Vad är motsatsen till psykopat?

Ett ord som under senare år blivit något av ett buzzword är psykopat. I vardagligt prat använts ordet som ett skällsord om personer med en känslokall personlighet eller om buffelaktiga personer i allmänhet. I bokutgivningen återfinns begreppet i flertalet titlar, vilket speglar den popularitet och fascination som psykopati tycks väcka hos många läsare. Men vad är då motsatsordet till psykopat? Ja, det enkla svaret är kanske normal! Men det vore att ta en genväg genom språket. Istället vill jag föreslå ordet agapat.

I en nyligen publicerad artikel har jag och min kollega Ali Kazemi introducerat ett nytt ledarskapsbegrepp som vi kallar bright triad of mindful leadership. I svensk mening kallat det ljusa ledarskapet, och som vi skrivit om i Modern Psykologi. Med detta begrepp har vi velat spegla motsatsen till den populära dark triad of leadership (machiavellism, narcissism och psykopati). I vår ljusa triad, som är inspirerad av buddhistisk psykologi, ryms begreppen etisk medvetenhet (sīla), kärleksfull omtanke (mettā) och medlidande (karuṇā). I artikeln har vi valt att med avstamp från dessa tre buddhistiska begrepp genom att förmedla ett alternativt och mer positivt ledarskap än det mörka ledarskapet, som redan nämnts. Och att buddhistisk psykologi fått ta plats i detta ljusa ledaskap har sin förklaring i att buddhism, oavsett om den ses som religion, filosofiskt system eller psykologisk lära, fäster stor vikt vid etiska och kärleksfulla handlingar.

Men för att återvända till agapat är mitt motiv till detta nyord att dels bygga vidare på buddhistisk psykologi, dels att få ett samlat begrepp som omfattar den kärna av känslomässig inlevelse som jag menar ryms inom det ljusa ledarskapet. Givet att begreppet även har sin plats i en vidare kontext än inom ledarskap.

Etymologin bakom ordet agapat kan härledas till det grekiska substantivet agap i betydelsen kärleksmåltid. Här avses den tidiga kristna kyrkans gemsamma måltider som firades bland församlingsmedlemmarna genom gåvor. En annan härledning är att spåra i det grekiska verbet agapaō (ἀγαπάω), att älska, och som knyter an till begreppet agápe (αγάπη). Inom kristendomen är agápeett centralt begrepp som i det nytestamentliga narrativet står för att älska den andre förbehållslöst. En sådan person är med andra ord en agapat (plur. agapater), varm och kärlekshysande. Ordet agapat kan belysas genom följande språkliga utsaga; ”Hen är en sann agapat!” Denna betydelse får en vidare betydelse genom att låta agapat bilda ordet agapati. Det grekiska suffixet –pati av grekiskan pathos, betyder att lida och eller att hysa en känsla. Det är den senare betydelsen av ordet som här avses. Alltså, att hysa en känsla av kärleksfull omtanke, som innebär att visa godhet och generositet gentemot sig själv och andra.

Agapati kan exemplifieras i detta språkliga exempel: ”en person med agapati utmärks genom sin varma och kärlekshysande personlighet.” Ytterligare avledningar är att finna i adjektivet agapat-isk, som i min tolkning, utöver kärleksfull omtanke, även inrymmer en etisk medveten personlighet. En agapatisk person följer sin etiska kompass genom att inte involvera sig i oegentligheter; inte ljuga, stjäla, tala illa eller på annat sätt skada andra. Ett exempel på agapatisk i en språklig kontext är följande:”Inom människovårdande organisationer är en agapatisk personlighet en viktig egenskap hos personalen.”

Det är med respekt som med kärlek, båda börjar med att acceptera sig själv och att komma till insikt om sig själv. En kärlekshysare och etisk medveten person har förmåga att se ett annat subjekt, ett annat Du, som tillåts att växa och att realisera sig själv som ett unikt, autonomt och självbestämmande subjekt. Den vietnamesiska Zenmästaren Thich Nhat Hanhs har formulerat detta på ett underbart sätt: ”Själv-kärlek är grunden för din kapacitet att älska någon annan. Om du inte tar god hand om dig själv, om du inte är glad, om du inte är fridfull, kan du inte göra en annan människa glad. Du kan inte hjälpa en annan människa, om du kan inte kan älska. Din kapacitet att älska någon annan beror i hög grad på om du känner kärlek inom dig själv, om du tar hand om dig själv.” Citatet speglar även själv-kärlek som förmåga att hysa medlidande, vilket utöver kärleksfull omtanke och etisk medvetenhet, hos agapaten äratt se bortom alla svagheter och tillkortakommande som hen möter. I beaktande av den osäkra tid vi lever i är dessa ord är tänkvärda att bära med sig som en sann agapat.

Håkan Nilsson är universitetslektor i psykologi/personalvetenskap vid Högskolan Väst, Trollhättan.

Läs också: Ett nytt ljusare ledarskap av Ali Kazemi och Håkan Nilsson