Pussel i pedagogik

När den amerikanska socialpsykologen Elliot Aronson på 1970-talet utvecklade den klassrumsprocedur han kallade the jigsaw program var det för att motverka segregation. I Austin i Texas, USA, hade skolorna stora problem i klassrummen där afroamerikanska, vita och latinamerikanska elever skulle samarbeta. Uppdelningarna mellan grupperna var stora och skapade en ohållbar pedagogisk miljö.

Jigsaw-tekniken gick ut på att blanda eleverna och i mindre grupper tvinga dem till samarbete genom att ge varje enskild elev en bit fakta om det ämne man studerade – en pusselbit. För att få tillgång till all information som uppgiften krävde var eleverna tvungna att ”pussla ihop” sina respektive fakta, och därmed samarbeta.

Tekniken har sedan dess använts och utvärderats i hundratals klassrum runt om i världen med samma utgång som i det första försöket: Fördomarna minskar, självförtroendet hos eleverna höjs och skolprestationerna blir bättre.

***

Läs även: Så kort minne har vi

Läs även: Se i syne utan sinnesintryck