Konspiration och religion = sant?

Sociologerna Charlotte Ward och David Voas myntade begreppet conspirituality i en artikel i Journal of contemporary religion år 2011. Begreppet är en sammanslagning av konspirationsteori och andlighet (spirituality på engelska) och beskriver ett forskningsområde som undersöker kopplingen mellan konspirationstänkande och nyandlighet. Psykologiska studier har visat att några av de personlighetsdrag som gör människor mer benägna än andra att bli religiösa också gör människor mer benägna att tro på konspirationsteorier.

– En serie studier som publicerades 2014 visade att så kallad generell konspirationsmentalitet lyckas förutsäga tro på specifika konspirationsteorier i flera olika kulturer och demografier. Det tycks alltså vara någon slags profil av människor som drar sig till konspiratoriska förklaringsmodeller oberoende på vilken kultur man vuxit upp i, säger Egil Asprem, som är professor i religionshistoria vid Stockholms universitet och som länge intresserat sig för konspirualitet.

– Det har sedan gjorts många korrelationsstudier för att undersöka olika individuella skillnader i exempelvis kognitiv stil och sätt att bearbeta information på som relaterar till konspirationsmentalitet. Några av de individuella faktorer som spelar roll överlappar med sådant vi har sett i religionspsykologiska studier av individuella skillnader som påverkar religiositet. Det gäller framför allt faktorer som har att göra med att hitta samband och mönster.