Så funkar en utmattad hjärna

Du glömmer allt, ingenting fastnar och du blir upprörd, arg och ledsen av minsta lilla. När du ska lägga dig om kvällarna är du helt slut men trots det, så fort du släcker lampan för att sova, så är hjärnan plötsligt klarvaken och tankarna far runt i huvudet.
Inför uppgifterna på jobbet som du i vanliga fall klarar galant blir du ställd, vad ska du göra först, och i vilken ordning?
Vad är det som har hänt?
Ja, om du varit väldigt stressad under en lång period utan att ha fått tillräckligt med återhämtning kan det vara så att väggen är nära och du håller kanske på att drabbas av utmattningssyndrom. Stress fyller en central biologisk funktion för vår överlevnad, den tillåter oss att fly eller slåss när vi utsätts för ett hot. Men om stressen fortgår oavbrutet under flera månaders eller års tid så blir den skadlig och som ett gift för både kropp och hjärna. För att få diagnosen utmattningssyndrom – det som kallas för utbrändhet i folkmun – ska en person ha haft ihållande stress i åtminstone sex månader och uppvisat en rad symtom i minst två veckor.

Symtomen kan sammanfattas som att de drabbar de tre K:na: Kropp, Känslor och Kognition. De kroppsliga symtomen kan bestå av yrsel, hjärtklappning, värk i leder, tarmproblem och sömnsvårigheter. Många blir också ljud- och ljuskänsliga. Det är vanligt att uppleva en enorm trötthet, som är så pass omfattande att den inte går att sova bort med några nätters god sömn.
Känslomässigt så krävs det inte mycket för att man ska bli arg, ledsen, irriterad eller frustrerad. Mindre krav upplevs som enorma, eftersom den mentala energin och kapaciteten är slut. Kognitivt sett så fungerar man inte längre som vanligt: uppmärksamheten är nere på noll, vilket gör att man har svårt att läsa längre texter, hänga med i tv-program, minnas vad någon har sagt eller vad man ska göra. Det är svårt att fatta beslut och strukturera sig, och minnet är som en teflonpanna. Vad beror det då på att man fungerar på det här sättet när man blir utmattad? Vad har egentligen hänt i hjärnan som orsakar det här nya beteendet?  

Ett område som man har sett förändringar i är frontalloben, vår största hjärnlob. Uppmärksamhet och korttidsminne är beroende av frontalloben, liksom förmågan att planera, organisera och fatta beslut. Man har sett att långvarig stress kan orsaka tunnare hjärnbark i ett område som heter dorsolaterala prefrontala cortex och som ligger högt uppe på huvudet. En tunnare hjärnbark kan bero på att det antingen är färre nervceller och/eller färre synapser mellan de olika hjärncellerna, vilket sannolikt bidrar till den försämrade koncentrationsförmågan, korttidsminnet och organisationsförmågan som många utmattade upplever.

Detta är ett område i hjärnan som ofta förknippas med känslor. Det är i grunden hjärnans rädslocentrum och fungerar som ett slags larmknapp, som går igång när vi upptäcker någon form av fara i vår omgivning. Amygdala ser till att kroppen aktiveras för att antingen slåss eller fly genom frisättningen av kortisol, adrenalin och noradrenalin. Det i sin tur gör att hjärtat börjar slå fortare för att pumpa ut blod till muskler och lungor, vi börjar andas fortare för att få mer syre och matsmältningen saktar ner. I vår moderna tid är amygdala i fokus för forskning om ångest och olika ångestsyndrom. Hos personer med utmattningssyndrom har man noterat en något större amygdala än hos friska kontrollpersoner, vilket kan tänkas bidra till den ökade oron, ångesten och nedstämdheten hos personer med utmattning. Men som ofta är fallet går det inte att uttala sig om kausalitet – alltså huruvida personer med utmattningssyndrom är födda med en större amygdala eller om den långvariga stressen lett till en förstorad amygdala.

I frontalloben finns ett område som kallas främre cingulum, vilket bland annat har en kontrollerande funktion av amygdalas aktivitet. Tack vare detta hålls våra känslor i schack, så att vi inte överreagerar i olika situationer. Hos personer med utmattningssyndrom verkar kopplingen mellan dessa två hjärnstrukturer svagare, vilket innebär att amygdala får betydligt mer fritt spelrum, och reagerar omedelbart och starkt på saker som tidigare skulle passerat – vilket i sin tur resulterar i en person som lätt blir arg och börjar gråta. Jag kallar det själv lite skämtsamt för ”känslomässig inkontinens”, då det lätt sipprar ut negativitet och kanske tårar. Som ödet vill ha det är det vid utmattning tyvärr inte lika nära till de positiva känslorna eftersom kroppen är i ett överlevnadstillstånd, som på grund av utebliven återhämtning kommit att vara mer eller mindre konstant

Minnet är en av de förmågor som är starkt påverkat vid utmattningssyndrom, och i hjärnan är hippocampus en central struktur för att minnas. Av de få studier som finns på utbrändhet har ingen lyckats hitta en tydlig minskning av hippocampus volym hos drabbade personer.
Eftersom minnet dock är tydligt nedsatt vid utmattning skulle det kunna vara förändringarna i frontalloben som orsakar nedsatt uppmärksamhet – vilket i sin tur gör att personens minne är som en teflonpanna. 

I basala ganglierna som är involverade i vår motorik har man sett en volymminskning i putamen och caudate jämfört med hos friska kontroller. Detta skulle kunna kopplas till den nedsatta finmotorik och ökade fumlighet som en del med utmattningssyndrom upplever.

Det är i nuläget oklart hur det ser ut på cellnivå i hjärnan hos personer med utmattningssyndrom, då forskningen fortfarande är begränsad på området. Men vid stress överlag vet man att nivåerna av proteinet brain-derived neurotrophic factor, BDNF, tenderar att sjunka. BDNF är ett näringsämne som skyddar nervcellerna och underlättar deras tillväxt. Man vet också att nybildningen av hjärnceller, neurogenesen, saktar ner vid hög stress.

Hedvig Söderlund är hjärnforskare och professor i psykologi. Hon är också författare och har skrivit böcker om utmattningssyndrom och demens. 

Läs också: Gå inte in i väggen – igen

Läs också: Utmattad, kan jag bli helt återställd?