Välkommen till hjärndagen
FREDAG 11 NOVEMBER PÅ OSCARSTEATERN I STOCKHOLM
Välkommen till en spännande och lärorik heldag med föreläsningar om den senaste hjärnforskningen. För tionde gången arrangerar Forskning & Framsteg och Modern Psykologi en lärorik heldag om hjärnan. Lyssna, lär, fråga, mingla och köp böcker! |
PROGRAM:
BEHANDLA BEROENDE MED MAGNETFÄLT?
Riktas ett oscillerande magnetfält mot rätt del av hjärnbarken kan man framkalla en rörelse av tummen. Kan den här metoden även påverka hjärnfunktionen mer långvarigt, och kan vara till hjälp vid psykiatriska sjukdomar? Ny forskning visar att det kan vara fallet vid alkoholberoende. Markus Heilig är professor i psykiatri vid Linköpings universitet.
KONSTEN ATT STYRA SINA DRÖMMAR
Drömmarnas betydelse och funktion har alltid fascinerat. Men vad säger modern forskning om varför vi drömmer och vad är det som händer när vi själva kan styra våra drömmar, så kallade klardrömmar?
Pontus Wasling, är neurolog och docent vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Hans senaste bok heter ”Knaster: Medvetandets gåta och illusionen av ett jag”.
MEDVETANDET, FORSKNINGEN OCH ETIKEN
Ett av hindren för forskningen om hjärnan och medvetandet har varit de ideologier som styrt beslut, till exempel vem – eller vad – som har medvetande, förnuft och känslor.
Kathinka Evers är professor i filosofi, leder CRB:s forskning om neuroetik och neurofilosofi, och är en av ledarna för Human brain project.
PLACEBO OCH HOPPETS ANATOMI
Har du någon gång funderat över om du verkligen kan känna effekten av ett läkemedel? Skulle du känna skillnad på ett billigt och dyrt vin om man bytte ut etiketten? Hur stor är placeboeffekten och hur går det till när en förväntan om att bli lindrad leder till att man faktiskt mår bättre?
Karin Jensen är docent och ledare för en forskargrupp vid Karolinska institutet. Hon har skrivit boken ”Hoppets anatomi: Om förväntanseffekter och placebo”.
BLODTESTER FÖR ALZHEIMER
Alzheimers sjukdom är förknippad med proteinförändringar och nervcellsförtvining i hjärnbarken. Dessa förändringar kan nu mätas i vanliga blodprover.
Henrik Zetterberg berättar om hur förbättrade diagnostiska tester skulle kunna snabba på framtagandet av effektiva läkemedel. Henrik Zetterberg är professor i neurokemi vid Göteborgs universitet.