Stockholmssyndromet fyller 40 år
I dag är det exat 40 år sedan Normalmstorgsdramat började. Så här gick det till när gisslan fattade tycke för sina förrövare.
På förmiddagen den 23 augusti 1973 kliver den k-pistbeväpnade Janne Olsson in på Kreditbanken vid Norrmalmstorg i Stockholm. Han avlossar en salva och tar därefter fyra personer ur bankpersonalen som gisslan. Olsson kräver en lösensumma på tre miljoner och att kompisen Clark Olofsson ska föras till banken från fångvårdsanstalten i Norrköping där han sitter.
Regeringen godkänner kraven, och Olofsson förs till banklokalen. Statsminister Olof Palme står via telefon i direktkontakt med rånarna, som framför nya krav på flyktmöjligheter och hotar att döda gisslan om polisen stormar banken. Ganska snart börjar även personer ur gisslan kontakta både medier och statsministern Olof Palme. I stället för rädsla uttalar de ilska mot polisen och ger rånarna sitt stöd.
Under nästan sex mardrömslika dygn följer världen Norrmalmstorgsdramat. När Olsson ger upp har ett nytt psykologiskt fenomen sett dagens ljus. Stockholmssyndromet innebär att personer som upplever gisslan- och kidnappningssituationer utvecklar starka relationer till sina förövare. Fenomenet förklaras med att överlevnadsinstinkten och hotet att dödas leder till ett psykologiskt försvar som innebär att offren omedvetet börjar sympatisera med och ty sig till sina kidnappare. Polisen och samhället utanför blir det hotfulla, och offren börjar se positiva egenskaper hos förövarna som håller deras liv i sin hand.
På förmiddagen den 23 augusti 1973 kliver den k-pistbeväpnade Janne Olsson in på Kreditbanken vid Norrmalmstorg i Stockholm. Han avlossar en salva och tar därefter fyra personer ur bankpersonalen som gisslan. Olsson kräver en lösensumma på tre miljoner och att kompisen Clark Olofsson ska föras till banken från fångvårdsanstalten i Norrköping där han sitter.
Regeringen godkänner kraven, och Olofsson förs till banklokalen. Statsminister Olof Palme står via telefon i direktkontakt med rånarna, som framför nya krav på flyktmöjligheter och hotar att döda gisslan om polisen stormar banken. Ganska snart börjar även personer ur gisslan kontakta både medier och statsministern Olof Palme. I stället för rädsla uttalar de ilska mot polisen och ger rånarna sitt stöd.
Under nästan sex mardrömslika dygn följer världen Norrmalmstorgsdramat. När Olsson ger upp har ett nytt psykologiskt fenomen sett dagens ljus. Stockholmssyndromet innebär att personer som upplever gisslan- och kidnappningssituationer utvecklar starka relationer till sina förövare. Fenomenet förklaras med att överlevnadsinstinkten och hotet att dödas leder till ett psykologiskt försvar som innebär att offren omedvetet börjar sympatisera med och ty sig till sina kidnappare. Polisen och samhället utanför blir det hotfulla, och offren börjar se positiva egenskaper hos förövarna som håller deras liv i sin hand.
