Dejting på spektrat

För att dejter eller andra sociala sammanhang ska bli så bra som möjligt för dig kan det vara hjälpsamt att ha tricks att ta till för att trivas bättre och få kommunikationen att flyta smidigare. För autistiska personer fungerar det oftast bäst med en konkret kommunikationsstil, alltså att alla säger det man menar och är tydliga. Det betyder att många samtal som sker (i det övervägande neurotypiska samhället) blir besvärliga och energikrävande. Att anpassa samtal du har så att du får möjlighet att kommunicera på ett sätt som fungerar för dig, är en typ av självomhändertagande. Tänk på att även om du ber om anpassning är det inte alla som anpassar sig, den du pratar med kan också vara låst i sitt sätt att kommunicera. Du får göra så gott du kan utifrån läget.

För att kunna anpassa samtal och underlätta dialogen kan du exempelvis fråga om du uppfattat saken rätt, be om förtydliganden eller sammanfatta vad personen sagt för att få bekräftelse på att du tolkat hen rätt. Det kan både ge en skön klarhet i hur du ska föra dig i samtalet och göra att samtalet blir mer givande för er båda när ni förstår varandra. Dessa tips kan också vara hjälpsamma om du har svårt för att sätta dig in i andras perspektiv och upplevelser, tolka sammanhang eller läsa av gester och miner.

Hur du kan be om anpassning i samtal – stäm av att du förstått rätt:

— Jag förstår det som att du gillar att sporta men känner inte att du har tid, stämmer det?

— Du menar att du känner dig redo att gå hem?

— Så, jag tolkar det som att du skulle vilja ta en till drink här innan vi avrundar för i kväll, stämmer det?

Sammanfatta:

— Du blev alltså intresserad av växter när du pluggade i Lund men började odla först när du flyttade till Stockholm.

— Okej, så du trivs på jobbet över lag men känner att du skulle vilja ha mer utmaningar, stämmer det? Vad skulle du vilja göra mer då?

— Du har dejtat via appar i ett år ungefär och tycker det är roligt att träffa spännande personer du annars inte skulle ha mött men är inte intresserad av en längre relation just nu.

Be om förtydliganden:

— Nu hänger jag inte med, hur menar du?

— Kan du ge något exempel på vad du gillar att göra som är spontant?

— Är du allvarlig nu eller ironisk, jag blir osäker.

— Missar jag något nu eller menar du allvar?

Var öppen och tydlig kring dina behov:

— Jag är autistisk vilket gör att det ibland blir missförstånd, det brukar vara lättare om andra säger precis vad de menar.

— Jag funkar bäst när den jag pratar med är tydlig i sin kommunikation. Är det okej för dig om vi pratar så?

— Ibland kan jag missförstå när andra använder liknelser eller ironi. Vill du säga precis vad du menar så jag inte missar något?

— Det är så att jag är autistisk och därför är det enklare för mig att samtala när man är tydlig.

— Skulle du vilja vara lite mer konkret när du berättar, jag har autism och därför kan jag ibland missa sammanhanget om man inte är tydlig.

Om du använder dig av förslagen ovan, försök gärna variera mellan de olika teknikerna i ett samtal. Det kan uppfattas som tjatigt om du exempelvis sammanfattar allt den andra säger, försök att blanda lite om det går. Tänk på att turtagning är ett bra ledord när det gäller samtal.

Även om du använder dig av detta kommer det sannolikt att bli en del missförstånd. Det är lätt hänt när människor kommunicerar med varandra – oavsett om man är neurotypisk eller autistisk. Men att ha en strategi för hur du ska göra kan vara en bra hjälp på vägen.

2. Spara energi

Alla behöver återhämtning, men som autistisk kan man behöva en hel del extra tid för återhämtning för att processa sociala intryck och samla kraft. Man kanske blir tröttare av att vara social än vad andra verkar bli. Det kräver mer återhämtning och är ett behov som är viktigt att du respekterar. Man kan säga att självomhändertagande också handlar om att samla energi, så att du orkar göra sådant som kostar energi. Det kan liknas vid att sätta in pengar på banken som du kan betala med senare när du ska göra något som kostar energi.

Exempel på hur du kan sätta in energi på ditt ”konto”:

– Tillbringa tid med ditt specialintresse.

– Ät regelbundet.

– Ligg under ett tyngdtäcke och slappna av.

– Träna regelbundet.

– Tillbringa tid med djur.

– Läs en bok du gillar.

– Spela datorspel.

– Träna.

– Var i naturen.

– Meditera.

– Se till att sova när du behöver.

Finns det något annat som fyller på ditt ”konto ”?

Fundera även på hur ofta det känns rimligt för dig att göra en social aktivitet, kanske är två sociala aktiviteter per vecka maxgräns för vad du vill och hinner återhämta dig från. Att sätta en gräns för dig själv utifrån vad du orkar och hinner är ett sätt att ta hand om dig själv. När du är pigg är chansen också större att det blir roligt att dejta.
Utvärdera efter ett par veckor om du tycker att två sociala aktiviteter är lagom för dig, kanske behöver du dra ner eller så finns det utrymme att hitta på något ytterligare. Utifrån hur mycket energi du har, när i veckan passar det dig att vara social? Fungerar det kanske på kvällen när du varit på jobb eller skola under dagen? Eller behöver du boka dina dejter när du är ledig?

För att spara energi:

– Lägg energi på de relationer som är viktiga för dig.

– Svara inte i telefonen om du inte vill.

– Stäng av ljudet på telefonen.

– Svara på meddelanden när det passar dig.

– Se till att ha tid för vila varje dag.

– Rör på dig. Det är inte så noga vad du gör men försök hitta en rörelseform du trivs med.

– Välj dina diskussioner med omsorg, allt behöver inte debatteras om det kostar dig för mycket energi.

– Var snäll med dig själv, speciellt när du är obekväm

3. Maskering av autistiska drag – en energitjuv

Maskering innebär att autistiska personer i ett neurotypiskt samhälle kan hamna i att behöva ”spela neurotypisk”, alltså maskera sina autistiska drag (ofta omedvetet). Att maskera kan bli ett sätt att slippa lida negativa konsekvenser av att fungera annorlunda. Man får ofta helt enkelt en ”ärligare chans” när man dejtar en neurotypisk om man beter sig mer som hen, men det betyder inte att man därför måste bete sig mer neurotypiskt – det finns tillräckligt med neurotypiker ändå! Sedan är det viktigt att komma ihåg att alla maskerar ibland, det är en del av det sociala spelet. Och på första dejten är det svårt att låta bli att maskera helt och hållet, oavsett om man är neurotypisk eller inte.

Man kan likna det vid att autister har ”autistiska” som modersmål och ”neurotypiska” som andraspråk. Det är bra att vara tvåspråkig, alltså att du kan bete dig lite neurotypiskt ibland – förutsatt att du inte mår jättedåligt av det. Däremot är det viktig att sträva efter att du inte behöver förställa dig tillsammans med din partner eller någon du dejtar. Trots att det kan vara bra att kunna lite ”neurotypiska” så kostar maskering ofta mer än det ger om du ofta måste maskera. På lång sikt leder det med andra ord ofta till mer negativa än positiva konsekvenser för ditt välmående. drag är en stor energitjuv. Det finns också ett samband mellan maskering och bland annat psykisk ohälsa och svårigheter att veta vem man genuint är när man inte maskerar. Du och den du dejtar får inte heller chansen att lära känna varandra på riktigt. Om du maskerar redan från början i relationen leder det också till att du ger en missvisande bild av vem du är och risken är att du känner dig tvingad att fortsätta maskera när ni träffas. Vi vill ge exempel på hur du kan göra anpassningar för att det ska fungera smidigare när du som autistisk är ute i dejtinglivet – men du kanske frågar dig vad som skiljer maskering från tipsen du får här. Tanken är att våra tips främst handlar om att anpassa situationen utifrån dina autistiska behov, inte att du ska förställa dig utan snarare respektera och bemöta dina behov. Att hedra det autistiska hos dig på ett sätt som samtidigt gör att du tar dig framåt mot dina mål i det neurotypiska samhället.

Exempel på maskering:

– När du umgås med någon härmar du deras kroppsspråk och ansiktsuttryck.

– Du håller reda på ditt ansiktsuttryck och kroppsspråk i sociala situationer för att verka avslappnad.

– Det känns som att du måste ”spela en roll” i sociala situationer.

– Du har utvecklat ”manus” som du brukar följa i sociala situationer.

– Du upprepar och härmar sådant du hört andra säga.

– Du anpassar ditt ansiktsuttryck och kroppsspråk för att verka intresserad i samtal.

– När du umgås använder du beteenden du lärt dig genom att observera andra.

– Du utvärderar hela tiden vilket intryck du gör på andra.

– Du behöver stöd från andra för att socialisera.

– Du övar länge på dina ansiktsuttryck så att de ska se naturliga ut.

– Du tar ögonkontakt med andra fast du blir obekväm och egentligen inte vill.

– Du tvingar dig själv att socialisera när du är tillsammans med andra.

– Du har försökt förbättra dina sociala färdigheter genom att titta hur andra gör.

– Du försöker hitta anledningar att inte socialisera med andra.

– Du har sökt kunskap kring hur man socialiserar för att förbättra dina färdigheter.

– Du känner inte att du kan vara dig själv bland andra människor.

– Du har tittat på film, tv-serier eller läst böcker för att förstå hur du ska bete dig i sociala situationer.

– Det känns som att du låtsas ”vara normal”.

Om du känner igen dig i den här listan kanske du använder mycket energi i sociala situationer på att dölja autistiska uttryck. I så fall kan det vara en idé att fundera på om du vill börja släppa på några av dessa för att i stället lägga energin på något annat i livet.

Om du vill begränsa maskering av dina autistiska egenskaper på dejt:

Första steget för att minska maskering kan vara att aktivt leta efter personer och sammanhang som inte får dig att känna ett behov av att maskera dina autistiska egenskaper. Om du är på dejt och känner impulser att maskera, testa att till exempel gå på toaletten för att få en kort paus. Påminn dig om värdet i att vara ditt genuina jag.
Om du är på dejt, testa att prata om ditt specialintresse en stund. Titta på klockan och bestäm att du kan prata om det i fem minuter eller håll utkik efter tecken på att personen du pratar med tappar intresset eller inte kommer till tals, så att du ger personen möjlighet att delta i samtalet.
Ta med en speciell fidget-leksak eller fäst ett band eller en tofs på handleden för att påminna dig om att inte maskera.
Var snäll med dig själv om du har maskerat i en situation där du inte ville göra det. Det kan vara svårt att låta bli att anpassa sig i en situation där ett visst beteende förväntas. Gör ett nytt försök nästa gång.
Prata med andra autistiska personer. Diskutera maskering och hur ni hamnar i det och vilken typ av maskering ni vill sluta med – hjälp varandra

4. Acceptans

Stress, ångest och depression förekommer tyvärr ofta hos autistiska personer. Det kan vara tufft och ansträngande att vara autistisk i en värld anpassad för neurotypiska personer. I en studie från 2018 kunde ett forskarteam i Skottland hitta ett samband mellan att uppleva acceptans, från sin omgivning och sig själv, och att ha färre depressionssymtom. Självacceptans och att vara mindre nedstämd hänger alltså ihop. Även att omge sig med personer som accepterar en och hur man är som autistisk person kan kopplas till såväl mindre nedstämdhet som mindre upplevd stress.

Att acceptera sig själv och hur man fungerar är dock inte alltid lätt, de flesta människor har nära till självkritik. När man accepterar sig själv slutar man kämpa med det man inte kan förändra. För att acceptera något måste man varken gilla det till hundra procent eller försöka tvinga sig själv att gilla det. I stället väljer man att inte kämpa emot det som inte kan förändras och lägger fokus på att göra det bästa av de förutsättningar som finns. Man kan behöva välja att acceptera sig själv om och om igen. Som autistisk person kan självacceptans innebära att acceptera att man fungerar annorlunda än de flesta och därför möter utmaningar i vardagen. Några sätt att agera med acceptans i livet är att fokusera på att vara sitt genuina jag, söka sig till människor man trivs med och göra de anpassningar man behöver.

När man dejtar och börjar lära känna en person lägger man märke till sina olikheter. Kanske har den du dejtar åsikter som du tycker är fel. Eller så har hen beteenden, vanor eller prioriteringar som är annorlunda än dina. Har man en tendens till svart-vitt-tänkande, eller allt-eller-inget-tänkande som det också kallas, brukar man kategorisera saker som antingen bra eller dåliga och det är lätt att fastna i olikheter. Om det är så för dig kan du behöva öva på att acceptera att människor är olika – påminn dig om att andras upplevelse sällan är exakt samma som din. Ingen har upplevelser som är hundra procent korrekta eller felaktiga, verkligheten ligger ofta någonstans mitt emellan.

5. Återhämta dig

Att gå på dejt är en situation som kostar mycket energi även om det kan vara värt det i längden. Ett sätt att se till att man alltid fyller på med energi efter en ansträngande situation är att ha ett återhämtningskoncept:

När: När ska du genomföra återhämtningskonceptet? Direkt efter dejten, samma kväll, dagen efter? Det beror på hur återhämtning känns bäst för just dig.

Var: Var ska du genomföra planen? Du kan ha olika planer beroende på om du är hemma eller ute bland andra.

Plan: Vad ska du göra och i vilken ordning? Finns det någon punkt som är valfri, sätt den inom parentes.

Exempel på återhämtningskoncept:

1. Byt om till sköna kläder.

2. Stäng av ljudet på mobilen och titta inte i telefonen på en timme.

3. Ta ett djupt, lugnt andetag.

4. Släck taklamporna och tänd ett doftljus.

5. Sätt på hörlurar som stänger ljudet ute.

6. Stimma i tre minuter, till exempel en upprepad rörelse som att snurra händerna, knäppa fingrarna eller gunga.

7. Gör en kopp te och ta med den till vardagsrummet.

8. Sitt i soffan, läs en dikt och lukta på goda kanelstänger.

9. Ta av hörlurarna.

10. Titta på favoritserier på tv.

11. Skriv ett sms till din vän, mamma eller pappa och fråga hur deras dag varit.

12. Ägna dig åt ditt special-intresse en stund.

Utvärdera: Vad var skönt? Vad behövs mer på listan? Vad behövs inte? Ändra återhämtningsplanen tills den känns rätt för dig.

6. När förändring känns jobbigt

Att dejta eller bli ihop med någon innebär alltid att förändringar sker i ens vardag. Man börjar umgås ofta, kanske sover man över hos varandra och behöver ta hänsyn till varandras behov. Om man ogillar eller har svårt för förändringar kan det här bli en utmaning. Kanske betyder det att du måste få längre tid för att lära känna personen i en takt som du klarar av. I så fall behöver du berätta för hen att du är intresserad men inte vill stressa utan lära känna hen i lugn och ro. Att fortsätta med dina intressen, återhämta dig, träffa vänner och hålla dina rutiner är sätt att ta hand om dig. Samtidigt behöver du acceptera att för att släppa in en person i ditt liv måste förändringar ske, vilket är jobbigt och okej på en och samma gång.

Våga fortsätta försöka:

Om man har en längtan efter kärlek och tar steg för att börja dejta finns en risk att man blir besviken. Att bli avvisad av en person man vill träffa gör ont för de allra flesta, om än i olika grad. Har man genom livet dessutom erfarenheter av att bli avvisad av andra, romantiskt eller på annat sätt, kan förväntan lätt bli att det ska hända jämt. Autistiska personer har ofta erfarenhet av att känna att man inte passar in i olika sociala sammanhang eller är annorlunda.

Det kan gå så långt att man tror och fokuserar så mycket på risken att bli avvisad att man ser tecken på det, även när det inte finns. Vi människor tenderar att lättare upptäcka tecken som bekräftar det vi redan tror och missar därför tecken som tyder på något annat. När man utgår från att dejten ska gå dåligt finns också risken att man forcerar fram resultatet man förväntar sig, alltså att man ska bli avvisad. Det blir som en självuppfyllande profetia.

Försök i stället att ha ett öppet förhållningssätt med insikt i att du kan bli avvisad, men att det också kan gå bra, oavsett om ni blir tillsammans framöver eller inte. Hur det än går har du fått öva på dina dejtingfärdigheter. Med ett öppet förhållningssätt, en plan för självomhändertagande och genom att välja att dejta personer som visar egenskaper du värderar har du en bra grund för ditt dejtande.

Lisa Nordenstam och Sofia Asplund är psykologer. Texten är ett bearbetat utdrag ur deras bok Knäck kärlekskoden.