Grit eller quit? Så vet du när det är dags att ge upp

För att nå sina mål är det bra att ha mycket grit, men det gäller också att veta vad som är värt att ge upp. Psykologerna förklarar.

Det dröjer sällan mer än ett par månader innan ambitionen om ett hälsosammare, mindre stressigt liv eller snyggare kropp har kört i diket. Vill du minska risken? Blanda en nyårscoctail av grit och quit.

Vad är det som gör att vissa människor verkar lyckas med allt de tar sig för? Det är den amerikanska psykologiprofessorn Angela Duckworths forskningsområde och slutsatsen är att det handlar om en kombination av uthållighet, inre driv och förmåga att inte ge upp när det blir tufft. Hon kallar det för grit och började förstå mekanismen när hon studerade vad som gjorde att kadetter på en av USA:s tuffaste militärutbildningar hoppade av eller lyckades ta sig hela vägen till examen. Ansökningsprocessen var lång och tuff och alla antagna var toppresterande personer, både fysiskt och psykiskt. Det visade sig att den helhetsbedömning, inklusive talang och IQ, som gjorts vid uttagningen inte gav en särskilt säker prognos för om kadetten skulle ta examen eller inte. Det gjorde däremot formuläret om uthållighet och ihärdighet som Angela Duckworth utvecklade och lät deltagarna fylla i.

Vad är grit?

Karin Brocki, professor på institutionen för psykologi vid Uppsala universitet, menar att grit hänger ihop med att ha förmåga att reglera känslor, tankar och beteende i linje med ett långsiktigt mål.

– Varje individ har en livsriktning och livsvärderingar och det första steget är att vara medveten om vad det är för en själv. Grit handlar om att komma närmare de målen, även om man inser att man kommer att stöta på motgångar.

Torkel Klingberg är professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet och forskar om barns lärande och kognitiva utveckling. Han säger att grit är ett medfött personlighetsdrag som är genetiskt men att man inte har grit gällande allt.

– Det kombineras med ett specifikt intresse och det är till en viss grad påverkningsbart. Angela Duckworth har till exempel sett det i sin forskning genom interventioner, som mindre utbildningsprogram.

Han lyfter även ett annat begrepp som hänger ihop med uthålligheten och drivet.

– De som har mer grit har också mer av ett growth mindset, alltså tro på att man kan påverka sina förmågor, vilket är en logisk kombination. Om du till exempel får ett barn att förstå att matte är någonting man kan påverka själv, premierar du barnets growth mindset. Det i sin tur kommer att göra att barnet får mer grit.

Karin Brocki är också inne på det spåret.

– Jag tror absolut att det är något man kan påverka, men att vissa har lättare för det än andra. Det har med självregleringen att göra, vilket i sin tur hänger ihop med utvecklingen av frontalloben. Den delen av hjärnan utvecklas sist och självregleringsförmågan når sin fulla kapacitet först omkring tjugofemårsåldern, så grit kan vara lite av en mognadsfråga, säger hon.

Hon berättar att man i forskningen om grit har hittat skillnader i olika typer av motiv som får individen att sträva vidare.

– För vissa är det främst hedonistiska upplevelser. De försöker undvika allt som känns jobbigt eller smärtsamt och väljer sina handlingar utifrån hur mycket njutning och lycka de kan få. Sedan finns individer som motiveras mer av engagemang och söker uppmärksamhetsabsorberande aktiviteter – attention seeking. Och så har vi de som drivs av altruism: aktiviteter som tjänar ett större syfte och har en djupare mening.

Den med grit drivs av mening

Enligt Karin Brocki har det visat sig att personer som har mycket grit drivs mer av mening än av hedonism och attention seeking, och liksom Torkel Klingberg lyfter hon growth mindset som något viktigt.

– De med mest grit tenderar också att vara ganska optimistiska, tror på sin egen kapacitet och att de kan förbättra sig över tid. Utmärkande för dessa personer är till exempel att de undviker att tänka ”gräset är grönare på andra sidan”. De investerar i stället mer kvalitativt i engagemang och ansträngning mot ett mål, säger hon.

Om du tänker att du är dum och svag för att du inte klarar av att komma in i de nya bättre vanorna du vill ha och att hålla i dem över tid, så har du sannolikt fel. Enligt Angela Duckworths forskning finns inget samband mellan att ha grit och att vara dokumenterat ”smart”, med till exempel högt IQ. Geniförklarade Albert Einstein ska till exempel ha sagt:“Det är inte det att jag är så smart; det är att jag står ut med problem längre.”

Den andra ingrediensen i din nyårscocktail stavas quit. Författaren och före detta pokerproffset Annie Duke har skrivit boken Quit – The Power of Knowing When to Walk Away (Penguin Publishing Group, 2022). Hon menar att grit och quit är beroende av varandra för att lyckas med det vi företar oss. I boken presenterar och diskuterar hon forskning om till exempel the sunk cost fallacy och loss aversion som psykologiska mekanismer att vara på sin vakt mot när man fattar beslut och sätter mål.

En blanding av grit och quit blir den perfekta cocktailen för att hålla nyårslöftet – eller något annat du tar dig för. Illustration: Jens Magnusson.

Vad innebär quit?

Teorin om the sunk cost fallacy introducerades av Richard Thaler, professor i beteendevetenskap och Nobelpristagare i ekonomi 2017, och studerades vidare av psykologerna Hal Arkes och Catherine Blumer. Teorin handlar om att ha svårt att avsluta något som man har investerat mycket tid, pengar eller anseende i, trots att fördelarna lyser med sin frånvaro. När vi faller in i beteendet är det känslor som styr beslutsfattandet och det görs på irrationell grund. Det känns för plågsamt att alla investerade resurser ska vara förgäves. Det man då missar att ta med i beräkningarna är vad det gör för framtida resultat, att fortsätta på samma (misslyckade) sätt som hittills.

Psykologerna Kahneman och Tversky var i sin tur de som skapade prospektteorin, i vilken fenomenet loss aversion är en del, som har beröringspunkter med the sunk cost fallacy. Den teorin pekar på att psykologisk smärta vid förlust av något är dubbelt så kraftfull som njutningen av att få eller vinna något. Människor föredrar oftare att ”spela säkert” i ett läge där chansen/risken är lika stor för att antingen ge en vinst på tusen kronor eller en förlust med lika mycket.

Beteendet beror på ett samspel mellan 1) hjärnfunktioner: amygdala, striatum och insula som särskilt aktiveras vid risk för förlust, 2) socioekonomiska förutsättningar: status i samhället, nätverk och vilken ekonomisk (o)trygghet man har samt 3) kulturell bakgrund: om samhället man lever i eller kommer från har en kollektiv eller individualistisk syn på människan. I det senare fallet är man mer benägen att tänka risk än chans eftersom man är mer utsatt än i ett kollektiv som kan fånga upp en.

Att avsluta saker kan alltså uppfattas som ett misslyckande av flera skäl. Men ofta finns inget egenvärde i att kämpa vidare mot något som inte längre är viktigt för dig. Med sunk cost och loss aversion i åtanke kan det finnas starka skäl att stanna upp och försöka se på situationen med ny blick, trots att det kan vara jobbigt, när det är dags att avlägga löften och att sätta mål. Genom att välja bort, kan vi ge plats för det som är meningsfullt.

”Genom att välja bort, kan vi ge plats för det som är meningsfullt”

– Grit handlar inte om att säga ja till allt, utan om att kunna säga nej till sådant som inte för dig närmare ditt mål. Grit är att kämpa vidare trots att det känns jobbigt i nuet, när det du gör trots allt tar dig åt rätt håll. Bara man inte blir rigid och kör på i alla lägen, för det handlar mycket om att kunna vara flexibel och nyanserad, säger Karin Brocki.

Torkel Klingberg anser också att omständigheter kring grit inte är svarta eller vita.

– Jag tror att graden av osäkerhet inför framtiden kan vara avgörande för hur vi ska hitta balansen. Om du till exempel inte har en aning om vad du vill studera, ja då kan det vara en klok strategi med trial and error. Ibland får man pröva olika saker och när det blir fel får man backa och testa något annat. Men när det handlar om till exempel barns lärande i grundskolan är det en väldigt låg grad av osäkerhet kring om det är bra eller inte att de kämpar på i skolgången även om det är motigt. I det fallet tippar balansen över åt att grit är bra.

Han tillägger att det är viktigt för alla att komma ihåg att när vi vill bli bra på något så kräver det att vi ibland gör svåra saker, får stå ut med misslyckanden och att känna frustration. Grit är ens vän då.

Förutom att behöva veta åt vilket håll du ska för att ha grit att ta dig till målet gäller det att syftet med nyårslöftet – eller i målsättning överlag – är något som är viktigt på riktigt för dig.

– Det första steget är att medvetandegöra vad du mår bra av. Inte vad rådande normer kan få dig att tro att du vill eller borde göra och känna, säger Karin Brocki.

”Det första steget är att medvetandegöra vad du mår bra av”

I vetenskapliga kretsar har grit fått en del kritik också, från till exempel amerikanska psykologiforskaren Marcus Crede. Han anser att det inte finns tillräckliga vetenskapliga bevis för grit som nyckelroll i att förutse framgång och Torkel Klingberg berättar om en annan invändning.

– Det har framförts att begreppet grit ligger väldigt nära ett av de fem grundläggande personlighetsdragen, ”the big five”, som kallas för conscientiousness. På svenska brukar man översätta det till samvetsgrannhet och det man vet är att det draget har hög korrelation med hur väl man lyckas i studier, både i grundskolan och på högre nivå. Det kan till exempel också påverka om man håller ihop sitt äktenskap eller inte.

Få tag i ditt grit som räcker (minst) hela året  …

● Fundera och skriv ner vad som är viktigt på riktigt för dig på lång sikt. Vad intresserar dig och skänker mening? Det kommer att göra det enklare att tackla motgångar och frustration framöver.

…  med hjälp av en gnutta quit

● Gör en motsvarande lista med det som inte längre känns meningsfullt eller ger dig energi.

● Rannsaka skälen till varför sakerna på listan är där. Beror det på att du har investerat massor av tid och engagemang i dem eller har du skamkänslor över att du borde vilja fortsätta? I så fall varför och enligt vem?

● Kom ihåg att det ibland krävs att du lägger ner något för att ge plats åt det som på sikt ger dig positiv energi och mening att jobba på mot.

Text:

Toppbild: Jens Magnusson