Big Five. Din personlighet i fem stora drag.

Att studera och kategorisera människors personlighet har alltid varit en populär gren inom psykologin. Fortfarande florerar mängder av teorier och personlighetstest som helt saknar vetenskapligt stöd, vilket kan göra ämnet svårnavigerat. Till exempel har någon kanske påpekat att du har en ”Typ A-personlighet” eller att du är en typiskt ”grön” person.

Men det finns faktiskt en modell som är ansedd som den mest vetenskapligt förankrade när det gäller personlighet: Big Five. Den beskriver fem breda personlighetsdimensioner: extraversion, vänlighet, samvetsgrannhet, neuroticism och öppenhet – där olika människor bär på olika mycket av de olika dragen. Modellen har ett starkt forskningsstöd och har vuxit fram genom statistiska analyser av hur personlighetsdrag samvarierar. Big Five har visat sig kunna sammanfatta stora delar av variationen i människors personlighet och återfinns i många kulturer. Personlighetsdragen verkar dessutom relativt stabila över tid, alltså genom livet.

Big Five är dock främst en beskrivande modell – den förklarar inte varför personlighetsdrag uppstår eller hur de utvecklas. Big Five kan heller inte fånga alla aspekter av personligheten, men betraktas ändå i dag som den mest empiriskt välunderbyggda. Innan vi går in på och tydligare förklarar de olika dragen i Big Five så kan det vara värt att påpeka att vi alla har olika mycket av de olika dragen och att de fem personlighetsdragen har olika fördelar och nackdelar i olika situationer.

Utåtriktning eller extraversion, handlar om hur mycket energi vi hämtar från omvärlden. Personer med hög extraversion – dem vi till vardags kallar extroverta – söker stimulans, trivs med sociala sammanhang och motiveras av det som händer omkring dem. Historiskt har draget kopplats till ambition, dominans och positivitet.

Personer med låg extraversion, ofta kallade introverta, hämtar istället energi ifrån sitt inre liv och blir snabbare trötta av sociala situationer.

Extraversion är också ett av de personlighetsdrag som vi snabbast uppfattar hos andra. Redan vid ett första möte kan människor ofta bedöma hur utåtriktad någon är genom ansiktsuttryck, rörelsemönster och klädstil.

Studier visar till och med att människor ibland kan avgöra en persons extraversion bara genom att se ett foto av deras ansikte.

Neuroticism eller känslomässig instabilitet beskriver hur känslomässigt sårbar och känslig en person är. Draget brukar beskrivas som en benägenhet att uppleva negativa känslor som oro, rädsla och ilska. Personer med hög neuroticism är ofta väldigt vaksamma på (uppfattade) hot.

I motsats till vad man kan tro verkar neuroticism vara oberoende av extraversion. En person kan alltså vara både utåtriktad och känslomässigt sårbar eller introvert och känslomässigt stabil.

Hög neuroticism är den personlighetsfaktor som är starkast kopplad till psykisk ohälsa och lyfts av många forskare fram som en gemensam sårbarhetsfaktor bakom flera psykiatriska diagnoser.

Personlighetsdraget agreeableness översätts ofta till vänlighet, men ibland även till välvillighet på svenska. Det handlar om motivationen att skapa och bevara goda relationer. Draget förknippas med omtanke, samarbetsförmåga och empati. Personer med hög välvillighet strävar efter att komma överens med andra.

Hög vänlighet gör människor mer benägna att hjälpa till och samarbeta, men kan också leda till konflikträdsla och svårigheter att sätta gränser. Låg vänlighet innebär inte att en person saknar nära relationer, men att personen är mer selektiv och mindre motiverad att tillmötesgå andra.

Draget, eller snarare avsaknad av det, är också centralt i forskning om psykopati. Man har kunnat se att kvinnor i genomsnitt skattar högre på vänlighet än män, vilket har diskuterats som en möjlig förklaring till vissa könsskillnader i utbildnings- och yrkesval.

Samvetsgrannhet, conscientiousness, handlar om ansvarstagande, disciplin och förmåga att få saker gjorda. Personer med hög samvetsgrannhet planerar sitt arbete, är noggranna, håller överenskommelser och visar god självdisciplin. De arbetar ofta strukturerat och uthålligt mot långsiktiga mål.

Personer med lägre samvetsgrannhet är vanligtvis mer spontana och flexibla, men kan också ha svårare att planera, hålla ordning och slutföra uppgifter. Forskning visar att hög samvetsgrannhet är ett av de personlighetsdrag som tydligast hänger samman med goda studieresultat, hög arbetsprestation, bättre hälsa och ökad livslängd. Begreppet grit – envis uthållighet mot långsiktiga mål – överlappar till stor del med samvetsgrannhet.

En baksida är att mycket hög samvetsgrannhet kan leda till perfektionism och i extrema fall till tvångsmässiga beteenden.

Openness to experience, öppenhet, beskriver nyfikenhet, fantasi och intresse för nya idéer och erfarenheter. Personer med hög öppenhet söker förändring, uppskattar nya perspektiv och har ofta mer liberala värderingar. Personer med låg öppenhet är i stället mer jordnära, värdesätter traditioner och föredrar det som redan fungerar.

Evolutionärt kan öppenhet ha varit en fördel för att det drev människor att utforska nya möjligheter. Samtidigt innebär hög öppenhet en större benägenhet att experimentera, vilket också kan leda till riskfyllda beteenden.

Av alla Big Five-drag har öppenhet det tydligaste sambandet med kreativitet. Forskning visar dessutom att det är det personlighetsdrag som lättast går att upptäcka genom hur människor inreder sina hem – exempelvis genom ett varierat bokurval eller ovanliga föremål. Samtidigt är öppenhet det mest svårmätta av de fem personlighetsdragen eftersom det omfattar flera olika aspekter, som fantasi, intellekt och förändringsbenägenhet.

Karin Skagerberg är chefredaktör på Modern Psykologi.

***

Läs även: Så pratar du med ditt barn om sex – sexologens bästa tips 

Läs även: Experterna: Sex steg till god sömn – på riktigt