Peppas av Wonder Woman
Ta hjälp av en bioaktuell förebild med superkrafter.
När Wonder Woman hade premiär i början av juni var det den första storfilmen med en kvinnlig superhjälte i huvudrollen på tolv år. Men vilka behov är det då som de nya superhjältinnorna fyller hos sin kvinnliga publik? Psykologen Robin S. Rosenberg vid University of California har medverkat i ett flertal antologier på temat superhjältar och psykologi. Hon pekar på hur fiktiva personer som är mer kraftfulla än oss själva, som superhjältar, kan hjälpa oss att lösa egna problem eller handskas med ”skurkar” i verkliga livet. Men det krävs mer än styrka för att en superhjälte även ska vara en bra förebild, betonar hon.
– Huruvida en superhjältinna kan fungera som en god förebild beror helt och hållet på berättelsen och hur hon framställs. Dessutom har dagens kvinnliga superhjältar oftast rätt så orealistiska kroppsformer, vilket kan påverka kvinnor negativt, säger Robin S. Rosenberg.
Även om dagens superhjältinnor i regel är lika kraftfulla som sina manliga jämlikar, kan det sexualiserade sätt de ofta framställs på göra att de i stället får en negativ inverkan på kvinnor. Det visar en studie från University of Missouri, där unga kvinnor fick se klipp från olika superhjältefilmer och sedan svara på ett antal frågor. De som fick se klipp ur olika X-men-filmer, med smala och storbröstade superhjältinnor, rapporterade en sämre självkänsla vad gällde den egna kroppen. Samtidigt värdesatte de fysisk hälsa högre än utseende. Den grupp som fick se klipp ur Spiderman-filmerna, där den kvinnliga huvudrollen skildras som hjälplös och räddas av den manlige hjälten, tenderade däremot att efteråt i högre grad hålla med om påståenden som att kvinnor bör sätta sina barn framför karriären.
Vad gäller bioaktuella Wonder Woman har hennes kostym genom åren gått från att vara minimal till heltäckande och tillbaka till minimal storlek, men Robin S. Rosenberg framhåller henne ändå som ett exempel på en positiv förebild.
– Hon tar bara till våld när det är absolut nödvändigt, och är i grunden bekväm med sin egen kropp. På det sättet är hon en av de bättre förebilderna för unga kvinnor. I framtiden tror jag hur som helst att vi kommer att få se en större variation vad gäller superhjältars kroppsformer, säger Robin S. Rosenberg.
Hur vi påverkas av yttre faktorer, som exempelvis populärkulturella hjältar, har koppling till vår självkänsla så som den formats i den tidiga barndomen. Maarit Johnson forskar om personlighetspsykologi vid Stockholms universitet och har skrivit boken Självkänsla och anpassning (Studentlitteratur 2003). Hon pekar på hur vårt behov av ett starkt självförtroende, det vill säga den del av självkänslan som har att göra med hur vi upplever vår förmåga och vårt utseende, ökar när vi går in i puberteten.
– Den självkänsla vi har med oss i grunden är relativt oberoende av olika bekräftelser, och ju starkare och stabilare grundtillit vi har med oss, desto mindre är vi beroende av yttre så kallade värdegivare. Men utvecklandet av en identitet – det vill säga hur vi förstår oss själva i relation till andra – för med sig perioder av osäkerhet, då jämförelser med andra görs i högre grad än både tidigare och senare i livet. Popstjärnor, filmstjärnor, idrottshjältar och superhjältar får ofta fungera som förebilder, säger Maarit Johnson.
Sammanhang och framställning är enligt henne avgörande faktorer för om en kvinnlig superhjälte ska kunna fungera som en positiv förebild.
En mätning som sajten Fivethirtyeight gjorde 2014 visade att kvinnliga superhjältar utgjorde mindre än en tredjedel av de två största amerikanska serieförlagens hjältebestånd. Men även om manliga superhjältar fortfarande dominerar genren, är det inte säkert att de har samma positiva påverkan på män som kvinnliga superhjältar kan ha på kvinnor. En studie vid University of Toronto visar tvärtom på hur kvinnor tjänar mer än män på att ha likakönade förebilder. Medan en kvinnas självkänsla kan stärkas av att ta del av en kvinnlig förebild inom samma yrkesområde, påverkades män inte på samma positiva sätt av manliga förebilder.
En annan studie, vid Queen’s university Belfast, har visat att kvinnliga studenter, som fick hålla tal framför porträtt av Hillary Clinton eller Angela Merkel, både pratade längre och fick högre betyg av sina medstudenter, än de kvinnor som höll tal framför en bild av Bill Clinton eller ingen bild alls. De manliga studenter som höll tal på samma premisser påverkades inte alls, oavsett vilket porträtt de höll tal framför.
– Vi var glatt överraskade av att upptäcka att positiva förebilder verkligen kan inspirera kvinnor i deras beteende, säger Ioana Latu, som är en av forskarna bakom studien.
– Att männen inte påverkades på samma sätt beror troligtvis på att män redan har en starkare position i samhället, med våra existerande könsstereotyper. I dag har vi en manlig könsstereotyp som är associerad med ledarskap och som hjälper män att få makt och befogenheter, säger hon.
En kvinnlig förebild, som likt Wonder Woman bryter mot könsstereotyperna, har enligt Ioana Latu större chanser att fungera som positiv förebild. På så sätt kan superhjältinnan i längden förändra negativa kvinnliga stereotyper.
Stereotyper hjälper oss att spara på våra kognitiva resurser. Vi behöver helt enkelt inte tänka så mycket. Det gör oss mer effektiva, men kan samtidigt få oss att agera på sätt som ger negativa konsekvenser. En lösning är till exempel att helt enkelt förändra våra stereotyper av hur en framgångsrik ledarfigur ska vara, menar Ioana Latu.
– I dag är bilden av en ledare någon som är tuff och arg, vilket är något som stämmer in på den manliga stereotypen men inte på den kvinnliga. Om jag upplever ett glapp mellan dessa stereotyper kommer jag förmodligen också att bli negativt påverkad. Ett sätt är att ändra på könsstereotyperna, ett annat att ändra stereotypen av en ledare. I stället för en tuff och maktfullkomlig ledarstereotyp kan vi ha en ledarstereotyp som är motiverande och relationsbyggande, säger hon.
Att Wonder Woman är ett bra exempel på en positiv ledarstereotyp, menar också Charlotte Tate, docent i socialpsykologi vid San Francisco state university och medförfattare till boken The psychology of superheroes: An unauthorized exploration (2008).
– Wonder Woman är bättre på att bedöma andra och utöva rättvisa än både Stålmannen och Batman. Stålmannen har ständigt problem med sitt messiaskomplex, som får honom att försöka offra sig själv för att rädda världen, och Batman struntar å andra sidan helt i hur det går för världen. Men Wonder Woman utövar rättvisa utan att vare sig offra sig själv eller bli till ett aggressivt monster, säger Charlotte Tate.
Men hon menar inte att superhjältinnan för den delen skulle vara mer godhjärtad än sina manliga hjältekollegor.
– Stålmannen skulle aldrig döda någon, medan Wonder Woman inte har några problem med att döda. Det är aldrig ett lätt beslut för henne, men hon ser mer pragmatiskt på saken, som något som måste göras och sig själv som den som måste utföra det, säger Charlotte Tate.
Karolina Bergströms artikel publicerades först i Modern Psykologi 5/2017: Pappersutgåva | För skärm (Google play) | För skärm (Itunes) | Prenumerera
När Wonder Woman hade premiär i början av juni var det den första storfilmen med en kvinnlig superhjälte i huvudrollen på tolv år. Men vilka behov är det då som de nya superhjältinnorna fyller hos sin kvinnliga publik? Psykologen Robin S. Rosenberg vid University of California har medverkat i ett flertal antologier på temat superhjältar och psykologi. Hon pekar på hur fiktiva personer som är mer kraftfulla än oss själva, som superhjältar, kan hjälpa oss att lösa egna problem eller handskas med ”skurkar” i verkliga livet. Men det krävs mer än styrka för att en superhjälte även ska vara en bra förebild, betonar hon.
– Huruvida en superhjältinna kan fungera som en god förebild beror helt och hållet på berättelsen och hur hon framställs. Dessutom har dagens kvinnliga superhjältar oftast rätt så orealistiska kroppsformer, vilket kan påverka kvinnor negativt, säger Robin S. Rosenberg.
Även om dagens superhjältinnor i regel är lika kraftfulla som sina manliga jämlikar, kan det sexualiserade sätt de ofta framställs på göra att de i stället får en negativ inverkan på kvinnor. Det visar en studie från University of Missouri, där unga kvinnor fick se klipp från olika superhjältefilmer och sedan svara på ett antal frågor. De som fick se klipp ur olika X-men-filmer, med smala och storbröstade superhjältinnor, rapporterade en sämre självkänsla vad gällde den egna kroppen. Samtidigt värdesatte de fysisk hälsa högre än utseende. Den grupp som fick se klipp ur Spiderman-filmerna, där den kvinnliga huvudrollen skildras som hjälplös och räddas av den manlige hjälten, tenderade däremot att efteråt i högre grad hålla med om påståenden som att kvinnor bör sätta sina barn framför karriären.
Vad gäller bioaktuella Wonder Woman har hennes kostym genom åren gått från att vara minimal till heltäckande och tillbaka till minimal storlek, men Robin S. Rosenberg framhåller henne ändå som ett exempel på en positiv förebild.
– Hon tar bara till våld när det är absolut nödvändigt, och är i grunden bekväm med sin egen kropp. På det sättet är hon en av de bättre förebilderna för unga kvinnor. I framtiden tror jag hur som helst att vi kommer att få se en större variation vad gäller superhjältars kroppsformer, säger Robin S. Rosenberg.
Hur vi påverkas av yttre faktorer, som exempelvis populärkulturella hjältar, har koppling till vår självkänsla så som den formats i den tidiga barndomen. Maarit Johnson forskar om personlighetspsykologi vid Stockholms universitet och har skrivit boken Självkänsla och anpassning (Studentlitteratur 2003). Hon pekar på hur vårt behov av ett starkt självförtroende, det vill säga den del av självkänslan som har att göra med hur vi upplever vår förmåga och vårt utseende, ökar när vi går in i puberteten.
– Den självkänsla vi har med oss i grunden är relativt oberoende av olika bekräftelser, och ju starkare och stabilare grundtillit vi har med oss, desto mindre är vi beroende av yttre så kallade värdegivare. Men utvecklandet av en identitet – det vill säga hur vi förstår oss själva i relation till andra – för med sig perioder av osäkerhet, då jämförelser med andra görs i högre grad än både tidigare och senare i livet. Popstjärnor, filmstjärnor, idrottshjältar och superhjältar får ofta fungera som förebilder, säger Maarit Johnson.
Sammanhang och framställning är enligt henne avgörande faktorer för om en kvinnlig superhjälte ska kunna fungera som en positiv förebild.
En mätning som sajten Fivethirtyeight gjorde 2014 visade att kvinnliga superhjältar utgjorde mindre än en tredjedel av de två största amerikanska serieförlagens hjältebestånd. Men även om manliga superhjältar fortfarande dominerar genren, är det inte säkert att de har samma positiva påverkan på män som kvinnliga superhjältar kan ha på kvinnor. En studie vid University of Toronto visar tvärtom på hur kvinnor tjänar mer än män på att ha likakönade förebilder. Medan en kvinnas självkänsla kan stärkas av att ta del av en kvinnlig förebild inom samma yrkesområde, påverkades män inte på samma positiva sätt av manliga förebilder.
En annan studie, vid Queen’s university Belfast, har visat att kvinnliga studenter, som fick hålla tal framför porträtt av Hillary Clinton eller Angela Merkel, både pratade längre och fick högre betyg av sina medstudenter, än de kvinnor som höll tal framför en bild av Bill Clinton eller ingen bild alls. De manliga studenter som höll tal på samma premisser påverkades inte alls, oavsett vilket porträtt de höll tal framför.
– Vi var glatt överraskade av att upptäcka att positiva förebilder verkligen kan inspirera kvinnor i deras beteende, säger Ioana Latu, som är en av forskarna bakom studien.
– Att männen inte påverkades på samma sätt beror troligtvis på att män redan har en starkare position i samhället, med våra existerande könsstereotyper. I dag har vi en manlig könsstereotyp som är associerad med ledarskap och som hjälper män att få makt och befogenheter, säger hon.
En kvinnlig förebild, som likt Wonder Woman bryter mot könsstereotyperna, har enligt Ioana Latu större chanser att fungera som positiv förebild. På så sätt kan superhjältinnan i längden förändra negativa kvinnliga stereotyper.
Stereotyper hjälper oss att spara på våra kognitiva resurser. Vi behöver helt enkelt inte tänka så mycket. Det gör oss mer effektiva, men kan samtidigt få oss att agera på sätt som ger negativa konsekvenser. En lösning är till exempel att helt enkelt förändra våra stereotyper av hur en framgångsrik ledarfigur ska vara, menar Ioana Latu.
– I dag är bilden av en ledare någon som är tuff och arg, vilket är något som stämmer in på den manliga stereotypen men inte på den kvinnliga. Om jag upplever ett glapp mellan dessa stereotyper kommer jag förmodligen också att bli negativt påverkad. Ett sätt är att ändra på könsstereotyperna, ett annat att ändra stereotypen av en ledare. I stället för en tuff och maktfullkomlig ledarstereotyp kan vi ha en ledarstereotyp som är motiverande och relationsbyggande, säger hon.
Att Wonder Woman är ett bra exempel på en positiv ledarstereotyp, menar också Charlotte Tate, docent i socialpsykologi vid San Francisco state university och medförfattare till boken The psychology of superheroes: An unauthorized exploration (2008).
– Wonder Woman är bättre på att bedöma andra och utöva rättvisa än både Stålmannen och Batman. Stålmannen har ständigt problem med sitt messiaskomplex, som får honom att försöka offra sig själv för att rädda världen, och Batman struntar å andra sidan helt i hur det går för världen. Men Wonder Woman utövar rättvisa utan att vare sig offra sig själv eller bli till ett aggressivt monster, säger Charlotte Tate.
Men hon menar inte att superhjältinnan för den delen skulle vara mer godhjärtad än sina manliga hjältekollegor.
– Stålmannen skulle aldrig döda någon, medan Wonder Woman inte har några problem med att döda. Det är aldrig ett lätt beslut för henne, men hon ser mer pragmatiskt på saken, som något som måste göras och sig själv som den som måste utföra det, säger Charlotte Tate.
Karolina Bergströms artikel publicerades först i Modern Psykologi 5/2017: Pappersutgåva | För skärm (Google play) | För skärm (Itunes) | Prenumerera
