Så funkar fotbollsspelares hjärnor

bollskalle
En tidigare version av Agnes Dunders artikel finns i Modern Psykologi 6/2016, ute nu.

Ett vetenskapligt test kan avgöra om du har hjärna nog att bli landslagsspelare i fotboll.

”Ibland händer det på planen att jag gör något som jag inte tänkt själv. Plötsligt gör jag bort två gubbar utan att det var meningen. Om jag sitter och funderar – hur gör jag – så kan jag inte förklara. Det bara kommer på matchen. Jag får bilder i huvudet. Det är sådana stillbilder, allting står stilla, och där hittar jag lösningar. Typ mina dribblingar och det. När allting går så snabbt. Men så bara ibland – stannar det till. Så hittar jag luckorna. Varför kan jag inte förklara.” (Zlatan Ibrahimovic i tidningen Offside 1/2001)

För att bli en hyfsad fotbolls-spelare behöver du en bra fysik och ett bollsinne. Du ska orka springa över hela planen, ha styrkan att vinna en duell på mitten och bollsinne nog att sätta bollen i krysset.

Men för att bli en riktigt bra fotbolls­spelare, en ny Zlatan, krävs det något mer. Vissa kallar det för spelförståelse – fotbolls­entusiaster kan till och med dra till med ord som fotbollsmagi.

Hjärnforskare använder hellre uttrycket exekutiva funktioner.
– Det är en kontrollfunktion som ligger över de andra processerna i hjärnan, som reglerar hur resten av hjärnan bearbetar information, säger Predrag Petrovic, specialistläkare i psykiatri och docent vid Karolinska institutet.

Det kan handla om förmågan att uppdatera målen man vill uppnå, skifta mellan olika beteenden och hämma tidigare inlärda beteenden för att nå ett visst mål.
– Det är en egenskap som är särskilt viktig när det finns en konflikt i hjärnan eller när det går väldigt snabbt, precis som i fotboll.

Predrag Petrovic är en av flera forskare vid Karolinska institutet som har undersökt både svenska och internationella fotbollsspelares hjärnor i flera års tid. Formeln till mätningen hittade de i ett test som i vanliga fall används för att mäta neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
– Det hela började med en nyfikenhet att testa personer som har väldigt väl fungerande exekutiva funktioner. Man har tidigare mätt personer med dåligt fungerande exekutiva funktioner, som kanske lider av adhd, autism eller hjärnskador i pannloben. Men vi vände på det och tänkte att fotbollsspelare, och kanske framför allt mittfältare, måste ha extremt fungerande exekutiva funktioner. De måste ju hela tiden bearbeta ny information och ta nya, avgörande beslut i pressade lägen, berättar Predrag Petrovic.

Sagt och gjort, forskarna styrde om testet. Till en början reste de land och rike runt och testade fotbollsspelare från division I till allsvenskan. Sedan fortsatte de ner till det spanska storlaget FC Barcelona och testade spelare som Xavi och Andrés Iniesta. Resultaten var tydliga.

Testen av de svenska spelarna visade att det fanns klart signifikanta skillnader. Redan spelarna i division 1 klarade testerna för exekutiva funktioner betydligt bättre än svenskar i genomsnitt. De allsvenska spelarna utmärkte sig ännu mer. Det visade sig att bara några procent av befolkningen har den hjärna som krävs för att klara av spel på allsvensk nivå.
Resultaten från den internationella turnén var än mer uppseendeväckande.
– När vi testade Xavi och Iniesta hade de precis kommit tillbaka från en bortamatch. Det var sent på kvällen och vi satt i ett litet rum alldeles intill en magnetröntgen och spelarna blev filmade samtidigt. Men trots att förhållandena knappast var optimala så visade deras testresultat att det bara är en på tusen i befolkningen som är på deras nivå när det gäller hjärnans exekutiva funktioner, säger Predrag Petrovic.

Gåtan om fotbollsspelare hade äntligen fått sitt svar, eller?
– Fysik och teknik i alla ära, men spelförståelsen är det som gör en fotbollsspelare, säger Ola Andersson, expertkommentator i Viasat och före detta mittfältare med både allsvenskt spel och landslagsspel i bagaget.
– Det kan låta galet, men om jag vore tränare för ett lag skulle jag hellre ställa upp tio spelare på plan som hade spelförståelse men saknade fysik och kondition än tvärt om. Men samtidigt krävs det väldigt olika typer av snabba beslut beroende på var du spelar på planen.

Predrag Petrovic håller med:
– Testerna vi har gjort ger en förenklad bild och det är klart att det finns utrymme för andra typer av spelare på plan. En spelare med adhd skulle nog klara sig utmärkt med en viss typ av spel på en viss position. De exekutiva funktionerna spelar en mindre roll om du är anfallare eller back.

Om formeln för att bli en riktigt bra fotbollsspelare är fysik + bollsinne + spelförståelse så är komponenterna för ett svenskt EM-slutspel 2016 tålamod + tålamod + ytterligare tålamod. Sverige fick en seg start på EM-kvalet med bara en seger på de tre inledande matcherna. Sverige som var tippade att sluta tvåa i sin kvalgrupp blev till slut trea och fick sikta in sig på playoff, ett extra kvalspel om de sista EM-biljetterna, mot Danmark. Väl där i en andra och avgörande match, inför

36 051 åskådare i Köpenhamn satte först Zlatan Ibrahimovic en hörna i den 19:e minuten.
Sedan, med en kvart kvar av matchen och ett allt större tryck från Danmark, fick Ibrahimovic chansen igen när domaren blåste för frispark. Han tog lugnt upp bollen, tittade upp och drog sedan till med en mäktig frispark – hård, skruvad och välplacerad.
– Zlatan har ett psyke för sig. Han är bra var han än spelar, och presterar på topp oavsett, säger Ola Andersson. Men rent generellt har det svenska landslaget en historik som ett väldigt stabilt landslag. Många spelare som kanske inte presterar på topp i sina respektive klubblag har en förmåga att höja sig när de kommer till en landslagssamling. De känner sig trygga i landslaget och det gör det enklare att hantera pressen som till exempel ett playoff innebär.

Danmark lyckades visserligen kvittera till 2–2 i slutminuten av den sista avgörande matchen, men med 2–1 från första mötet på Råsunda kunde Sverige hämta ut EM-biljetten tack vare Ibrahimovics två mål. Det talades om revansch – äntligen levererade det svenska landslaget när det krävdes. Zlatan Ibrahimovic själv ryckte på axlarna och sa rakt i Radiosportens mikrofon:
– Revansch för vadå? Vi har bara fokuserat på det vi ska göra, trott på det hela.

Känslokall? Ja, kanske det. När Predrag Petrovic och hans kolleger väl hade konstaterat att fotbollsspelares hjärnor faktiskt skiljer sig från oss vanliga människor var det dags att ta nästa steg. Vad var det som fick Zlatan att lägga upp den där bollen och slå in frisparken mitt i krysset till synes helt opåverkad av de 36 051 personerna i publiken? Den emotionella processen.
– Vi kallar det för hjärnans varma exekutiva funktioner. Det är en mekanism som liknar det andra vi studerat väldigt mycket, men som reglerar känsloprocesser. Är man bra på det ena, är man oftast bra på det andra. Det har gjorts tester på detta, men än så länge vet vi lite för lite. Men ser man på den press som vilar på fotbollsspelare under till exempel ett EM så förstår man att det är en viktig del att kunna hantera sådana här processer, om du ska prestera på toppnivå.

Under årets EM i Frankrike kommer det att krävas snabba beslut och känslokalla handlingar från såväl Zlatan Ibrahimovic som resten av landslaget om man ska ha en chans i gruppspelet.

Men om du någon gång själv yttrat en kommentar som ”Det där skulle till och med jag kunna göra bättre själv!” framför tv:n där hemma så vet du nu bättre. Chansen att du skulle ha den hjärna som krävs för att platsa i ett landslag är endast två på hundra. Att du dessutom skulle ha fötts med förmågan att stänga av dina känslor i tuffa situationer är än mindre.

Men skulle du råka sitta där i tv-soffan tillsammans med någon som faktiskt har uträttat saker på en fotbollsplan i en högre division ja, då kan du både räkna med att personen i fråga inte kommer att ha några större uppmärksamhetsbrister. Sällskapet kommer dessutom att kunna hålla ett jämnt humör samtidigt som du pratar sönder matchen.
– Personer med exeptionella exekutiva funktioner är mer jämna, och uppmärksamma, säger Predrag Petrovic.
– Mina vänner brukar säga att jag gillar att analysera saker, men jag tror ändå att jag tar ganska snabba beslut även till vardags, säger Ola Andersson. Jag är ganska bra på att snabbt bedöma om något måste analyseras eller inte, eller om det bara är att säga ja eller nej.

En tidigare version av Agnes Dunders artikel finns i Modern Psykologi 6/2016, ute nu: Pappersutgåva | För skärm.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s