Betyg är de svagas chans

iStock_000008310989Medium

Henrik Höjers artikel från Modern Psykologi 6/2012 är fortfarande aktuell. Foto: Istockphoto.

Flickor med lågutbildade föräldrar är de som tjänar mest på att få betyg.

Jag fick inga betyg när jag gick i låg- och mellanstadiet i slutet av 1970-talet. Men jag behövde inte heller några – eftersom jag var pojke och hade hyfsat välutbildade föräldrar. Jag och mina killkompisar från villakvarteren i Gävle bör ha klarat oss bra utan betyg, enligt den senaste forskningen.

Betygen i grundskolans låg- och mellanstadium avskaffades på 1970-talet. Sedan dess har betygsfrågan i de lägre klasserna varit en het potatis – men de empiriskt grundade kunskaperna har varit rätt klena. En del forskare har varit kritiska mot betyg för att dessa sägs påverka självbilden. Dåliga betyg skulle således stjälpa svaga individer. Och de som får höga betyg påstås inte bli så positivt påverkade. Utifrån utländska studier gjorda på andra typer av betyg och skolmiljöer än den svenska har det sagts att betyg leder till ytligare inlärning.

Men eftersom betygen i låg- och mellanstadiet avskaffades successivt har man kunnat se hur det gick för oss som ingick i ”experimentet”. Skolöverstyrelsen beslöt år 1969 att man kunde ersätta betyg med utvecklingssamtal. Några kommuner avskaffade då betygen redan samma år, andra dröjde ända till 1982.

Nationalekonomen Anna Sjögren vid Uppsala universitet har analyserat senare utbildning och inkomst för hundra­tusentals före detta elever. Det visade sig att den betygslösa skolan hjälpte några och stjälpte andra.

De som förlorade var barnen till lågutbildade föräldrar, framför allt de som hade svårt för sig i skolan. Detta gällde särskilt flickorna. Andelen döttrar till lågutbildade som inte läste vidare på gymnasiet när betygen avskaffades ökade från 8 till 16 procent. Bland söner till lågutbildade ökade andelen från 7 till 10 procent.

För barn till högutbildade, och då framför allt pojkarna, var effekten den motsatta. Både deras utbildningslängd och framtida inkomst gynnades av att de inte fick betyg på låg- och mellanstadiet.

En tänkbar förklaring är, enligt Anna Sjögren, att informationen i de utvecklingssamtal som skulle ersätta betygen var mer svårtolkad för lågutbildade föräldrar, som hade lättare att hantera budskapet i form av ett betyg. Och för just denna grupp kan informationen om att det går dåligt i skolan vara extra viktig.

Betygen verkar alltså gynna och uppmuntra flickor mer. Kanske korrigerar betyg en dålig självbild hos flickor, som ofta tenderar att underskatta sig själva. På samma sätt kan pojkar som ofta överskattar sig själva hämmas av betyg.

Det finns dock annan forskning som visar att pojkar kan missgynnas av betyg på andra sätt. En rapport av nationalekonomen Erica Lindahl vid Uppsala universitet visar att flickor och utlandsfödda (utanför Norden) generellt får högre slutbetyg i nian i svenska, engelska och matematik än pojkar med samma resultat på nationella prov i dessa ämnen. Om skolan och lärarna gynnar ett beteende hos flickor och utlandsfödda, eller om svenskfödda pojkar diskrimineras, låter forskarna vara osagt.

Kanske hänger det ihop med att många lärare inte ens vet vilka principerna för betygssystemet är. Det framgår av doktorsavhandlingen Ännu icke godkänt, från 2005, att många lärare betygsätter beteende, läxläsning och personlighet.

Vi har dessutom en markant betygsinflation i Sverige. Häromåret larmade Jonas Vlachos, nationalekonom vid Stockholms universitet, om att andelen elever som går ut gymnasiet med toppbetyg har ökat med 28 gånger på tio år.
– Ja, säger han i dag, vi ser en extrem ökning av topp­betygen. Samtidigt säger många att medelbetygen är konstanta, men även det kan ju faktiskt tyda på betygsinflation, eftersom de internationella jämförelserna tyder på minskade kunskaper bland eleverna.

I Sverige ser man de högsta betygen i friskolorna. En tänkbar förklaring är att de höga betygen används i konkurrensen om eleverna.
– Men problemet är att betygen inte förankras i en likvärdig utvärdering av kunskapsmålen, som resultaten på externt rättade nationella prov, säger Jonas Vlachos.
För att komma till rätta med betygsinflationen infördes för två år sedan ett nytt betygssystem med fler steg. Det återstår att se vilken effekt det får.

Många syskon ger lägre betyg
Barn i tvåbarnsfamiljer tenderar att få de högsta betygen, både i grundskolan och på gymnasiet, tätt följda av ensambarn och barn i trebarnsfamiljer. Sedan faller betygen bland barn i större kullar i takt med syskonskarans storlek. Det är framför allt de yngsta barnen i kullen som får låga betyg. Dessa effekter är starkare för pojkar och i familjer med lågutbildade föräldrar. (Källa: Familjestorlekens effekter på barns utbildning och arbetsliv, Uppsala universitet)

Henrik Höjers artikel publicerades först i Modern Psykologi 6/2012: Pappersutgåva | För skärm.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: