Annons

Vad skiljer en tonårshjärna från en vuxens?

Text:

Bild: Maria Hergueta

FRÅGA

Mina föräldrar använder ofta ordet ”tonårshjärna” när de pratar med mig och min lillebror. Jag förstår att de kopplar ihop det med puberteten, men är osäker på vad de menar. Finns det ”tonårshjärnor”? I så fall, vad innebär det? Vad skiljer den från en ”vuxenhjärna”? Är det något särskilt man ska tänka på om man har en ”tonårshjärna”?

/ Leonard, 15 år

SVAR

Under tonårstiden utvecklas inte bara kroppen, utan även hjärnan. Hjärnan är färdigutvecklad ungefär när vi är 25 år. Det som gör att människor pratar om en ”tonårshjärna” är att olika delar i hjärnan utvecklas olika snabbt. Vissa delar utvecklas tidigare än andra. Hjärnan utvecklas bakifrån/inifrån och fram. Det sista som utvecklas är prefrontala cortex (frontalloben) som ligger bakom pannan.

Varför har det då betydelse? Jo, de delar som utvecklas tidigare är bland annat de delar som heter limbiska systemet och striatum.

Limbiska systemet kallas också ibland för känslohjärnan och består av flera delar. Systemet är involverat när vi blir kära, men också när vårt hotsystem drar i gång, alltså när vi blir rädda, eller beredda på att försvara oss. Under tonårstiden är det därför vanligt med starka känslor och det är också vanligt med snabbare humörsvängningar. Det är inte ovanligt att vuxna har en tendens att inte ta ungas starka känslor på allvar. Därför kan vuxna behöva påminnas om att känslorna inte är mindre äkta, bara för att de är övergående.

Striatum är en viktig del av belöningssystemet. Tonåringar får, till skillnad från barn och vuxna, mycket större aktivitet i dessa delar när de lyckas med något, äter något gott eller på annat sätt får positiva upplevelser. I kombination med tonåringens känslohjärna så kan det leda till att risktagandet och impulsiviteten ökar och det blir svårare att tänka på de långsiktiga konsekvenserna.

Belöningssystemet är också involverat i minne och inlärning. I forskningsstudier har det visat sig att tonåringar lär sig snabbare än vuxna. Och det är ju bra, när det plötsligt är mycket nytt att anpassa sig till när man går från barn till vuxen.

Det som utvecklas sist är som sagt den delen av hjärnan som ligger bakom pannan, prefrontala cortex. Den ansvarar för att bearbeta starka känsloreaktioner, att tänka logiskt och rationellt, få syn på långsiktiga konsekvenser och se till att vi kan vänta med att göra saker. Alltså, när limbiska systemet skriker ”hjälp, fara, spring det här är allvar” så säger prefrontala cortex kanske ”men vänta lite, så farligt är det nog inte, vi kan nog lösa det här om du lugnar ner dig”.

Man brukar därför säga att när vi människor utvecklas till vuxna så utvecklas först gasen och sedan, alldeles sist, kommer bromsen på plats.

Ja, vad kan man tänka på om man har en tonårshjärna? Jag tänker att unga först och främst kan njuta av de fördelar som finns och all den positiva energin som också kan vara en del av tonårstiden. Men det är samtidigt också viktigt att ibland påminna sig själv om att man har en tonårshjärna. Kanske tar du ibland onödiga risker? Det kan vara värt att fundera över.

Om din tonårshjärna ofta söker spänning och ”kickar” finns det olika sätt att få utlopp för det, som till exempel inom sport eller på ett nöjesfält.

Har din hjärna mycket tunga känslor kan du behöva klappa dig själv på axeln ibland och kanske påminna din hjärna om att känslorna nu är starka, men inte farliga och att de går över. Det brukar lugna ner systemet. Om känslorna blir för svåra att hantera är det bra att prata med någon som kan hjälpa till att reda ut alla känslor.

Matilda Wurm, legitimerad psykolog/Psykologiguiden UNG

Svar från legitimerade psykologer på Sveriges psykologiförbunds sajt psykologiguiden.se och på ung.psykologiguiden.se