Få fatt på ditt fokus – 5 anledningar till att du tappar koncentrationen

Får du allt svårare att hålla koncentrationen? Känner du dig splittrad av alla sms, meddelande, pushnotiser och mejl som distraherar dig från det du egentligen tänkte göra?

Kan det rent av vara så att du anklagar dig själv för att du inte anstränger dig tillräckligt hårt för att utestänga allt som pockar på din uppmärksamhet? Det gjorde den bästsäljande brittiske författaren Johann Hari och började undersöka uppmärksamhetskrisen. Med hjälp av ledande forskare på området identifierade han tolv olika krafter som stjäl vår förmåga att fokusera och tänka på djupet. Och han fann att det inte i första hand är ett problem som kan lösas på individuell nivå – det finns för många bolag som tjänar pengar på att stjäla vår uppmärksamhet.

Johann Hari menar därför att vi måste organisera oss för att åstadkomma en förändring innan det på allvar förstör vår förmåga till problemlösning och kreativt tänkande.

”Tänk på allt du är stolt över att ha åstadkommit. Oavsett vad det gäller har det krävt ett stort mått av bibehållet fokus och koncentration. Om din förmåga att fokusera bryts ner kommer din förmåga till problemlösning att gå förlorad. Och din förmåga att nå dina mål kommer att omintetgöras.
När din förmåga att hålla fokus kollapsar kommer du att känna dig dålig, för att det gör dig mindre kompetent. En uppmärksamhetskris producerar i sin tur en kris av oro och depression”, skriver Johann Hari i boken Stulet fokus.

Här är fem av bovarna i dramat, några av de främsta anledningarna till att du tappar fokus:

Vi exponeras dagligen för en informationsmängd motsvarande 174 dagstidningar, enligt en analys publicerad i Science 2007, och nyhetsflödet har inte minskat sedan dess. Johann Haris liknar det vid att ”vi dricker vatten ur en brandslang”.

Ökningen i informationsvolym skapar känslan av att världen går allt snabbare.

Vi fokuserar allt kortare tid på specifika ämnen. Det visar bland annat en studie av trendande hashtaggs på X (f d Twitter) publicerad i vetenskapsmagasinet Nature. Den tid som vi ägnade de femtio mest diskuterade ämnena sjönk med 68 procent på tre år, från 17,5 timmar 2013 till 11,9 timmar 2016.

Detsamma visade en mängd andra dataunderlag, som hur länge en film säljer biljetter efter att den blivit en succé eller hur länge intresset höll i sig för att diskutera ett visst ämne på Reddit.

Men det är inte ett nytt fenomen: när forskare analyserade böcker skrivna mellan 1880-talet och fram till i dag, kunde de också se att ämnen kommit och gått i allt snabbare takt.

Det högre tempot gäller inte bara tekniken. Vi pratar snabbare nu än de gjorde på 1950-talet och på bara 20 år har stadsmänniskor börjat gå 10 procent snabbare.

Vetenskapen har nu också kommit ikapp våra hjärnor, och insett att multitasking är förkastligt. Det är inte svårare än att våra hjärnor inte kan producera mer än en eller två tankar åt gången.

Varje gång vi blir avbrutna tar det 23 minuter att komma tillbaka till samma koncentrationsnivå som innan vi blev avbrutna.

Varje avbrott gör oss dessutom mindre kompetenta. En studie visar att teknisk distraktion, som mejl, meddelanden och telefonsamtal, minskade testpersonernas IQ med i genomsnitt tio punkter. Det är två gånger den påverkan som cannabisrökning har på hjärnan.

Den erkände flowforskaren Mihaly Csiksz­ent­mihalyi upptäckte i början av 1980-talet att skärmstirrande är en av de aktiviteter som ger minst flow. Ju fler avbrott, desto sämre fokus och desto svårare att hamna i flow.

Johann Hari menar i sin tur att vi slits mellan två djupgående krafter, fragmentering eller flow. I boken skriver han: ”Fragmentering gör oss mindre, ytligare, argare. Flow gör oss större, djupare, lugnare. Fragmentering krymper oss. Flow får oss att växa.”

Drygt 40 procent av svenskarna uppger till Folkhälso­myndigheten att de har svårt att sova, och var tionde uppger att de har svåra sömnbesvär. Johann Hari hänvisar till amerikanska National Sleep Foundation som uppger att vår sovtid har minskat med 20 procent på bara hundra år. Det krävs bara en liten mängd sömnbrist för att de negativa effekterna slår till. Sömnbrist drabbar ens fokus, förmågan att tänka djupt och göra kopplingar, och ens minne. Det drabbar också vår förmåga att hantera stress, och när vi är stressade har vi också svårare att fokusera.

För många av oss är läsningen av en bok den djupaste formen av koncentration, men läsningen befinner sig i en stor kris. Vi läser allt färre böcker och ägnar allt mer tid åt skärmar. 2017 ägnade genomsnittsamerikanen sjutton minuter om dagen åt att läsa böcker och 5,4 timmar åt sin telefon. 

Läsning på skärm gynnar inte vår uppmärksamhet utan där skummar och hoppar vi från en sak till en annan. Och det påverkar i sin tur hur vi läser på papper. Dessutom förstår och minns vi sämre det som vi har läst via skärmar. Norska professorn Anne Mangen vid Universitetet i Stavanger har visat att skillnaden i förståelse mellan böcker och skärmar motsvarar ett års utveckling i läsförståelse hos låg- och mellanstadiebarn.

Det blir en negativ spiral där vår uppmärksamhetsförmåga långsamt förtvinar. När vi rör oss från böcker till skärmar förlorar vi en del av vår kapacitet för den djupare läsningen som kommer från böcker och det minskar i sin tur sannolikheten för att vi ska läsa böcker.

Vi är ofta hårda mot oss själva när det kommer till svårigheterna att avstå från dumscrollandet, men mot vår självdisciplin står en armé av forskare och dataingenjörer som gör sitt yttersta för att vi inte ska släppa skärmen. De kartlägger våra önskningar och personliga triggers, de tränar upp våra sinnen att sukta efter regelbundna belöningar.

Dessutom premierar algoritmerna på nätet negativa känslor, utifrån tesen om du blir arg blir du mer engagerad och vill stanna kvar på nätet.

En studie från New York University visar att för varje ord av moralisk indignation som du lägger till i en tweet kommer din re-tweetnivå att öka med 20 procent. En annan studie från Pew Research Center visar att om du fyller dina Facebook-inlägg med ”indignerad oenighet” kommer du att dubbla dina gillningar och delningar. Forskare har visat att just ilska påverkar din koncentrationsförmåga. Ju argare du blir desto mindre tid lägger du på argumentens kvalitet. Du kommer också känna dig omgiven av andra människors ilska, och lägga din uppmärksamhet på att bevaka potentiella faror runt omkring dig i stället för att läsa en bok eller leka med dina barn.