God jul och extra allt!

I slutet av november varje år träffas Tove och hennes mamma för att synkronisera kalendrar och i detalj planera in vilka julaktiviteter som ska ske under december.

– Jag skäms lite för att berätta det. Men vi skriver in vad som händer varje dag – någon dag är det julmarknad, en annan gör vi pepparkakshus eller julgodis och 21 december är det granhandling, till exempel, säger Tove.

Hon medger att hon är lite av en julgalning. Hon älskar allt som hör julen till och att få gå in i december med allt fix och bak som det innebär. Hennes mamma är likadan, hennes mormor var det också och Tove tror att det ärvts ner till henne. Till skillnad från många andra stressas hon inte av allt som ska göras i december – tvärtom.

– Att laga nio sorters julgodis och handla noga utvalda presenter och slå in dem vackert gör mig bara glad. Det stressar mig inte, även om jag förstår att folk som ser hur jag beter mig i december kan tycka att det verkar lite maniskt.

En av de viktigaste decem-ber-aktiviteterna har varit julbaket hos farmor och farfar på andra advent. Och vid närmare eftertanke är det nog just att umgås med familjen som är det viktiga, konstaterar Tove.

Psykologen Mathias Ortlieb menar att detta, att umgås över generationsgränserna och träffa sin familj och släkt, är en central del av våra traditioner. Ordet tradition kommer från latinets tradi’tio, överlämnande, och syftar till ”det mångdimensionella sociala arv som överlämnas från släkte till släkte”, enligt Nationalencyklopedin, påpekar han.

– Vi träffas allt mer sällan över generationsgränserna och bor ofta längre ifrån vår ursprungsfamilj. Då blir julen och andra högtider extra viktiga eftersom det kanske är enda gången man träffar morfar eller gammelmormor, säger han.

Av just den anledningen är alla traditioner viktiga, tycker Tove, som tillbringar alla högtider med sin släkt och sin man. Och speciellt på julen är det mysigt att veta exakt vad som ska hända när – när granen ska kläs, när paketen ska öppnas och när det är Kalle Anka.

Förutsägbarheten och tryggheten är en annan viktig aspekt av julfirande, konstaterar Mathias Ortlieb.

– Julen är ett av de mest förutsägbara sociala spelen vi ägnar oss åt och det finns en trygghet i det. Vi lagar mat ihop och får ett avbrott från det vanliga harvandet. Oavsett vad som händer i livet så är julen i en traditionell familj ofta en trygg punkt. Man kan åka hem till en förälder och bli omhändertagen. Det blir som en snuttefilt, säger han.

Men Mathias Ortlieb höjer också ett varnande finger för att den tryggheten kan bli en verklighetsflykt som skapar en falsk känsla av meningsfullhet just när man ägnar sig åt de traditionella ritualerna, men som inte löser andra problem i livet som man kanske borde ta tag i. Då kan det bli jobbigt när det inte går som man tänkt.

Att det inte riktigt blir som man tänkt sig fick jultokiga Tove erfara när hon för två jular sedan, efter hela decembers förberedelser, blev magsjuk på självaste julafton.

– Det var tråkigt och visst har det hängt kvar i mig lite. Men däremot så tror jag att jag hanterade bättre vad jag tänkte att jag skulle göra – genom att vara rationell och inte älta, säger Tove, som drar slutsatsen att just hennes julhets nog inte är särskilt problematisk.

Psykologen Mathias Ortlieb tycker däremot att julen som sådan är en utmärkt högtid att problematisera.

– På julen är familjen i fokus och i synnerhet kärnfamiljen. Traditionella högtider är kopplat till konservativa värderingar och ritualer, som kan vara en ganska svår norm att förhålla sig till om man inte lever i en kärnfamilj. Det är svårt att inte tänka på de människor där julen i stället förknippas med oförutsägbarhet, våld, alkohol och ensamhet. Min erfarenhet är att det inte finns någon annan tidpunkt på året när folk mår så dåligt som på julen.

Dessutom måste man lyfta in konsumtionsaspekten. Det är varken modernt eller miljövänligt att köpa så mycket grejer som vi gör under julen, anser han. Tove instämmer, men vill också lyfta fram omtanken som finns bakom att ge varandra presenter.

– Det viktiga är ju inte presenterna, men det finns något fint i att ha hittat en liten gåva som verkligen passar den andra personen perfekt. Jag tycker att det är kul att min pappa till exempel lägger mycket tid på att hitta den perfekta presenten till mamma, och att han alltid lagar köttbullar. Min man tycker att vi är lite knäppa, men han accepterar att han har kommit till en julgalen familj eftersom det finns så mycket kärlek ändå, tror jag. Att det handlar om omtanke håller Mathias Ortlieb om – ett syfte med traditioner att just att de skänker meningsfullhet och gemenskap. Hans tips är att låta just det ta plats, snarare än yttre julattribut.