Sluta vara så himla passiv-aggressiv

passive-aggressive
I passiv-aggressiv kommunikation kombineras viljan att sätta dit andra med en vilja att står upp för sin åsikt. Illustration: Graham Samuels.

Har du problem med att stå upp för dina åsikter och idéer? Knyter du ofta näven i fickan? Har du någonsin utfört en arbetsuppgift lite slarvigt för att hämnas på en kollega? Då är det nog dags att skaffa en mer funktionell kommunikationsstil.

Här är 7 steg i rätt riktning.

Psykologen Randy Paterson har skrivit boken The assertiveness workbook: How to express your ideas and stand up for yourself at work and in relationships (New Harbinger Publications 2000). Boken syftar till att hjälpa läsaren att hitta en mer självsäker kommunikationsstil. Motsatsen är att antingen vara passiv, aggressiv eller passiv-aggressiv, som är en kombination av de två förstnämnda. Ilskan från den aggressiva stilen får dig att vilja ”komma åt” andra, medan det passiva hindrar dig från att göra det direkt och öppet. Att vara självsäker i sin kommunikation innebär å andra sidan att du står upp för dina åsikter, berättar om dina idéer och säger nej med gott samvete. Typiska vinnarbeteenden i de flesta sammanhang, inte minst på arbetsplatsen. Stegen nedan visar hur du lämnar en passiv-aggressiv kommunikationsstil.

1. Kartlägg läget. När vi kommunicerar självsäkert så uttrycker vi våra tankar, känslor och idéer. Vi vågar ställa krav på att andra människor ska behandla oss bättre och vi säger ifrån om någon uttrycker något som är olämpligt. Det handlar inte om att sätta folk på plats – sådana beteenden hör mer hemma i den aggressiva kommunikationsstilen. En första utvärdering av nuläget är att fråga dig själv hur viktigt det är för dig att vara självsäker. Skatta det på en skala mellan ett och sju, där sju är lika med ”jätteviktigt”. Därefter funderar du på hur väl nuläget matchar din bild av hur du vill ha det. Sätt en etta om det inte alls matchar hur du vill ha det och en sjua om du redan lever exakt som du vill ha det.

2. Uppmärksamma dina tankar. En idé hämtad från den kognitiva psykologiskolan är att våra känslor och beteenden styrs av hur vi tolkar vår omvärld. Sådana tolkningar baseras på vilka föreställningar vi har om hur världen fungerar. Många har exempelvis föreställningen om att självsäkerhet innebär att man är brutalt ärlig, vilket kan såra andra. En passiv-aggressiv person har ofta föreställningen att personer omkring en borde förstå hur jobbigt man har det. Nyckeln till att bli av med dysfunktionella föreställningar är uppmärksamhet. Vilka tankar om hur saker fungerar hindrar dig från att vara mer självsäker? Se om du kan notera några nästa gång du ställs inför en situation du kunde ha varit självsäker i.


Annons:
Prenumerera


3. Se upp för könsstereotyper. Kommunikationsstil är tyvärr ännu ett område där stereotypa uppfattningar om hur män och kvinnor ska bete sig begränsar vår beteende-repertoar. Som kvinna kanske du förväntas vara relationsbärare och att sätta allas trivsel före dina egna behov. Attityden mot män kan i stället vara att de ska kunna ta emot kritik och inte ”gnälla”. Fundera över vilka implicita önskemål från andra om hur du ska kommunicera som hindrar dig från att agera mer rakt.

4. Hitta träningssituationer. Vägen till självsäkerhet går genom träning och ännu mer träning. Ingen blir självsäker över en natt så det gäller att identifiera ett par enklare situationer där du kan träna på att vara självsäker. Det kan handla om att uttrycka sin åsikt och sina behov när någon frågar om var ni ska äta lunch. Ett annat tillfälle är när någon ber dig att tycka till om något. Det kan vara bra att repetera vad du ska säga innan. Undvik att be om ursäkt för att du har en åsikt. Låt alltså bli att säga ”ursäkta men jag måste bara säga” eller ”jag har kanske inte så bra koll men”. Det finns tillfällen då ingen har bett om din åsikt men där det ändå är viktigt att du uttrycker den. Då kan du säga något i stil med ”jag vet att du inte bett om min åsikt Sara, men att ha en järv som husdjur är en riktigt dålig idé”.

5. Lär dig att ta emot en komplimang. Utan feedback vore det svårt att veta vad vi gör rätt och vad vi gör fel. Mindre självsäkra individer har ofta svårt att ta emot positiv feedback. Det kan handla om att diskvalificera sin egen insats:
– Bra jobbat!
– Jag? Nej, jag bidrog knappt med någonting.
En annan taktik är den så kallade bumerangen, där en komplimang alltid möts med en komplimang. Träna in ett par standardsvar så som ”Tack, jag la ner mycket jobb på det” eller ”Kul att du gillade det”. Efter några dagars träning så ska du se att det blivit mycket lättare att ta emot komplimanger.

6. Träna på det självsäkra nejet. Det är vanligt att det uppstår en viss irritation hos den passiv-aggressiva mot den som ber om något. Att personen borde förstått att hen inte ens borde ha bett dig om en tjänst. Att vara självsäker är att acceptera att människor har rätt att be dig om vad som helst, och att du alltid har rätt att säga nej. Randy Paterson föreslår ett par strategier för att säga nej. Den första innebär att du bestämmer vad du tycker innan du börjar prata. Många mindre självsäkra personer väntar inte ens på att få en fråga. I stället agerar de på minsta lilla hint. Den andra strategin innebär därför att alltid vänta med sitt svar tills dess att du faktiskt fått en konkret fråga. Du behöver heller inte alltid be om ursäkt för att du säger nej. En ursäkt kan uppfattas som att personen som bad dig om en tjänst faktiskt hade anledning att förvänta sig att du skulle ställa upp.

7. Lär dig att ta emot negativ feedback. Att höra vad man gör fel är aldrig roligt. Det är viktigt att komma ihåg att negativ feedback sällan är en spegelbild av verkligheten. Den färgas av avsändarens humör, om denne har orealistiska förväntningar och om denne är rädd för hur feedbacken ska landa. Vanliga reaktioner kan i sin tur vara rädsla eller ilska. Många börjar dessutom försvara sig eller kommer direkt med en ”motattack”. Mer funktionella reaktioner inkluderar att validera avsändarens perspektiv och känslor. Säg exempelvis ”jag förstår delvis hur du kan känna så” eller ”det här verkar vara viktigt för dig”. Att be avsändaren att konkretisera sin kritik är också en lämplig reaktion: ”Kan du förklara lite utförligare?”

Niklas Laninge är psykolog och driver den digitala utbildningstjänsten Dailybitsof.com. Den här artikeln publicerades först i Modern Psykologi 2/2016: Pappersutgåva | För skärm (Google play) | För skärm (Itunes) | Prenumerera

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s