Så funkar skrivterapi

FINAL SHIP-lores.jpg
Psykologen Daniel Marotis artikel publicerades först i Modern Psykologi 2/2018. Illustration Marco Melgrati.

Att reflektera över traumatiska händelser och skriva om dem kan bidra till nya
tankesätt och försoning med det förflutna. 

Ljudet från vår röda Amazon är högt och bullrigt men på ett härligt sätt och som vanligt hör jag ljud som i mina öron blir till musik. Jag är i baksätet och klättrar och hoppar fram och tillbaka, jag är nog fem år och anledningen till mina glädjeskutt är att vi är på väg till min älskade farmor! Min farmor och hennes varma famn och bullar och kakor med hemmagjord körsbärssaft till, saker som jag än i dag kan känna smaken av. Jag vet att vi snart är framme för jag känner igen husen längs vägen som min farmor och jag brukar cykla förbi, så nu är det nära! Och just när jag upplever den största kärleken jag känner till, så avbryts jag av en kraftig smäll mot mitt huvud. Jag hinner inte reagera förrän mamma har tagit ett hårt tag runt min arm och skriker att … Sluta nu och sitt still jävla unge! Smällen i mitt huvud var som vanligt från hennes hårda ljusbruna handväska, och som hon ofta använde som ett slags vapen för att tygla och tysta mig. Hon står nästan på knä i sitt säte och är vänd emot mig och greppet runt min arm pulserar av en brännande smärta när mitt blod inte kan ta sig fram. Hennes ansikte är rött och sammanbitet när hon väser med sina blottade tänder att … Nu jävlar får det vara nog! Jag säger ingenting och visar varken min rädsla, smärta eller gråt, och det är som om tiden stannar för en liten stund. Jag sätter mig ner mitt i baksätet och ser pappas ögon i backspegeln, men han ser inte mig. Mamma tänder en cigarett och suckar så som bara hon kan, och mumlar att … Inte ett ljud till farmor för då får du ALDRIG mer åka hit!”

Inom psykoterapi har samtalet länge varit centralt. På senare tid har dock intresset för text och skrivande vuxit sig starkare. Vissa psykologiska behandlingar är numera nästan helt baserade på att patienten läser en text, utför hemuppgifter och skriver ner svar på förutbestämda frågor. Effekten av textbaserad behandling, som internetterapi, har för vissa tillstånd visat sig jämförbar med att träffa en psykolog eller psykoterapeut. Inom området skrivterapi försöker man dra nytta av patientens eget skrivande. Förespråkare för skrivterapi menar man att man kan skriva sig friskare och lyckligare. Skrivandet sägs ha en läkande kraft.

Skriver gör vi nästan alla dagligen. Det kan vara en inköpslista eller en kärleksförklaring. Det kan vara ett inlägg på Twitter eller en avhandling. I skrivterapi används skrivande utifrån ett specifikt syfte. Skrivande, eller reflektioner kring det skrivna, blir ett sätt att klargöra och förändra tankar och känslor inför en stressfylld eller traumatisk livshändelse.

James Pennebaker, professor i psykologi vid University of Texas, har sedan 1980-talet ägnat sig åt att undersöka om skrivande kring svåra livshändelser kan påverka hälsan. I flera av hans studier har deltagarna fått skriva cirka 20 minuter per dag i fyra dagar. Deltagarna har uppmanats att skriva på ett känslosamt sätt om en omvälvande händelse i sitt liv. När aids-sjuka gjort det har deras immunförsvar reagerat och aktiverat kroppens hjälparceller. Patienter med bröstcancer har fått mindre ont. Patienter med depression har fått ökad livsglädje.

Även om skrivterapi har studerats i olika sammanhang har metoden kommit att bli speciellt viktig i behandlingen av patienter med olika trauman. I en översiktsartikel av Arnold von Emmerick med medarbetare från 2013, i tidskriften Psychotherapy and psychosomatics, inkluderades patienter som varit med om sexuella övergrepp, utsatts för fysiskt våld eller andra traumatiska livshändelser. I skrivterapin modifierade man Pennebakers ursprungliga tillvägagångssätt och delade in skrivterapin i faser. Under den första fasen fick patienterna skriva i 45 minuter om den traumatiska livshändelse de genomlevt.


Annons:
Prenumerera


Det gällde att beskriva den traumatiska händelsen så levande som möjligt. Patienterna skrev därför i jagform och i presens. De tog med sinnesintryck som hörsel, syn, lukt och känsel. Alla patienter skrev vid minst fem tillfällen medan vissa gavs upp till 30 skrivtillfällen. I den andra fasen av skrivterapin läste patienterna upp det de skrivit för terapeuten, eller gavs utrymme för att reflektera kring det skrivna tillsammans med terapeuten. Frågor som terapeuten ställde handlade bland annat om att patienten fick uttrycka vad en nära vän skulle kunna säga som stöd kring det som patienten varit med om. I den avslutande fasen uppmuntrades patienterna att skriva om konsekvenserna och betydelsen av traumat och även att göra ett försök att ta avsked av den sorg och smärta som traumat orsakat.

När skrivterapi användes på det här sättet gav det en klar lindring av ångest och depression. Patienterna sov till exempel bättre, kände inte längre samma behov av att vara på sin vakt och fick inte längre påträngande plötsliga minnesbilder av det trauma som drabbat dem. Den inledande texten i denna artikel kommer från en patient som varit utsatt för övergrepp i barndomen och gått i en liknande skrivterapi som den som Arnold von Emmerick med medarbetare hänvisar till. Hoten, skriken och våldet är högst närvarande.

Skrivterapi har också använts för att behandla andra traumatiska händelser och följderna av dessa. Effekter har setts för kvinnor som varit med om sexuella övergrepp under barndomen och som även i vuxen ålder upplevt sexuella problem. Efter skrivterapin rapporterade flera av dessa kvinnor ökat intresse och ökad förmåga att uppleva sexuell lust och få orgasm.

Andra studier har undersökt kvinnor som upplevt en traumatisk förlossning, krigsveteraner från Vietnam- och Irakkrigen och personer som utsatts för mobbning. Efter skrivterapin hade deltagarna i vissa av studierna inte längre samma nivå av ångest och depression. Det kunde till exempel ta sig uttryck som att de inte längre drömde mardrömmar om det som hänt. De kunde också göra saker som de tidigare undvikit, som att närma sig sitt barn när det skriker, utan att hamna i plågsamma minnen av den upprörande förlossningen.

En speciell form av skriv-terapi är den som kallas narrativ terapi. I stället för att patienten skriver så är det terapeuten som gör det. I den narrativa terapin får patienten berätta hela sin livshistoria i kronologisk ordningsföljd. Även om positiva livshändelser ingår, så ligger fokus på traumatiska livshändelser. Terapeuten uppmuntrar patienten att berätta om svåra livshändelser i detalj, men lika viktigt är att sätta in händelserna i ett sammanhang: När misshandeln skedde, hur såg livet ut då? Vem umgicks man med? Var bodde man? Hur fungerade arbetet?

Successivt flätas neutrala minnen ihop med skrämmande. Sessionerna i narrativ terapi kan vara upp till 120 minuter långa. Under tiden som patienten berättar skriver terapeuten. Efter sessionen sammanfattar terapeuten vad patienten berättat i en text. Patientens berättelse, fångad i terapeutens skrivande, läses upp under nästa session. Reaktioner bearbetas och reflektioner förtydligas. Så fortsätter arbetet tills hela patientens livsberättelse finns nedskriven. När terapin avslutas finns ett skriftligt vittnesmål om patientens liv, från födelsen till nu, där de traumatiska händelserna utgör en del.

Skrivterapi kan alltså utföras på flera olika sätt. Frågan är hur effekten av skrivterapi egentligen uppkommer. Varför skulle skrivande eller att få det skrivna uppläst för sig få patienter att må bättre? Idéerna om vad som får skrivterapi att fungera är flera. Få har helt kunnat avskrivas eller bekräftas.

Pennebakers ursprungliga idé om varför terapeutiskt skrivande är hälsofrämjande går ut på att traumatiska livshändelser är ångestfyllda att tänka på, och att personer därför aktivt undviker att tänka på dem. Det här undvikandet tar emellertid energi. Det skapar en stress för kroppen som reagerar med förhöjd fysiologisk aktivitet, vilket i långa loppet kan ge ohälsa. Att i stället tillåta sig att tänka på och känna det som varit svårt i livet, och uttrycka det i skrift, menar Pennebaker sänker stressnivån.

Delvis i linje med Pennebakers ursprungliga resonemang är idén om att skrivande möjliggör vad som i psykologin kallas för exponering och habituering. När en individ om och om igen närmar sig det som är skrämmande, i det här fallet minnet av den traumatiska händelsen, så minskar skräcken successivt. Och när skräcken lägger sig så ges också möjlighet för andra känslor att ta plats, som kanske sorg och ilska. I kölvattnet av detta kan nya livsstrategier och beteenden formas.

En annan idé som framförts är att skrivterapi möjliggör för individen att infoga traumat i sin större livsberättelse. Personen kan då komma att omtolka betydelsen av det
som har hänt.

I stället för att till exempel se sina egna fel och lägga skulden på sig själv, kan man se att andra felat och att man själv gjort försök att förändra situationen. I skrivandet eller i reflektionen om det skrivna kan nya tankesätt formas. Dessa tankesätt ger styrka att förändra beteenden, exempelvis att våga inleda en ny relation eller att tillåta att någon rör vid ens hud på ett mjukt sätt, där man tidigare fått knytnävsslag.

Trots flera positiva resultat är det fortfarande oklart när skrivterapi kan rekommenderas. Skrivandets läkande kraft är också enligt vissa forskare överdriven och i alla studier framkommer inte gynnsamma resultat. Sannolikt kan dock ett systematiskt sätt att använda sig av skrivande vara hjälpsamt. I en skrivterapi kan man beskriva, klargöra och förändra negativa tankar och känslor inför en traumatisk livshändelse. Det kan då gälla oavsett om det är patienten eller terapeuten som skriver. Men exakt hur den verksamma mekanismen ser ut vid skrivterapi är oklart. För de individer som plågas av följderna av ett trauma kan skrivterapin vara ett sätt att närma sig smärtsamma minnen och på så sätt lära sig att leva med det som har hänt. Patienten som skrivit den inledande texten lägger inte längre all skuld på sig själv för det som har hänt och har hittat sätt att sätta gränser och stå upp för sig själv. Skrivandet fortsätter hon med.

4 x Skrivskola med James Pennebaker
James Pennebaker är professor i psykologi vid University of Texas och har använt sig av ett speciellt tillvägagångssätt för att studera effekten av skrivande på hälsan. Instruktionen nedan ger dig möjlighet att testa Pennebakers metod på egen hand. Att skriva om en stressfylld livshändelse kan vara smärtsamt. Det finns dock ingen forskning som visat att skrivande om stressfyllda livshändelser skulle vara skadligt. I Sverige finns ingen egen förening för psykologer och psykoterapeuter som tillhandahåller skrivterapi, men om du går i terapi kan du fråga om din behandlares kunskap om metoden.
1) Under de kommande fyra dagarna skulle jag vilja att du skriver ner dina allra djupaste tankar och känslor om antingen en traumatisk livshändelse eller en viktig känslomässig händelse som format dig och ditt liv.
2) När du skriver, släpp verkligen taget och undersök dina djupaste känslor och tankar inför det som hände.
3) När du skriver om händelsen så undersök vad den inneburit för dina relationer till andra människor, inklusive dina föräldrar, din partner, dina vänner eller släktingar. Du kan också knyta samman händelsen med ditt förflutna, ditt nuvarande liv och din framtid – eller vem du har varit, vem du vill vara och vem du är nu.
4) Du kan skriva om samma händelse eller erfarenhet under alla fyra dagar eller skriva om olika händelser varje dag. När du skriver, bry dig inte om stavning, grammatik eller meningsbyggnad. Den enda regeln är att när du börjar skriva så skriv tills 15–20 minuter har gått.

Daniel Maroti är legitimerad psykolog och specialist inom klinisk psykologi. Hans artikel publicerades först i Modern Psykologi 2/2018Pappersutgåva | För skärm (Google play) | För skärm (Itunes) | Prenumerera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s