Skönhetens psykologi

Uppslag.jpg
Eva Barkemans reportage publicerades först i Modern Psykologi 3/2018. Illustration: Jens Magnusson.

Att vi dras till vackra människor tycks ha en evolutionär förklaring. Men skönheten kan bedra.

Kärlek vid första ögonkastet? Utseendet är onekligen det första vi ser hos en annan människa. Snygg, solbränd, självsäker … En vacker person utstrålar hälsa och framgång och upplevs därmed som attraktiv. Det tycks finnas en evolutionär bakgrund till vilka människor vi tänder på. Allra viktigast verkar symmetri vara, men det återkommer vi till.

– I grunden är det samma parametrar som ligger bakom det som anses vackert i olika kulturer, även om hur vi smyckar oss kan variera, säger Torun Lindholm, professor i socialpsykologi vid Stockholms universitet.

Inte nog med att folk är ganska överens om vilka människor som är fysiskt attraktiva eller inte. Snyggingarna behandlas dessutom bättre av omgivningen.

– Vi upplever att vackra människor även har andra positiva egenskaper – trevliga, intelligenta och duktiga, säger Torun Lindholm.

Det kallas halo-effekt, och stämmer överens med annan forskning om utseendets betydelse. Enligt en forskningsöversikt gjord av den amerikanska psykologiprofessorn Judith Langlois vid University of Texas, får vackra människor en rad olika fördelar. De är mer populära, träffar fler partner, får bättre betyg, bättre jobb och har högre löner … Listan kan göras lång.

Detta mönster bekräftar Magnus Söderlund, professor på Handelshögskolan i Stockholm, i sin forskning om konsumentbeteenden. 2006 gjorde han ett experiment som visade att kunder som mötte snygg personal på flygplan och hos bokhandlare var mer nöjda än de som blivit omhändertagna av mindre vackra anställda, trots att alla andra omständigheter var lika. Dessutom trodde man att de vackra flygvärdinnorna och expediterna var trevligare och hade roligare liv med fler vänner.

– Det skapas positiva känslor när man möter en vacker person. Det vackra utseendet ger extra pluspoäng i den allmänna bedömningen och spiller över på hur bra service man tycker att de ger, säger han.

Psykologiforskaren Jean-Christophe Rohner vid Lunds universitet har undersökt våra fördomar kopplade till attraktivitet och menar att positiv särbehandling av vackra människor kan bero på att vårt minne spelar oss ett spratt.

– Hjärnan har lättare att bearbeta information som stämmer överens med stereotyper. Och många människor har en subjektiv föreställning om att ett vackert yttre hänger ihop med positiva egenskaper.

I hans experiment fick försökspersoner se olika kombinationer av attraktiva och icke-attraktiva ansikten, kopplade till antingen en positiv eller negativ personlighetsegenskap. När de sedan fick se samma bilder igen, i samma eller nya kombinationer, skulle de ange om de sett kombinationerna tidigare. Oftast trodde sig deltagarna minnas kombinationerna ”attraktiv + positiv” och ”oattraktiv + negativ”.

– Det går snabbare för hjärnan att bearbeta ett attraktivt ansikte med en positiv egenskap än ett attraktivt ansikte tillsammans med en negativ egenskap. Vi gör det för att vi tror oss minnas att attraktiva personer är bättre och trevligare, säger Jean-Christophe Rohner.

Det här används förstås inom reklam, där man vill ge folk en positiv känsla av en produkt eller ett företag. Enligt Magnus Söderlund på Handelshögskolan vill annonsörer ha vackra människor i sina kampanjer eftersom det helt enkelt säljer bättre.

– Effekten är tydlig när man tar samma annons och byter ut en relativt attraktiv person mot en relativt oattraktiv person. Den positiva inställningen till den attraktiva personen fortsätter i huvudet och färgar av sig på företaget och produkten.

Men vi kan fatta mer informerade beslut om vi är vaksamma på marknadsföringens knep, menar han.

– En konsument som vill försöka vara kritisk borde motarbeta sina ryggradsreflexer i mötet med det som är vackert och ge sig själv möjligheten att tänka några extra sekunder för att inte svepas med av positiva emotioner.

Frågan är vad det betyder i höstens riksdagsval. Hur snygga är våra politiker egentligen? Och klarar vi att se bakom ytan? Det är något som nationalekonomen Niclas Berggren undersöker. Han forskar på skönhetens betydelse i politiken, vid Institutet för näringslivsforskning i Stockholm.

– Vi inspirerades av tidigare nationalekonomiska studier om så kallade skönhetspremier på arbetsmarknaden, som visar en tydlig koppling mellan utseende och inkomst. Vackra människor tjänar mer, fula människor tjänar mindre.


Annons:
Prenumerera


Niclas Berggren och hans kolleger var bland de första i världen att studera om det fanns ett samband mellan skönhet och framgång även bland politiker. De lät över tiotusen personer i olika länder titta på ansiktsbilder av ett stort antal finska politiker, och bedöma hur attraktiva de var.

Den statistiska analysen visade tydligt att ju högre skönhetspoäng politikerna fick, desto fler röster hade de också fått bland väljarna.

– Jämför vi två personer med bara en skönhetspoäng i skillnad, så resulterar det i 20 procent fler röster för den som ser bättre ut. Det är en ganska stor och tydlig effekt!

Niclas Berggren understryker dock att skönhetspoängen inte återspeglar kompetens. Försökspersonerna hade också fått bedöma kompetens utifrån utseendet, vilket sedan jämfördes med objektiva mått på kompetens, som utbildning och yrke.

– Folk tolkar inte skönheten som tecken på kompetens, men ändå kvarstår skönhets-effekten i valsituationen. Vår tolkning är att vackra politiker värderas högre, antingen för att andra människor tycker om att se på dem, eller för att snygga politiker är bättre på social interaktion. Det kan vara en effekt av att de alltid fått ett bättre bemötande och därmed vuxit upp med gott självförtroende. En större social förmåga kan göra att dessa politiker kanske uppfattas som mer trovärdiga och tilltalande när de framträder i tv.

Både vänster- och högerpolitiker gynnas av att vara vackra. Men högerpersoner något mer, och särskilt i lokalval. Där är ”skönhetspremien” mer än dubbelt så stor. Förra våren visade Niclas Berggren och hans kollegor att en extra skönhetspoäng för vänsterpolitiker ger ungefär åtta procent fler röster, men uppemot 21 procent fler röster för högerpolitiker i lokalvalen.

– Vi kan konstatera att högerpolitiker i genomsnitt ser betydligt bättre ut. I alla fall enligt respondenternas subjektiva bedömning.

Men varför är just högerpolitiker snyggare? Niclas Berggren vänder på det. De snygga är mer högerorienterade, menar han.

– Vackra människor är mer framgångsrika på arbetsmarknaden. Och om man tjänar mycket pengar är man kanske mindre intresserad av omfördelning – och söker sig till en mer liberal/konservativ politik. Högermänniskor tjänar i genomsnitt mer pengar.

Att sambandet mellan skönhet och högerpolitik förstärks i lokalval, förklarar han med att väljarna där ofta är sämre informerade om personernas politik. Då är det lätt att bara gå på utseendet när man ska rösta.

– Skönhet värderas uppenbarligen högt i både ekonomiska och politiska beslutssituationer. Det är intressant eftersom det får oss att fundera över hur det politiska spelet egentligen fungerar och visar på grunderna för våra röstbeslut.

Nå, så kommer vi då slutligen till vad det är som upplevs så attraktivt att vi låter oss luras att rösta på politiker vars ståndpunkter vi kanske inte känner till, eller köpa dyra produkter vi inte behöver, eftersom en vacker människa använder den.

Grejen är symmetri.

– Den som har ett symmet-riskt ansikte upplevs som vackrare än den som har ett asymmetriskt ansikte, säger socialpsykologen Torun Lindholm.

Den biologiska förklaringen är att symmetri kan vara en indikation på goda gener, att vi är starka och friska och därmed är fertila och kan få friska barn. Regelbundna drag tilltalar både människor och djur och är ett tecken på att man evolutionärt klarat av både miljömässig och utvecklingsmässig stress.

– Att avvika för mycket är inte hälsosamt, med ett för avlångt huvud eller ett för stort avstånd mellan ögonen. Även hos djur döms asymmetri ut av flocken eftersom det är förknippat med något sjukligt. Så är det med alla så kallade binära drag, två ögon, två öron, två näsborrar …

Det finns till och med statistiskt uträknade mått på de optimala proportionerna utifrån upplevd skönhet. Det ideala avståndet mellan ögonen och munnen ska till exempel vara drygt en tredjedel av avståndet mellan hakan och hårfästet. Och en kvinnas ansikte anses mest attraktivt om avståndet mellan pupillerna är 44 procent av ansiktets bredd. (Tänk Salma Hayek eller Scarlett Johansson, skådespelare med dokumenterat vackra, symmetriska ansikten.)

Torun Lindholm lyfter fram ytterligare några aspekter som brukar ge höga skönhetspoäng när försökspersoner fått bedöma olika ansiktsbilder. Bland annat så kallad sexuell dimorfism, att typiska kvinnliga drag anses vackert hos kvinnor, och typiskt manliga drag anses vackert hos män.

En annan aspekt är ungdom.

– Folk tycker att det är vackert med slät hy, fin och frisk färg. Allt som är förknippat med ungdom har förmodligen en evolutionär utgångspunkt. Vi dras till individer som är fertila eftersom det leder till egen framgång, det vill säga avkomma.

Det kan också förklara varför ett barnsligt ansikte upplevs som extra attraktivt. Det har forskare bland annat visat i tester där ansiktsbilder manipulerats så att ögonen blir större i förhållande till ansiktet, och avståndet mellan näsa och mun större.

Men allra starkast för attraktion är alltså symmetrieffekten. Och den blir än tydligare när flera olika ansiktsbilder slås samman och bildar en ”genomsnittsperson”. Denna upplevs då som snyggare.

– Det är en väldigt tydlig effekt som syns redan när man lagt ihop fyra bilder. Ju fler ansikten som läggs ihop, desto vackrare upplevs den genomsnittliga personen.

Förklaringen kan vara att alla små asymmetriska detaljer jämnas ut med ett genomsnitt av många ansikten.

Samma mönster finns när man på liknande sätt mixar ansikten av olika etnicitet. Ett blandat genomsnittligt ansikte upplevs vackrare än till exempel en genomsnittsvit eller en genomsnittsasiat. Även här kan det finnas en biologisk förklaring. Förutom symmetrin, så har en person med en bred repertoar av gener fördelar rent överlevnadsmässigt.

– Vi har ju dubbla uppsättningar gener. Är föräldrarna väldigt olika så kan de båda generna för en viss egenskap vara av olika typ. Om inte den ena funkar när vi måste anpassa oss till nya omständigheter, så kanske den andra gör det. Det är mindre risk för ärftliga sjukdomar när generna erbjuder stor variation.

Allt det här har varit viktigt evolutionärt sett, men är kanske inte lika viktigt längre.

– Sambandet är svårare att belägga i dag eftersom vi har penicillin och andra mediciner som sätter evolutionen ur spel. Vi kan vara friska och fertila även med asymmetriska drag, säger Torun Lindholm.

Dessutom kan vi påverka vårt utseende med olika hjälpmedel. I ett försök som konsumentforskaren Magnus Söderlund gjorde kring reklam, sminkades en kvinnlig modell av en professionell sminkös, i 16 olika varianter.

– Det var tydligt att rätt sminkning förhöjde modellens utseende, så vi är inte fullständigt utlämnade till vad naturen har gett. Ju mer smink vår modell hade, desto högre skönhetspoäng fick hon. Särskilt tydligt var det hos de manliga bedömarna. Killarna kunde man lura lättare med smink, konstaterar han.

Även om vi dras till vackra människor – och gärna själva vill vara attraktiva – så kan vi alltså fatta klokare beslut när vi förstår mekanismerna bakom ytans dragningskraft.

Utseendet säger inte nödvändigtvis någonting om kvaliteten.

– Visst, man får extremt mycket gratis om man är vacker, säger Torun Lindholm. 

– Men som tur är, är psykologin sådan att när vi gillar en person så tycker vi att den är vacker! Utseendet är bara en faktor när vi väljer partner.

En längre version av Eva Barkemans artikel publicerades i Modern Psykologi 3/2018Pappersutgåva | För skärm (Google play) | För skärm (Itunes) | Prenumerera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s