Du är mer kreativ än du tror!

När vi hör ordet kreativitet tänker många på historiska personer som Mozart, da Vinci eller Einstein – personer vars exceptionella förmågor revolutionerade musiken, konsten och vetenskapen. Historiskt betydelsefull och nydanande kreativitet av den typen brukar inom psykologisk forskning kallas för ”big C creativity”. Den typen av kreativitet är ovanlig, få av oss kommer att lämna den typen av eftermäle. Men det innebär inte att vi andra saknar kreativitet. Många får istället uttryck för sin kreativitet genom vardagliga aktiviteter som att måla, spela instrument eller skriva. Dessa former av skapande ger inte berömmelse och uppmärksamhet, men de upplevs ofta som meningsfulla, återhämtande och estetiskt tillfredsställande.

Utöver denna typ av estetiska uttrycksformer så besitter vi alla en mer situationsbunden kreativitet, som visar sig när vi navigerar våra vardagsliv med allt vad det innebär: till exempel att hitta alternativa rutter, hantera oväntade hinder eller kombinera ett fullspäckat schema med vardagliga måsten.

Den här typen av kreativitet – som istället kallas ”small c creativity” – utmärks av flexibilitet, problemlösningsförmåga och en förmåga att använda sig av tidigare erfarenheter.

Kreativitetens funktion – mer än estetik

Trots att samhället ofta lyfter fram och premierar storverk och konstnärlig briljans, är det den mer lågmälda vardagskreativiteten som historiskt sett varit avgörande för människans anpassningsförmåga och överlevnad. Det är också denna form av kreativitet som kan utvecklas när vi får utbildning och som kan tillämpas i arbetslivet – bortom konstens domäner.

Traditionellt sett associeras kreativitet med estetiska ämnen. Vår tidigare forskning visar att lärare ofta enkelt kan identifiera kreativitet i ämnen som bild och musik, men har svårare att se hur kreativiteten manifesteras när det gäller exempelvis naturvetenskap och matematik. Men insikten om att kreativitet förekommer på hela det intellektuella spektrumet börjar sprida sig. Ingenjörskonst kräver kreativ problemlösning; historieforskning kräver förmågan att tänka i alternativa banor och perspektiv. Att formulera hypoteser eller resonera kring historiska skeenden är i allra högsta grad kreativa processer.

Att tänka kreativt – snarare än att ”vara kreativ”

Ett sätt att bredda perspektivet kring kreativitet är att tala om kreativt tänkande, snarare än om kreativitet som ett abstrakt begrepp eller medfödd kunskap. Kreativt tänkande handlar om kognitiv rörlighet – att kunna omformulera problem, våga ta intellektuella risker och se oväntade samband. Det handlar också om att skapa nya mentala modeller, ifrågasätta givna antaganden och koppla samman information på nya sätt.

Ett tvärvetenskapligt framtidsprojekt

Vid Durham University samarbetar vi med Arts Council England i Durham Creativity Commission – ett initiativ som syftar till att undersöka hur kreativt tänkande kan stärkas i utbildning, arbetsliv och samhälle. Vi samlar in insikter från lärare, forskare, företagare och den kulturella sektorn för att bättre förstå kopplingar mellan till exempel kreativitet och identitet och kreativitet och psykologiskt välbefinnande.

Vår ambition är att visa att kreativt tänkande inte bara är en kompetens som kan tränas upp, utan också en kraft som bidrar till personlig utveckling, hållbarhet och innovationsförmåga.

Kreativitet i en föränderlig värld

I en tid som präglas av snabb teknologisk och social förändring är kreativitet en grundläggande förutsättning för både individuell anpassning och kollektiv motståndskraft. Därför bör kreativt tänkande ses som en central del av utbildningens uppdrag – inte som en estetisk lyx, utan som en nödvändig kognitiv resurs. Detsamma gäller i arbetslivet: att stimulera kreativitet leder till förbättrad problemlösning, innovation och ett mer dynamiskt arbetsklimat. I slutänden är det den mänskliga förmågan att tänka nytt som avgör hur vi hanterar framtidens utmaningar.

Översättning: Karin Skagerberg.

Lucy M. Davies och Lynn Newton är båda forskare vid Durham University. Den här artikeln har tidigare publicerats på theconversation.com.

***

Läs även: Släpp loss kreativiteten. Sex psykologiska tips för den skapande människan

Läs även: Testa dina ideér i 3 steg