I hjärnan på en munk

MP1507s54-55.jpg

Upptäckten att hjärnan är formbar betyder att du till stor del själv kan ta ansvar för ditt välbefinnande. Hjärnforskaren Richard J. Davidson placerar buddhistiska munkar i en magnetkamera för att se hur meditation påverkar hjärnan till det bättre.

Den orangeklädda munken försvinner in i den stora vita magnetkameratuben och ett förskräckligt oväsen tilltar. En fMRI-scanner är inget för människor med klaustrofobi men visar sig vara en lätt match för en erfaren meditatör. Den kände buddhistmunken och biokemisten Matthieu Ricard rullas ut efter tre timmar med ett leende på läpparna. Då har han ägnat sig åt flera olika kontemplativa metoder som koncentration, visualisering och meditation över medkänsla.

Året var 2008 när psykologi- och psykiatriprofessorn Richard J. Davidson inledde en stor studie för att ta reda på vilka effekter som meditation har på hjärnan. Han och hans forskarteam började med synnerligen erfarna meditatörer, ett antal buddhistmunkar som i genomsnitt mediterat 34 000 timmar, varav Matthieu Ricard var en.
– Om inte de uppvisade någon förändring i hjärnan var det inte troligt att meditation hade någon effekt över huvud taget, säger Richard J. Davidson när vi träffas på den fjärde världskonferensen i positiv psykologi i Florida i juni 2015, där han är en av huvudtalarna.

Munkarna uppvisade ett osedvanligt stort antal gamma-vågor i hjärnan, inte bara under meditation utan även i perioderna däremellan. Hjärnvågor är en indikation på hjärnans plasticitet. Dessa vågor uppstår när flera nervceller skickar upprepade impulser, som i sin tur triggar andra nervceller till att skicka impulser. De blir till vibrerande nätverk som bildar rytmiska mönster och frekvenser. När vågorna svänger i en frekvens på 30–80 Hz kallas de gammavågor och dessa har betydelse för inlärning, koncentration och minneslagring. Ett så stort antal gammavågor som munkarna hade uppstår i en ”normal” hjärna endast under korta stunder vid till exempel problemlösning, medan munkarna behöll nivån till och med när de sov.

Deras förhöjda aktivitet i vänster pannlob, prefrontala cortex, jämfört med människor som aldrig mediterar, kan enligt Richard J. Davidson vara förklaringen till att de är så fridfulla och glada. Att dessa kognitiva delar av hjärnan skickar signaler till den emotionella hjärnan är en av Richard J. Davidsons viktigaste upptäckter. Han har i flera studier sett att människor som återhämtar sig relativt fort från motgångar i stället för att fortsätta oroa sig, vara arga eller bli deprimerade, har en starkare koppling mellan vänstra prefrontala cortex och amygdala, som spelar en viktig roll för känslolivet.

Vänstra prefrontala cortex säger helt enkelt till amygdala att hålla tyst och man övermannas därför inte av olyckliga känslor. På samma sätt har han kunnat se att människor med sämre psykologisk motståndskraft (såsom deprimerade eller personer som lätt ger upp när de har motgångar) har svagare signaler mellan vänstra prefrontala cortex och amygdala.

Att dessa kommunikationsvägar i hjärnan kan tränas upp, så som studierna av mediterande buddhistmunkar visar, är grunden till Richard J. Davidsons forskningsområde. Han undersöker hur vi kan forma hjärnan på ett mer fördelaktigt sätt.
– Vår hjärna förändras konstant, medvetet och omedvetet. Merparten av tiden är vi helt omedvetna om den förändring som sker, vilket innebär att vi inte tar ansvar för att forma våra hjärnor, utan överlåter det åt tillfälligheter.

Richard J. Davidson tillägger att så lite som en timmes datorspel kan förändra hjärnans struktur.
– Allt vi har lärt oss om hjärnan tyder på att det inte är svårare att träna upp vårt välbefinnande än att till exempel lära sig spela fiol. Om du övar blir du bättre på det. Och det krävs inte tusentals timmar för att hjärnan ska ändra sig, utan det räcker med några timmars meditation för att vi ska kunna se stora förändringar i ett antal nätverk i hjärnan.

Richard J. Davidson omfamnar även det relativt nya forskningsområdet epigenetik, alltså vetenskapen om hur våra gener regleras av yttre påverkan. Vi föds med en viss dna-uppsättning. Den förändras inte över tid utan, det som förändras är huruvida generna ”sätts på” eller inte. Man kan jämföra dem med volymknappar där påverkansfaktorer som livsstil och miljö har inverkan på om generna uttrycker sig eller förblir tysta, alltså inaktiva.

Bland annat har Richard J. Davidsons forskning visat att bara en dags meditation kan påverka vårt dna.
– Vi har sett att avsiktlig mental träning förändrar vårt genuttryck på sätt som kan vara relevanta för vår hälsa.

Redan efter åtta timmar av mindfulnessmeditation uppvisade erfarna meditatörer flera förändringar, däribland ändrade nivåer i genregulation och sänkta nivåer av pro-inflammatoriska gener, som i sin tur korrelerar med ett snabbare tillfrisknande. ”Våra genuttryck är dynamiska och dessa resultat visar på att vi faktiskt kan påverka dem genom att lugna ner vår hjärna”, konstaterade Richard J. Davidson efter upptäckten 2013.

Trots att vetenskap och religion i regel ses som motparter med olika förklaringsmodeller har Dalai lama, den tibetanska buddhismens högste religiöse ledare, påfallande ofta ett finger med i spelet när det kommer till hjärnforskning. Richard J. Davidson säger att hela hans liv förändrades efter att han mött Dalai lama 1992.

– Han utmanade mig genom att säga: ”Du använder dig av modern teknik inom neurovetenskapen för att studera depression, oro och rädsla – varför kan du inte använda samma teknik för att studera vänlighet och medkänsla?” Jag hade inget bra svar och lovade honom därför att göra vad jag kunde för att sätta de positiva egenskaperna under lupp.

År 2008 grundade Richard J. Davidson Center for investigating healthy minds vid universitetet i Wisconsin-Madison, USA. Centret har i dag ett 70-tal forskare som ägnar sig åt att studera effekten av avslappning, mindfulness, acceptans och meditation. Naturligtvis har man även studerat mindre rutinerade meditatörer än de erfarna munkarna som nämns i början av den här artikeln, och även nybörjare, för att få svar på frågan om den kortaste tid man behöver träna för att meditationen ska ha effekt.

Richard J. Davidson berättar om en studie där deltagarna fått göra en så kallad loving kindness-meditation 30 minuter varje dag under två veckor. Det är en av Dalai lamas favoritmeditationer och syftar till att ge ökade känslor av vänlighet, värme och omtanke. Den går till så att man först känner in sina känslor av medkänsla till sig själv och till de personer som står en nära. Därefter utvidgar man den till att omfatta personer som inte står en lika nära, vidare till personer man ogillar och slutligen till alla levande varelser. Deltagarnas hjärnor scannades före och efter meditationsträningen och de fick genomgå ett test i ekonomiskt beslutsfattande.

Efter bara sju timmars träning kunde man se stora skillnader i de kretsar i prefrontala cortex som är kopplade till empati och ett ökat antal positiva känslor hos gruppen som mediterat, jämfört med kontrollgruppen.
– De fick använda sina egna pengar i testet och i gruppen som tränat sig i meditation var man betydligt mer villig att dela med sig av det man hade. Det känns oerhört lovande att endast två veckors träning kan ge ett mer altruistiskt och prosocialt beteende, konstaterar Richard J. Davidson.

Han förklarar att olika meditationsformer har olika effekt på hjärnan och gör oss gott vid olika tillfällen i livet.
– Meditationer som aktiverar de nätverk i hjärnan som vi vet är inblandade i perspektivtagande och positiva känslor omfattar en del som kallas striatum eller strimmiga kroppen. Mindfulnessträning synkroniserar olika delar av hjärnan och påverkar de nätverk som har med uppmärksamhet att göra. Det gör även koncentrationsträning men på ett annat sätt, som är kopplat till förmågan att rikta och begränsa uppmärksamheten.

Trots att man tränat barn i mindfulness ganska länge har det inte funnits några vetenskapliga studier av dess effekt. Förrän nu. Richard J. Davidson presenterade nyligen en artikel i Developmental Psychology, där fyra till sex år gamla förskolebarn tränats i vänlighet och generositet under tolv veckor. Träningen bestod av uppmärksamhets-, närvaro- och omtänksamhetsträning.

Till exempel uppmuntrades barnen till att tänka på personer som var hjälpsamma och reflektera över vilken roll dessa spelade i deras liv. De fick också träna närvaro och kroppsmedvetenhet genom att lyssna till musik, samtidigt som de observerade hur en liten sten på deras mage steg och sjönk i takt med deras andning. Dessa barn gjorde betydligt bättre ifrån sig i skolan och uppvisade stora förbättringar på områden som förutspår framgång senare i livet, som till exempel impulskontroll. Forskarna såg också att barnen med åren blev mindre själviska än kontrollgruppen.

Så redan från tidig ålder är det möjligt att utveckla hälsosamma vanor och medvetet forma om vår hjärna. Om vi sedan gör det är en annan femma. Oavsett vilket kommer hjärnan att fortsätta forma om sig.

Sara Hammarkrantz är journalist och medförfattare till boken Lycka på fullt allvar: En introduktion till positiv psykologi (Natur & Kultur 2014). Hennes artikel publicerades först i Modern Psykologi 7/2015: Hjärnan: Pappersutgåva | För skärm.

(Texten uppdaterades 25 januari 2016.)

21 svar

  1. Intressant! Men det finns ett fel i texten! Det står att gammavågor ligger på 30-80 MHz. I så fall skulle dom allvarligt störa våra mobiltelefoner. Och dessa skulle störa våra hjärnor! Det blev nog ett M för mycket där! Gammavågor ligger alltså på 30-80 Hz.

    • Hej! Vilken tur att vi har falkögda läsare. Det är helt korrekt påpekat att ett M helt felaktigt smugit sig in. Gammavågor rör sig i frekvensbandet 30-80 Hz och inget annat. Vi har nu korrigerat i artikeln.

  2. Men utan helheten i en visuell överblick är det komplicerade för svårt, för våra egna hjärnor. Med denna är det mesta möjligt. Munkar är ett fåtal som arbetar på heltid. För flertalet
    är ”kartan” livsnödvändig.

    Läs mer:

    http://www.tedestrand.se

  3. ”Upptäckten att hjärnan är formbar betyder att du till stor del själv kan ta ansvar för ditt välbefinnande.”

    Det är lättare sagt än gjort i en värld som är fylld av eländes eländen – som etablissemangets massmedia basunerar ut varje dag – för att få kunder.

    Det gäller ju då TROTS det att framförallt vara sin egen vän.

  4. Jag uppfattar att jag fått bättre minne av meditation

  5. Väldigt intressant artikel om meditationens möjligheter att utveckla mitt liv positivt.
    Var kan jag finna program do gör att jag kan bli bra på att meditera och uppnå den harmoni och skapandekraft som jag önskar?

  6. Mycket intressant att läsa om forskning kring detta. Är det möjligt att få länkar till de olika forskningsrapporterna för egen djupdykning?

  7. Har deltagit på 6 st kurser här på Bali i Love and Kindness meditation, väldigt kraftfulla dom har hjälpt mig att rensa ut en massa skit i min kropp. Reagerar på ett helt annat sätt numera i jobbiga situationer har öppnat mitt hjärta till helt nya höjder.
    Jag är numera assistent till dessa kurser och
    Ev kommer jag att hålla en veckas silent meditation i detta i sommar.
    Mer information kan ni få på
    Bali Usada Meditation
    Eller maila mig: johan6405@gmail.com
    May All Beings Be Happy🙂

  8. […] Enligt artikeln I hjärnan på en munk, som redogör för forskning om hur meditation påverkar oss, är hjärnan formbar. Det betyder att jag själv kan ta ansvar för mitt välbefinnande. Meditation påverkar hjärnan till det bättre. En väldigt intressant artikel, läs den! […]

  9. […] är filmen som vi såg om hjärnan och här är artikeln vi läste om munkar och meditation. Sen testade vi även en övning i mindfulness från […]

  10. Reblogga detta på Yoga Rocksjön och kommenterade:
    medveten närvaro och meditationens outgrundliga effekter ❤️

  11. […] har vi ägnat åt hinduism och buddhism. Vi har testat på meditation och pratat lite om hur det kan påverka oss. Inspirerad av Jannikes Hjälten och jag så startade jag en blogg som jag kallade Tro och […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: