Kan inte sluta känna skam för otroheten
FRÅGA
För drygt ett år sedan var jag otrogen mot min flickvän, vilket gjorde att det tog slut mellan oss. Jag fick otroliga skuld- och skamkänslor för att jag sårat henne och fick självmordstankar. Än i dag sitter den här skulden och skammen kvar och genomsyrar mitt liv. Min självkänsla är otroligt låg och jag tänker ofta väldigt negativt om mig själv. Jag har i princip dagligen ångest över vad jag gjorde mot min dåvarande tjej och har mardrömmar om det.
Men det är inte bara otroheten jag känner skamkänslor för, jag har en tendens att förstora saker eller misstag jag gör eller tidigare gjort i livet. Samtidigt som jag vill må bra har jag en inre röst som hela tiden säger åt mig att jag inte förtjänar att må bra. Alla i min omgivning tycker att jag borde söka hjälp, men bara tanken på att någon annan ska behöva höra om mina problem ger mig ångest. Är jag dömd till att leva ett liv med skuld och skam?
SVAR
Det låter tufft med en inre röst som säger att du inte förtjänar att må bra. Vad beträffar din otrohet är det inte ovanligt att känna skuld och skam när man har gjort något som går emot ens egna moraliska principer. Din fråga ”Är jag dömd att leva ett liv med skuld och skam” får mig att fundera om det också finns en del av dig som generellt är hård mot dig själv och som har svårt att acceptera misstag? Denna inre kritiker kan vara relaterad till tidigare erfarenheter, inlärningshistorik, eller kulturella och sociala normer som uppmuntrar hård självkritik.
Jag funderar på om den skuld och skam du känner också väcker till liv tidigare händelser där du känt skam? Hur tillåtet var det i din familj att göra misstag? Hur reagerade dina föräldrar när du gjorde fel? Hur förhöll de sig till sina egna fel och brister?
Om din skuld och skam är kopplad till otroheten, kan det vara bra att gå till botten med varför du var otrogen, så att du kan agera i enlighet med dina värderingar framgent och undvika liknande misstag.
Misstag är egentligen bara negativt om man upprepar dem utan att lära sig något av dem. Att inte tillåta några felsteg alls i livet är inte rimligt. Att göra fel är ett viktigt led i att utvecklas som människa om vi också reflekterar och drar lärdomar av det vi gjort.
Du skriver att alla i din omgivning tycker att du borde söka hjälp. Då du dagligen har ångest, låg självkänsla och självmordstankar kan det vara en bra idé att överväga det. En legitimerad psykolog skulle kunna hjälpa dig att förstå varför du har en sådan stark inre kritiker och hur du kan hantera den på ett mer konstruktivt sätt. I psykologisk behandling, eller annat professionellt samtalsstöd, kan du få verktyg för att kunna stanna i känslan och förstå den på djupet. Det ena syftet med det är att ”smälta känslan” för att den ska minska i kraft över tid. Det andra syftet är att förstå hur känslan uppstått och vad den vill säga. Känslor är informationsbärare. De uppstår inte ur tomma intet utan kommer av en anledning. När man lagt det pusslet brukar känslan sluta att pocka på så kraftfullt.
Jag hoppas du hittar ett mer nyanserat sätt att förhålla dig till misstag och lära dig skilja på när det är motiverat att känna skam och skuld vs när du snarare bör vara förlåtande mot dig själv och acceptera dina fel och brister.
Slutligen kanske du kan förlåta dig själv för otroheten och försonas med att misstag är en del av att vara människa.
Maria Nordström Lindhe, legitimerad psykolog, Psykologiguiden.se
Svar från legitimerade psykologer på Sveriges psykologiförbunds sajt psykologiguiden.se