Devisen ”I fäders spår – för framtids segrar” som pryder Vasaloppets målgång kanske borde ändras till: ”I fäders spår – för minskad depression.”
Forskare har nämligen konstaterat att risken att drabbas av depression är hälften så stor hos Vasaloppsåkare som hos befolkningen i stort. Och effekten är långvarig.
– Fysisk träning dämpar inflammationer i kroppen, förmodligen också i hjärnan. Det kan vara en av förklaringarna. Att effekten är långvarig beror nog främst på att det handlar om människor som har fysisk aktivitet som livsstil. De fortsätter att träna även efter Vasaloppet, säger Martina Svensson, doktorand på Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap vid Lunds universitet.
I ett forskningsprojekt har hon studerat 200 000 Vasaloppsåkare och jämfört dem med en lika stor referensgrupp. Depressionsrisken visade sig vara mindre för både kvinnliga och manliga Vasaloppsåkare. De snabbaste manliga åkarna hade dessutom en ytterligare minskad risk för depression än de långsammare.
Mats Almegårds text publicerades först i Modern Psykologi 2/2020: Pappersutgåva | För skärm (Google play) | För skärm (Itunes) | Prenumerera
