Postsanningens psykologi
På världens mest inflytelserika post sitter en man som porträtterats som impulsstyrd, fördomsfull och narcissistisk. USA:s president beskrivs som en förnekare av fakta, en man som avvisar saktmod och eftertanke, som sprider lösa rykten och skvaller och i många avseenden framstår som en foliehatt. En konspirationsteoretiker.
– Jag är egentligen inte så förvånad över att människor röstade på Donald Trump. Det som förvånar men också fascinerar mig är Donald Trump själv, säger Frida Stranne, doktor i freds- och utvecklingsforskning och lektor vid Högskolan i Halmstad.
– Han är som ett barn. När någon går emot honom politiskt så attackerar han på personnivå och driver personliga vendettor. Han reagerar i affekt och slår under bältet. Det finns nog många politiker som drivit kampanjer med budskap som inte håller för närmare granskning tidigare, men Donald Trump har tagit detta till helt nya nivåer.
Listan över Trumps anklagelser om konspirationer och oegentligheter är lång och låter sig inte presenteras i sin helhet. Mest uppmärksammat är kanske hans engagemang i birther-rörelsen, som hävdar att Barack Obama inte är född i USA. När det visade sig att Hillary Clinton rent numeriskt fått fler röster hävdade han att tre miljoner ”tjuvröstat” på henne. Han har sagt att klimathotet är ett påhitt av Kina och att Clinton var inblandad i mordet på sin advokat.
Det konspirationsteoretiska tänkandet har en lång tradition. En av 1800-talets mest spridda teorier är Sion vises protokoll – ett dokument som sades bevisa att judar världen över gått samman för att nå världsherravälde. Redan på 1920-talet motbevisades detta och i dag vet man att dokumentet har helt andra källor, bland annat en satirisk pamflett riktad mot Napoleon III.
De flesta konspirationsteorierna handlar om vetenskap, politik och på senare år klimatet. En artikel i American journal of political science från 2014 visar att ungefär hälften av amerikanerna tror på någon av de mer spridda konspirationsteorierna, som att staten var inblandad i 11 septemberattackerna 2001 eller att det finns bot mot cancer som myndigheterna hemlighåller. Opinionsundersökningar pekar på att 70 procent av USA:s befolkning tror att någon form av konspiration ligger bakom mordet på president John F. Kennedy 1963.
Annons:
Forskning visar att svenskar har betydligt större tillit än amerikanerna, både till sina medmänniskor och till stat och myndigheter. Men även här grasserar idéer om exempelvis chemtrails, alltså att myndigheterna utsätter oss för en systematisk giftbesprutning med hjälp av flygplan, eller att myndigheterna mörkar forskning om farlig strålning från mobiler och wifi. Händelser som Palmemordet och Estoniakatastrofen har sina egna floror av konspirationsteorier.
I oktober utsåg Oxford Dictionaries 2016 års internationella ord. Valet föll på post truth, eller postsanning. Bland annat Brexit-omröstningen i Storbritannien och Trumps valkampanj i USA bidrog till att användningen av ordet ökade med hela 2 000 procent. Postsanning handlar om ett politiskt klimat där opinionen påverkas av känslorelaterade argument snarare än av fakta.
Efter det amerikanska presidentvalet har Frida Stranne som en del av sin forskning rest runt i USA och pratat med väljare. Just Trumps tendens till känslomässiga argument tycks vara nyckeln till framgång.
– Många röstade på honom för att han upplevs som autentisk. Människor säger: ”Ja, ja, Trump säger överdrivna saker, han talar inte alltid sanning men eftersom han alltid säger precis vad han menar och inte ljuger som andra politiker så litar jag på honom.” Så resonerar många som jag talat med, berättar hon.
Donald Trump kan oroväckande lite, både om det amerikanska politiska systemet och om utrikespolitik, men det han kan är att läsa av stämningsläget, menar Frida Stranne.
– Han är oerhört insatt i alla de känslor som finns i det amerikanska samhället och han vet hur han ska spela på dem. Han har trummat ut vissa enkla budskap som triggat igång känslor hos många, oavsett om du är vit arg man, fattig eller tillhör medelklassen.
Det finns många sätt att förklara konspirationsteoretiskt tänkande och misstro. Ibland hänförs det till olika personlighetstyper och andra individuella faktorer.
Studier visar exempelvis att tron på konspirationsteorier ofta kan relateras till sådant som låg självkänsla, en instabil tillvaro och misstro mot myndigheter. Ibland pratar man inom psykologin om en jumping to conclusions-bias hos individer som har lätt att dra förhastade slutsatser och som är mer benägna att tro på konspirationsteorier. Studier har också visat att tron på konspirationsteorier ofta sammanfaller med tron på paranormala fenomen.
Andra forskare menar att det individuella perspektivet blir allt för förenklat, att vi måste se det ur ett samhällspolitiskt och kulturellt perspektiv.
Mattias Lundberg är psykolog och debattör som gjort sig känd som en motståndare till pseudovetenskap och faktaresistens. Nyligen gav han och Stefan Söderhäll ut ”Det är sant – det stod ju i tidningen!” En bok om hur du undviker att bli lurad (Aplato 2016).
– Även om vi blivit bättre på källkritik så är flödet av information så stort att vi inte kan eller klarar av att ifrågasätta allt vi läser och hör, säger han.
Att fastslå exakt vad som är en konspirationsteori kan vara ganska knepigt. Många forskare pratar om det som en sorts berättelser om makt och pengar, om hur individer eller organisationer kämpar för att befästa eller bibehålla kontrollen över andra människor genom att skapa hemliga sammanslutningar eller överenskommelser.
Konspirationsteorierna kan ses som ett kulturellt uttryck där lekmän och medborgare tillåts ifrågasätta trovärdigheten och tillförlitligheten hos makten. Genom konspirationsteorierna kan man skapa sammanhang kring företeelser som upplevs som obegripliga.
Samtidigt ser man i forskningen att det konspirationsteoretiska tänkandet har stark koppling till destruktiva krafter som rasism, politisk extremism och våld. Risken att helt felaktiga teorier och vanföreställningar får fäste hos allmänheten och påverkar människors beteende på sätt som får negativa konsekvenser, är ett viktigt skäl till att forska om konspirationsteorier, menar forskarna själva.
En i dag helt motbevisad konspirationsteori är att vaccin orsakar autism (något som inte hindrat Donald Trump från att sprida myten) och att vaccinationsprogram är ett sätt att hålla den ekonomiskt viktiga läkemedelsindustrin om ryggen. I dag låter mellan 97 och 98 procent av föräldrarna i Sverige vaccinera sina barn. Men om konspirationsteorierna om vaccination får fäste, så att människor slutar vaccinera och barnsjukdomarna börjar spridas igen i större skala, skulle det få oerhörda konsekvenser. Å andra sidan så finns det en rimlighet i att vara kritisk mot läkemedelsindustrin, som är en bransch som varit inblandad i många korruptionsskandaler och andra allvarliga händelser, exempelvis Neurosedynskandalen på 1960-talet.
Att argumentera mot utsagan att världen styrs av ödlor från rymden, så som den brittiske miljöpartisten David Icke påstått, är nog ingen stor utmaning för den som vill slå ett slag mot faktaresistens. Men när det gäller branscher där vi vet att det förekommit korruption, och som verkligen förtjänar ordentliga genomlysningar, så är det svårare att skilja mellan det destruktiva konspirationsteoretiska tänkandet och ett sunt ifrågasättande.
För att komma till rätta med den här problematiken krävs nya verktyg. År 2016 publicerade forskaren David Robert Grime vid Oxford university i Storbritannien en studie, där han skapat en metod för att räkna ut sannolikheten för att någonting verkligen är en konspiration. Rent statistiskt, menar Grime, är sannolikheten för verkliga konspirationer mycket låg. Framför allt visar han statistiskt att konspirationer sällan förblir dolda eftersom konspiratörerna avslöjar sig.
– Vi måste också komma ihåg att de flesta som håller på med konspirationsteorier, pseudovetenskap eller faktaresistens inte är charlataner. De är bara okunniga, säger Mattias Lundberg.
Ofta har de drabbats av det som brukar kallas Dunning-Kruger-syndromet, menar han. Det är en sorts kognitiv bias – ett systematiskt tankefel. I studier kunde forskarna David Dunning och Justin Kruger vid Cornell university i USA visa att det finns ett samband mellan okunnighet och självöverskattning. Ju mindre du kan om ett ämne, desto sämre är du på att uppskatta din egen kompetens och tenderar därför att överskatta dina egna förmågor.
En annan kognitiv snedvridning som Trump systematiskt använder sig av är det som inom psykologin kallas för confirmation bias.
– Han säger saker som får människor att reagera med ”precis så är det”, säger Mattias Lundberg. Vi söker hela tiden ordning och reda i vår förståelse av världen. Kan någon presentera ett snyggt och sakligt budskap som stöder det perspektiv vi har från början, så tenderar vi att köpa det.
I våra filterbubblor, där de sociala mediernas algoritmer sållar fram budskap som liknar det vi redan läst och gillat, får vi allt svårare att ta till oss motstridig information. I postsanningens tidevarv tar konspirationsteorierna hela tiden nya vändningar. Hur ska vi till exempel förstå att vissa av de konstigaste men också mest spridda ”nyheterna” om Donald Trump visade sig vara påhittade? Som anklagelserna om att Trump skulle har anlitats av paret Clinton för att ställa upp som Hillarys motkandidat. Genom att bete sig kontroversiellt och provocerande skulle han se till att Hillary vann.
Och under hösten anklagades oljebolaget Exxon Mobil – vars dåvarande vd, Rex Tillerson, i december nominerades till utrikesministerposten av Trump – för att finansiera klimatförnekare. Exxon Mobil själva kallade anklagelserna för konspirationsteorier som härrörde från Rockefellers välgörenhetsfonder.
Vad ska vi tro när konspirationsteorierna nu haglar från alla håll?
– Vi vet från forskning, bland annat från Göteborgs universitet, att det finns en liberal eller vänstervriden tendens inom medier och akademi och en konsensussyn på sanning och om vad som är rätt. Men det är inte så enkelt som att Trump alltid ljuger och att Hillary Clinton representerar det ultimata uttrycket för sanning, säger Lars Trägårdh, professor i historia och USA-kännare.
Konsensusmentaliteten i medierna är enligt Lars Trägårdh något som retar upp dem som står utanför och detta blir en grogrund för populistiska företeelser, som Breitbart News vars tidigare chef, Steve Bannon, är Trumps chefsstrateg.
– Vi vet också att förutsättningarna för det offentliga samtalet har förändrats. Att vi i dag talar förbi varandra på grund av ett fragmentiserat medielandskap, där vi framför allt får information som bekräftar sådant vi redan tycker.
Lars Trägårdh tycker att det finns anledning att förhålla sig kritisk till medierna.
– Trumps vinst är ett tecken på att de liberala medierna har förlorat tolkningsföreträdet om sanningen och jag gissar att många är upprörda över det. Vi har redan sett konspirationsteorier från liberalt håll och vi kommer säkert att se fler konspirationsteorier framöver om vad Trump och hans gäng har för sig, säger han.
USA har alltid varit en hemvist för västvärldens dominerande konspirationsteorier. Kanske beror det på att det i det amerikanska samhället saknas något som annars i hög utsträckning har präglat exempelvis det svenska, nämligen tilliten till medmänniskor och till staten och dess institutioner.
– Institutioner fungerar som redskap för att bygga upp gemensamma värderingar. Den höga tilliten som vi har i Sverige går att härröra till sådana fenomen som folkskolan och värnplikten. Samhällets institutioner och gemensamma medier var länge det som gjorde att människor integrerades in i en hyfsat liknande ideologi om vad som är ett gott samhälle och hur det ska utformas.
Gemensamma medier gjorde dessutom att man var tvungen att ta till sig åsikter och synpunkter som inte alltid stämde överens med de egna.
– Men i det medielandskap vi ser växa fram befinner vi oss i stället i små bubblor där vi endast möter människor och åsikter som liknar oss själva. I den här polariseringen får tvivelaktiga fakta och konspirationsteorier starkare fäste.
Lars Trägårdh ser en utveckling som oroar honom.
– När förutsättningarna för de gemensamma samtalen försvinner och förtroendet för de gemensamma institutionerna sjunker har vi receptet på ett samhälle i förfall. I USA har det här gått långt, och i Sverige ser vi en liknande utveckling. Än är det inte för sent här, men vi måste våga prata med människor som inte tycker som vi. Annars lämnar vi fältet öppet och förlorar på walk over mot odemokratiska krafter.
6 ord som tänjer på sanningen
1. Konspiration. En komplott eller sammansvärjning. En konspirationsteori är en hypotes om en sammansvärjning som kan visa sig stämma men som lika gärna kan vara felaktig.
2. Postsanning. Post truth betecknar omständigheter där objektiva fakta påverkar den allmänna opinionen mindre än känslor och personliga uppfattningar.
3. Filterbubbla. Personligt anpassade resultat av en sökning efter information, till exempel då en användare använder en sökmotor på internet och en algoritm anpassar eller filtrerar träfflistan, beroende på uppgifter om användaren, såsom vad denna har sökt och klickat på tidigare eller var den befinner sig.
4. Faktaresistens. Förhållningssätt som innebär att man inte låter sig påverkas av fakta som talar emot ens egen uppfattning, som i stället grundas på till exempel konspirationsteorier.
5. Falska nyheter. Fake news är påhittade nyheter som sprids via sociala medier. Syftet kan vara att sprida politisk propaganda och desinformation eller helt enkelt bara att skämta eller driva trafik till en specifik webbsida och tjäna pengar.
6. Kognitiv bias. En systematisk snedvridning i vårt sätt att tänka, som kan få en människas subjektiva bild av omvärlden att avvika från verkligheten.
Lotten Wiklunds artikel publicerades först i Modern Psykologi 2/2017: Pappersutgåva | För skärm (Google play) | För skärm (Itunes) | Prenumerera
