Ord och inga siffror

Ulrika Jannert Kallenberg behärskar tre språk flytande och klarar hjälpligt fyra till. Som barn ville hon bli författare. Efter ett mellanspel som journalist – ett jobb där hon inte tyckte sig få tillräckligt utlopp för sin språkkompetens – arbetar hon i dag som litterär översättare och har nyligen kommit ut med sin första bok.
Hon tvekar inte att kalla sig bokstavsmänniska, ordmänniska och språkmänniska.
– Jag lever med orden under djupa förhållanden. Ett ord kan ju ha många olika betydelser och det gäller att välja rätt nyans.
Ett exempel finns i titeln på hennes bok, Döden ingen talar om (Hoi 2015), som är en självbiografisk berättelse om hennes pappas självmord. Förläggaren funderade på att ändra titeln till Döden ingen pratar om, men det var uteslutet.
– Prata och tala är inte helt synonyma. Pratar gör man hitan och ditan, att tala är mer ouppnåeligt, säger Ulrika Jannert Kallenberg.
Det finns en vedertagen uppfattning om att språkmänniskor är mer kreativa, kommunikativa och mer socialt begåvade än siffermänniskor. Och som författare har Ulrika Jannert Kallenberg ett kreativt yrke. Hon tycker också att hennes egen språkkänsla är förknippad med en god förmåga att kommunicera och förstå människors outtalade känslor.
Men språkkompetensen är inte bara en tillgång. Hon blir ofta irriterad på personer som talar eller skriver dålig svenska.
– Inte på invandrare som kämpar med att lära sig språket, men på svenskar som inte bemödar sig. Folk som gör en massa prepositionsfel när de skriver. Men i privata sammanhang rättar jag bara min man och min dotter.
Så vad har hon för relation till matematik? Hon svarar med en siffra: noll. Alla koder försöker hon byta till samma sifferkombination.
Malin Thim däremot brukar presentera sig som siffernörd. Hon jobbar med bokföring och ekonomi. Fritiden ägnar hon bland annat åt att vara kassör i en förening.
– Det är kanske inte eufori, men det är en skön känsla när bokslutet stämmer och alla siffror går ihop, säger hon.
Hon kan många telefonnummer utantill, har vänners födelsedagar i huvudet och har inte så stort behov av en almanacka. Resultaten i sonens fotbollsmatcher minns hon ett halvår efteråt och saldot på betalkortet har hon uppdaterat i huvudet.
Att vara siffermänniska behöver inte betyda att ha svårt med ord. Malin Thim läser gärna böcker, helst deckare, och har inget emot att skriva. Men det kreativa ordanvändandet, att fantisera och hitta på, har aldrig legat för henne. Och när hon jämför med de andra i sitt tjejgäng tycker hon inte att hon är lika kreativ.
– Jag vill att allt ska vara logiskt. Om vi pysslar och jag ska göra en krans så vill jag gärna att den ska bli helt jämn. Jag är inte så spontan med det kreativa.
Neuropsykologen Håkan Nyman har intresserat sig för fenomenet nischade begåvningar. Språkkompetens är speciell eftersom den omfattar flera olika delar av hjärnan, berättar han. Den vänstra hjärnhalvan är mest betydelsefull, men den högra hjärnhalvan är också aktiv genom att den hanterar bland annat språkets känslouttryck. Känslornas betydelse gör att det stämmer att om man är språkbegåvad så kan man ofta kommunicera utan missförstånd, säger Håkan Nyman.
Betyder det att också det omvända är sant, att siffermänniskor har svårare med kommunikation och kanske även med empati?
– Nej, det finns inget stöd i forskningen för det. Utom då om det handlar om till exempel savantsyndrom, där man kan ha en särskild begåvning men jättestora problem i övrigt.
Att siffermänniskor generellt skulle vara mindre kreativa stämmer inte heller, menar Håkan Nyman. Såväl bokstavs- som siffermänniskor kan vara fixerade vid att detaljerna – stavningen eller matematiken – ska stämma, något som kan hämma kreativiteten. Å andra sidan finns det inom båda kategorierna personer som älskar att leka med sina respektive favorittecken.
Vilken roll spelar kön för de olika typerna av begåvning?
– På gruppnivå tenderar kvinnor att ha bättre verbala förmågor och män att ha bättre förmågor när det gäller siffror, mängder och rumsliga dimensioner, säger Håkan Nyman.
Könsskillnaderna beror delvis på att flickor och pojkar behandlas olika, men andra olikheter är medfödda. Det finns mindre anatomiska skillnader mellan mäns och kvinnors hjärnor och kvinnligt könshormon förbättrar vissa prestationer medan manligt förbättrar andra.
– Men det är marginella skillnader. Det handlar hela tiden om en fin balans, eftersom vi alla har båda typerna av hormoner.
Ulrika Jannert Kallenberg är nöjd med vara en språkmänniska.
– Det hade varit bra att vara både och, men om jag måste välja föredrar jag det. Det är lättare att nå fram med det man vill förmedla med ord än med siffror.
Och Malin Thim är lika nöjd med sitt sifferfokus.
– Ja, jag skulle inte vilja byta. Genom att vara en siffernörd kan jag slå hål på myten att siffernördar är gråa och tråkiga. Jag har lätt för att knyta kontakt med människor.
Katarina Bjärvalls artikel publicerades först i Modern Psykologi 3/2016: Pappersutgåva | För skärm (Google play) | För skärm (Itunes)