I år får psykologin Nobelpris

fig 3_ek_pop_sv_beteendeekonomi_Simon-NY
Jonas Mattssons artikel är hämtad ur Modern Psykologi 12/2017.

Ekonomipriset till Alfred Nobels minne belönar mötet mellan ekonomi och psykologi.

Handelshögskoleprofessorn Micael Dahlén spontandansade i SVT:s studio när ekonomipriset tillkännagavs i oktober. Men frågan är om jublet inte var minst lika stort i psykologikretsar.

Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne handlar nämligen om det som kallas för beteendeekonomi och ligger i gränslandet där ekonomi och psykologi möts. Pristagaren heter Richard H. Thaler och är verksam vid University of Chicago i USA.

– Hans största bidrag är att han öppnade upp det här nya området. Jag blev ju jätteglad när priset tillkännagavs, säger Martin Hedesström, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, där han forskar utifrån Richard H. Thalers teorier.

Den beteendeekonomiskt inriktade nationalekonomen Johanna Möllerström, professor vid Humboldt-universitetet och verksam vid det ekonomiska forskningsinstitutet DIW i Berlin, instämmer från sitt håll.

– Det var jätteroligt förstås. Han är dessutom en rolig och bra person, säger hon.

Man behöver inte ha mött Rich-ard H. Thaler personligen för att charmas. I sin självbiografi Misbehaving: The making of behavioral economics från 2015 (Beslut och beteenden, Volante 2016) berättar han medryckande om hur han och hans kolleger sablade ner idén om Homo economicus, den rationella individ som den traditionella nationalekonomin bygger på. I stället för vad Richard H. Thaler lite nedlåtande kallar econs studerar han humans, helt enkelt riktiga människor med sina fel och brister. Varför struntar vi i att se över våra bolån samtidigt som vi jagar extrapriser i matbutiken? Varför äter vi oss mätta på nötter när vi vet att det snart kommer en delikat middag? Och varför räcker det inte att myndigheterna informerar oss om klimatsmarta val för att vi ska välja gröna alternativ?

Svaret stavas kognitiv bias, en rad tankefel som vi gör i vardagen. Det går inte att tala om Richard H. Thaler utan att nämna 2002 års ekonomipristagare, psykologen Daniel Kahneman, som han arbetat med i början av sin karriär. Det är med Daniel Kahnemans och hans parhäst Amos Tverskys automatiskt snabbtänkande ”system ett” som vi gör alla dessa tankefel, medan nationalekonomernas econs endast tycks leva i det analytiska universum som kallas ”system två” och mer sällan är påslaget.

– Thaler har jobbat i samma anda som Tversky och Kahne-man på många sätt. Men han har ännu mer fört in det i nationalekonomin. Daniel Kahneman är trots allt psykolog, även om han var en extremt värdig mottagare av ekonomipriset, säger Johanna Möllerström.

– Richard Thaler har en annorlunda utgångspunkt, i traditionell nationalekonomi, och har sedan systematiskt tagit reda på varför de antaganden som vi grundar den på inte stämmer. Det är ett enormt viktigt bidrag, säger hon.

Av alla sätt som vårt automatiska tänkande lurar oss på är Johanna Möllerström särskilt förtjust i ägandeeffekten, eller endowment-effekten.

– Om man äger något så ser man annorlunda på det. Det kan förklara mycket om till exempel varför detkänns annorlunda att bo i bostadsrätt än i hyresrätt. Som jag ser det förklarar det många av fördelarna med äganderätten.

Hon nämner även mental bokföring, som lyfts fram i Nobelkommitténs presentation av priset. Richard H. Thaler själv har förklarat fenomenet med en anekdot om hur skådespelaren Dustin Hoffman en gång bad sin kollega Gene Hackman om ett lån för att köpa mat. När de kom in i Hoffmans kök såg Hackman flera burkar fulla med pengar. Varför behövde han då ett lån? Jo, just burken som det stod ”mat” på var tom. Berättelsen illustrerar hur vi skapar olika konton i vårt medvetande, som sedan avgör hur vi hanterar pengar inom olika områden.

– Om jag skulle välja ut vad jag tycker är den bästa idén så är det detta med mentala konton. Det förklarar väldigt mycket om varför vi inte gör som den ekonomiska standardmodellen sagt att vi borde, säger Martin Hedesström.

Utifrån kunskapen om människors irrationalitet har Richard H. Thaler forskat om redskap för att komma ur dessa kognitiva fällor. När han tillsammans med juristen Cass Sunstein gav ut boken Nudge 2008 (Knuffandets politik, Daidalos 2015) dröjde det inte länge förrän såväl Obama-administrationen som den brittiska regeringen hört av sig för rådgivning. Som termen antyder handlar nudging om att ge små puffar eller knuffar i den riktning man vill att människor ska bete sig.

– En nudge är att göra en förändring i valarkitekturen utan att ta bort några alternativ, säger Johanna Möllerström.

Ett exempel från Nudge är hur pissoarerna på Amsterdams flygplats försetts med en bild av en fluga nära hålet – vilket minskade kisset på golvet med 80 procent. Och ett helt kapitel ägnas åt svagheterna i hur fondvalen i den svenska premiepensions-reformen presenterats för medborgarna – och hur det hade kunnat göras bättre.

– Thaler har fört in nudging-begreppet och börjat tänka systematiskt kring vad det här innebär för politiken och vilka möjligheter som finns för att påverka valsituationer, utan att bestämma över människor. Hur vi kan påverka vad människor väljer, till exempel att öka sparandet genom att sätta ett förval som ger ett högre sparande, säger hon.

I dag har drygt 50 länder särskilda enheter som arbetar med att tillämpa beteendeekonomisk kunskap. Även Världsbanken och EU-kommissionen har hoppat på nudge-tåget. I Sverige har bland annat Naturvårdsverket lagt pengar på beteendeekonomisk forskning och Finansdepartementet gav år 2016 ut en rapport om att Sverige bör satsa mer på nudging.

– Thaler har banat väg för alla dessa samarbeten som skett mellan politiker och nationalekonomer, där man undersöker hur man kan tillämpa det här, säger Johanna Möllerström.

Martin Hedesström hoppas att årets ekonomipris kommer att leda till att beteendeekonomi sprids till fler samhällsområden.

– Inom miljöbeteende sker det jättemycket redan nu. Inom hälsa och livsstil, där kan det göras mycket, säger han.

Manipulation är ett ord som kastas efter nudge-förespråkarna med jämna mellanrum – och visst skulle man kunna se det så. Men alla val man ställer människor inför innebär en nudge, argumenterar Richard H. Thaler. Vare sig man vill det eller inte så designar man alltid beteendet hos andra männis-kor, beroende på hur man beter sig emot dem eller hur man utformar miljön – från offentliga toaletter till myndighetsblanketter. Och i det läget är det ju bättre att vara medveten om vad man gör än att lämna det åt slumpen.

– Det finns mycket man måste vara medveten om och man måste använda verktygen med yttersta försiktighet. Men det gäller ju alla verktyg som politiker har i sin verktygslåda, säger Johanna Möllerström. 

Eller som Richard H. Thaler brukar skriva när han signerar sina böcker: Nudge for good.

3 x Thaler
MENTAL BOKFÖRING
Richard H. Thalers teori om mental bokföring förklarar hur människor förenklar finansiella beslut genom att skapa separata konton i sitt medvetande, och baserar varje enskilt beslut på dess effekt inom ett av dessa konton snarare än dess effekt på hela förmögenheten.

NUDGE
Att likt Odysseus lockas av kortsiktiga frestelser hotar våra mer långsiktiga intentioner. I sin forskning har Richard H. Thaler visat hur puffar, nudges, kan hjälpa människor till bättre självkontroll exempelvis i sitt pensionssparande.

RÄTTVIST PRIS
Richard H. Thaler har visat hur konsumenternas känsla för rättvisa kan få företag att avstå från att höja sina priser i tider av ökande efterfrågan, men inte i tider av ökande kostnader.

Jonas Mattssons artikel är hämtad ur Modern Psykologi 12/2017: Pappersutgåva | För skärm (Google play) | För skärm (Itunes) | Prenumerera
Artikeln har även publicerats i Forskning & Framstegs Nobelspecial, 10/2017.

 

1 Comment

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s