hög och ett bra första steg kan då vara ett videosamtal.

Det finns än så länge inte så mycket forskning om psykologisk behandling via videolänk, men de studier som har gjorts visar på likvärdiga effekter som vid ett fysiskt möte. När Lina Anderhell på Kry jämför sin egen erfarenhet av att möta patienter på vårdcentral och på videolänk tycker hon att det finns fler likheter än skillnader:

– Visst, det är småsaker som att man inte kan använda sitt kroppsspråk lika mycket och kanske måste bli verbalt ännu tydligare, men vilka interventioner jag använder och hur jag hjälper mina patienter – det är väldigt likt, säger hon.

Återkopplingen som Fredrik Sandin på Ahum fått från patienter är att de får bra kontakt även under videosamtalen. Många är nöjda med att träffa en professionell psykolog, efter att i vissa fall ha stött på oseriösa aktörer på nätet.

– Alla psykologer och psykoterapeuter på Ahum är legitimerade, och det är det man ska hålla utkik efter, säger Fredrik Sandin.

Christian Rück vid Karolinska institutet instämmer.

– Det är troligtvis en fördel att gå till en legitimerad psykolog. Det är en djungel att hitta hjälp på nätet, men det är det faktiskt med live-behandling också, och det finns inget som talar för att behandlingen som erbjuds genom dessa nättjänster skulle vara sämre, säger Christian Rück.

I dag kostar det för patienten inte mer att få psykologhjälp via de digitala primärvårdstjänsterna än via vårdcentralen. Patientavgiften ligger på runt 250 kronor och frikort gäller. Dagens system har kritiserats då nätläkartjänsterna får ersättning per patient från dennes hemlandsting, vilket gör det svårt för enskilda landsting att styra sina vårdkostnader. Ersättningssystemen ses nu över i regeringens utredning Ordning och reda i vården, där ett tilläggsdirektiv om nätläkarstjänsterna tillkom i våras. Utredningen slutredovisas 31 december i år.

Fredrik Sandin på Ahum påpekar att ersättningsnivåerna från landstinget till digitala psykologtjänster är lägre än ersättningen för fysiska psykologmöten på vårdcentral. Produktionskraven för de behandlande psykologerna riskerar av den anledningen att bli väldigt hög.

– Minst två patienter i timmen och upp till 15–17 patienter per dag är mycket, säger han.

Psykologförbundets ordförande Anders Wahlberg instämmer i att ersättningsnivåerna från landstingen är låga, vilket kan innebära att produktionskraven ökar utan att man alltid tar hänsyn till kvalitet.

– Uppgifterna vi får kring produktionskrav för dessa tjänster varierar, men vi vet att psykologers arbetsmiljö kraftigt påverkas om produktionskraven kommer i konflikt med kvaliteten, säger han.

I nuläget anser Anders Wahlberg dock att fördelarna överväger, så länge det för patienten inte kostar mer än att gå till vårdcentralen och man snabbare får den hjälp man behöver.

– Men drar man in på psykologer på vårdcentralerna blir det ett problem. Börjar man spara på andra ställen och politikerna säger att behovet på vårdcentralerna inte kan täckas för att för mycket pengar flödar ut i det här, då skulle jag bli riktigt bekymrad.

TIPS: Leta legitimation!
Om du söker hjälp på nätet är det är en legitimerad psykolog eller legitimerad psykoterapeut du bör hålla utkik efter. Då vet du dels att psykologen eller psykoterapeuten har en adekvat grundutbildning, dels att det finns en patient-säkerhet.
– Blir du felbehandlad av någon som inte är legitimerad står du helt utan skydd och kan inte anmäla, säger Anders Wahlberg. ordförande för Psykologförbundet.

Karin Skagerbergs reportage publicerades först i Modern Psykologi 10/2018: Pappersutgåva | För skärm (Google play) | För skärm (Itunes) | Prenumerera


Gillade du den här artikeln? Stöd Modern Psykologis journalistik genom att swisha valfri summa till: 123 157 9937. Skriv ”MP Online” i meddelanderaden.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s